Karin Bojs – författare

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2016" av Nättidningen Svensk Historia

Först befolkades nuvarande Sverige av stenåldersjägare. Efter några tusen år anslöt bönderna. Det har DNA-tekniken nyligen lärt oss. Men bara några få procent av nu levande svenska män kan spåra sina fädernelinjer till de första jägarna och de första bönderna. De allra flesta – runt 80 procent – härstammar från ett fåtal mäktiga män som kom hit i samband med bronsåldern.När vi lägger ihop DNA-resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner, framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet. Svenskarna och deras fäder – de senaste 10 000 åren borrar vidare efter Karin Bojs Augustprisbelönade Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren och Peter Sjölunds populära Släktforska med DNA.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2016" av Nättidningen Svensk Historia

Först befolkades nuvarande Sverige av stenåldersjägare. Efter några tusen år anslöt bönderna. Det har DNA-tekniken nyligen lärt oss. Men bara några få procent av nu levande svenska män kan spåra sina fädernelinjer till de första jägarna och de första bönderna. De allra flesta – runt 80 procent – härstammar från ett fåtal mäktiga män som kom hit i samband med bronsåldern.När vi lägger ihop DNA-resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner, framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet. Svenskarna och deras fäder – de senaste 10 000 åren borrar vidare efter Karin Bojs Augustprisbelönade Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren och Peter Sjölunds populära Släktforska med DNA.

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Bästsäljaren Karin Bojs första deckare! Samma vecka som årets Nobelpristagare avslöjas hittas Doris träningskompis död. Doris är vikarie på en stor tidning och får i uppdrag att rapportera om Nobelprisen. Som vikarie måste hon leverera många klick på artiklarna, annars åker hon ut. Men Doris kan inte släppa väninnans död. Hon är övertygad om att det var mord, och hon är den enda som vill gräva i händelsen. Omgiven av forskare med stora egon, nya rön om schizofreni och kreativitet, en gåtfull systematränare, en hjälplös men genialisk bror och en fullständigt ouppfostrad labrador gör Doris vad hon kan för att hålla cheferna nöjda och ta reda på sanningen om väninnans död.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Fetma och övervikt är ärftligt bland de mest ärftliga tillstånd som genetiken känner till. Våra gener styr i vilken mån vi är känsliga för fett, kolhydrater och för lite motion. Vårt DNA ger oss olika förutsättningar. Ändå handlar diskussionen om övervikt ofta om att stoppa in alla människor i samma mall.

Samtidigt som bantningsgurus från olika läger har grälat med varandra har genetiken gjort dramatiska framsteg. Forskare har ringat in ett trettiotal gener som påverkar övervikt och fetma.Vi står på tröskeln till det som kallas personlig medicin medicinsk vård som är skräddarsydd efter individens genetiska förutsättningar. Vikten av gener är den första bok som behandlar fetma och övervikt i detta perspektiv.

Den berättar sakligt och lättfattligt om bantning, övervikt och människans DNA. Den går grundligt igenom vilka metoder som har vetenskapligt stöd.Här finns genforskningens delvis mörka historia, men också nutidens mest spektakulära forskningsfront, liksom handfasta råd om mat och motion."Ibland är den spännande som en deckare, och det är ju förvånande med tanke på att det är en faktabok om genetik som ligger intill mig i sängen ... De öppnar dörren till en smått svindlande värld, där vi går mot en framtid med skräddarsydda mediciner utifrån var och ens genuppsättning."Upsala Nya Tidning"Vikten av gener är i högsta grad en aktuell, påläst, tankeväckande och viktig liten bok."Linköpings Tidning"Författarna är två synnerligen kompetenta vetenskapsjournalister, anställda på Dagens Nyheter, som systematiskt uppdaterar kunskapsläget om genetikens betydelse för vikt och viktutveckling."Stephan Rössner, professor emeritus, Läkartidningen

Bästsäljaren Karin Bojs första deckare! Samma vecka som årets Nobelpristagare avslöjas hittas Doris träningskompis död. Doris är vikarie på en stor tidning och får i uppdrag att rapportera om Nobelprisen. Som vikarie måste hon leverera många klick på artiklarna, annars åker hon ut. Men Doris kan inte släppa väninnans död. Hon är övertygad om att det var mord, och hon är den enda som vill gräva i händelsen. Omgiven av forskare med stora egon, nya rön om schizofreni och kreativitet, en gåtfull systematränare, en hjälplös men genialisk bror och en fullständigt ouppfostrad labrador gör Doris vad hon kan för att hålla cheferna nöjda och ta reda på sanningen om väninnans död.

