Karin Berglund – författare

Karin Berglund, författare, fotograf och trädgårdspersonlighet, berättar om sitt liv i trädgården. Om människor hon mött, böcker som inspirerat, trädgårdar som gjort intryck, om dofterna och färgerna, älsklingsbilderna i konsthistorien och om trädgården och odlingen som grunden och förutsättningen för hopp och liv.

”En bra trädgård är som en lyckad fest. Där finns allt. Skönheten, dofterna, överdådet, lyxen, minnena, myterna. Ingredienserna kan vara desamma, men hur helheten blir beror på dess människa”, konstaterar Karin Berglund i sitt förord. Hon berättar om vandringar genom syriska öknar där hon ser de röda anemonerna nästan studsa ur marken, och tar med läsaren in i möten med några av 1900-talets stora svenska och engelska trädgårdskännare.

Författaren och filmaren Derek Jarmans trädgård på en stenig strand i skuggan av ett kärnkraftverk i södra England är en av hennes stora inspirationskällor. Varje växt han planterade riskerade att när som helst fällas till marken av vinden och saltet från havet. Hans trädgård handlade om hopp, om liv som på trots. ”Kanske är det mötet med honom som betytt mest för min föreställning om vad en trädgård kan vara.”

Within mainstream scholarship, it’s assumed without question that entrepreneurship and entrepreneurship education are desirable and positive economic activities. Drawing on a wide range of theoretical approaches and political-philosophical perspectives, critical entrepreneurship studies has emerged to ask the questions which this assumption obscures.

Students of entrepreneurship need to understand why and how entrepreneurship is seen as a moral force which can solve social problems or protect the environment, or even to tackle political problems. It is time to evaluate how such contributions and insights have entered our classrooms. How much – if any – critical discussion and insight enters our classrooms? How do we change when students demand to be taught "how to do it", not to be critical or reflexive?

If educators are to bring alternative perspectives into the classroom, it will entail a new way of thinking. There is a need to share ideas and practical approaches, and that is what the contributions to this volume aim to do and to illuminate new ways forward in entrepreneurship education.

Within mainstream scholarship, it’s assumed without question that entrepreneurship and entrepreneurship education are desirable and positive economic activities. Drawing on a wide range of theoretical approaches and political-philosophical perspectives, critical entrepreneurship studies has emerged to ask the questions which this assumption obscures.

Students of entrepreneurship need to understand why and how entrepreneurship is seen as a moral force which can solve social problems or protect the environment, or even to tackle political problems. It is time to evaluate how such contributions and insights have entered our classrooms. How much – if any – critical discussion and insight enters our classrooms? How do we change when students demand to be taught "how to do it", not to be critical or reflexive?

If educators are to bring alternative perspectives into the classroom, it will entail a new way of thinking. There is a need to share ideas and practical approaches, and that is what the contributions to this volume aim to do and to illuminate new ways forward in entrepreneurship education.

The institutionalization of entrepreneurship is undeniably a good thing for the members of the research community, as it implies the legitimization of particular research topics and research practices; the emergence of norms for developing and publishing this research; and the creation of structures that provide employment opportunities and a conducive environment for pursuing research. However, we can also question if this institutionalization is such a good thing when it comes to producing critical, innovative, contextualized, and complex research or when considered from the point of view of non-academic entrepreneurship stakeholders and society in general.

The objective of this book is to challenge the main research streams, theories, methods, epistemologies, assumptions and beliefs dominating the field of entrepreneurship. In order to achieve this objective, this book comprises six conceptual and empirical contributions, each one unorthodox, controversial, inspiring and challenging. This book was originally published as a special issue of Entrepreneurship and Regional Development.

The institutionalization of entrepreneurship is undeniably a good thing for the members of the research community, as it implies the legitimization of particular research topics and research practices; the emergence of norms for developing and publishing this research; and the creation of structures that provide employment opportunities and a conducive environment for pursuing research. However, we can also question if this institutionalization is such a good thing when it comes to producing critical, innovative, contextualized, and complex research or when considered from the point of view of non-academic entrepreneurship stakeholders and society in general.

The objective of this book is to challenge the main research streams, theories, methods, epistemologies, assumptions and beliefs dominating the field of entrepreneurship. In order to achieve this objective, this book comprises six conceptual and empirical contributions, each one unorthodox, controversial, inspiring and challenging. This book was originally published as a special issue of Entrepreneurship and Regional Development.

Karin Berglund tar oss med till en trädgård som med stor sannolikhet är hennes egen. Alla som läst hennes underbara växt- och trädgårdsskildringar har säkert ibland undrat hur hon själv har det. "Här ser skräpigt ut", sa två damer som objudna kikade in i Karin Berglunds trädgård i Mölndal. "Inte alls som i dina böcker!" "Men om de kommit nu i januari i stället, tänkte jag. När Snödrottningen slagit ut på verandan och fyller hela huset med sin söta vaniljdoft och då rimfrosten svept in buxbomen i ett besjälat mönster. Varje okrattat löv har fått en vit spetskant. Murgrönan slingrar frisk och grön ut över stenläggningen. Hasselörtens blanka blad ligger som stora broscher strax över marken...", skriver författaren i förordet. Det var så hon kom på idéen till boken som rymmer många blomporträtt, spännande växt- och kulturhistoria, personliga möten och upplevelser. Här får vanliga och ovanliga växter ett ansikte och en historia t ex mistel, blåregn, kanadensisk blodrot, tolvgudablomma, storrams och myskmadra. Snödroppar, liljor, rosor och violer. Blombok tar sin början i december, med trädgårdstomten som vill ha skära pioner och blommande purjolök vid sina fötter fast det är mitt i vintern, och följer året ända fram till nästa vintersolstånd. Jessika Berglunds sirliga tuschteckningar tillsammans med Karin Berglunds vackra färgfotografier ger boken en extra dimension.