Ainutlaatuisen mukaansatempaava, 54 000 vuotta kattava tarina eurooppalaisten alkuperästä, DNA:sta ja sukututkimuksesta. Teos sai Ruotsin arvostetuimman kirjallisuuden alan tunnustuksen, August-palkinnon, vuoden 2015 parhaana tietokirjana.Tiedetoimittaja Karin Bojs ryhtyi tutkimaan sukujuuriaan ja lähti seuraamaan DNA-jälkiä voidakseen sitoa oman tarinansa muinaisiin esivanhempiinsa ja selvittääkseen sukunsa vaiheet mahdollisimman kauas taaksepäin. Perusteellisen tutkimuksen tuloksena syntyi kiehtova kirja, joka ei kerro vain Karin Bojsin suvusta vaan meistä kaikista. Joskus jossain elivät viimeisimmät yhteiset esi-isämme ja -äitimme. DNA-ketjut sitovat meidät yhteen.Sen lisäksi, että teos valottaa ansiokkaasti eurooppalaisten keskinäisiä sukulaisuussuhteita, se on huikea matka yhteiseen historiaamme ja eurooppalaisen ihmisen kehitysvaiheisiin.Karin Bojs on yksi Ruotsin tunnetuimpia ja tunnustetuimpia tiedetoimittajia ja tietokirjailijoita. Hän työskenteli vuosia Dagens Nyheter -sanomalehden tiedetoimituksen toimituspäällikkönä ja kirjoittaa lehteen edelleen säännöllisesti. Karin Bojs on Tukholman yliopiston kunniatohtori, ja hän on saanut kirjoituksistaan lukuisia palkintoja. Teos Homo europaeus sai Ruotsin arvostetuimman kirjallisuuden alan tunnustuksen, August-palkinnon, vuoden 2015 parhaana tietokirjana.

Mistä tulemme, keitä olemme ja mitä voimme oppia menneisyydestämme?

August-palkittu tietokirjailija Karin Bojs herättää esihistoriamme eloon mestarillisesti. Uudet tutkimusmetodit ovat paljastaneet paljon sellaista, mikä saa meidät kyseenalaistamaan aiemmat käsitykset kaukaisten esiäitiemme elämästä ja roolista eurooppalaisten yhteiskuntien muodostumisessa.

Uusimpaan DNA-tutkimukseen nojaten Karin Bojs etsii vastauksia kysymyksiin, jotka ovat nykyaikana relevantimpia ja kiinnostavampia kuin koskaan: Olivatko miehet ja naiset tasa-arvoisempia esihistoriallisessa Euroopassa kuin nykyisin? Mikä oli naisten rooli kansojen muuttoliikkeissä ja kulttuurien sekä yhteiskuntien muodostumisessa? Mitä todisteita on siitä, että patriarkaatti ei ole ihmiskunnan alkuperäinen – saati luonnon sanelema – asiaintila? Ja milloin siitä tuli vallitseva yhteiskuntajärjestelmä?

Omaan vangitsevaan tyyliinsä Karin Bojs yhdistää vankan tutkimustiedon viihdyttäviin tapahtumakuvauksiin vieden lukijan huikealle matkalle esiäitiemme historiaan ja eurooppalaisen ihmisen kehitysvaiheisiin.

” Kiehtova lukuelämys täynnä oivalluksen hetkiä.” – Dagens Nyheter

Karin Bojs on yksi Ruotsin tunnetuimpia ja tunnustetuimpia tiedetoimittajia ja tietokirjailijoita. Hän työskenteli vuosia Dagens Nyheter -sanomalehden tiedetoimituksen toimituspäällikkönä. Karin Bojs on Tukholman yliopiston kunniatohtori, ja hän on saanut kirjoituksistaan lukuisia palkintoja. Karin Bojsin edellinen teos Homo europaeus – Eurooppalaisen ihmisen pitkä historia sai Ruotsin arvostetuimman kirjallisuuden alan tunnustuksen, August-palkinnon, vuoden 2015 parhaana tietokirjana. Siitä tuli myös kansainvälinen menestys ja se käännettiin 16 kielelle.

Mistä tulemme, keitä olemme ja mitä voimme oppia menneisyydestämme?

August-palkittu tietokirjailija Karin Bojs herättää esihistoriamme eloon mestarillisesti. Uudet tutkimusmetodit ovat paljastaneet paljon sellaista, mikä saa meidät kyseenalaistamaan aiemmat käsitykset kaukaisten esiäitiemme elämästä ja roolista eurooppalaisten yhteiskuntien muodostumisessa.

Uusimpaan DNA-tutkimukseen nojaten Karin Bojs etsii vastauksia kysymyksiin, jotka ovat nykyaikana relevantimpia ja kiinnostavampia kuin koskaan: Olivatko miehet ja naiset tasa-arvoisempia esihistoriallisessa Euroopassa kuin nykyisin? Mikä oli naisten rooli kansojen muuttoliikkeissä ja kulttuurien sekä yhteiskuntien muodostumisessa? Mitä todisteita on siitä, että patriarkaatti ei ole ihmiskunnan alkuperäinen – saati luonnon sanelema – asiaintila? Ja milloin siitä tuli vallitseva yhteiskuntajärjestelmä?

Omaan vangitsevaan tyyliinsä Karin Bojs yhdistää vankan tutkimustiedon viihdyttäviin tapahtumakuvauksiin vieden lukijan huikealle matkalle esiäitiemme historiaan ja eurooppalaisen ihmisen kehitysvaiheisiin.

” Kiehtova lukuelämys täynnä oivalluksen hetkiä.” – Dagens Nyheter

Karin Bojs on yksi Ruotsin tunnetuimpia ja tunnustetuimpia tiedetoimittajia ja tietokirjailijoita. Hän työskenteli vuosia Dagens Nyheter -sanomalehden tiedetoimituksen toimituspäällikkönä. Karin Bojs on Tukholman yliopiston kunniatohtori, ja hän on saanut kirjoituksistaan lukuisia palkintoja. Karin Bojsin edellinen teos Homo europaeus – Eurooppalaisen ihmisen pitkä historia sai Ruotsin arvostetuimman kirjallisuuden alan tunnustuksen, August-palkinnon, vuoden 2015 parhaana tietokirjana. Siitä tuli myös kansainvälinen menestys ja se käännettiin 16 kielelle.