Karin Bradley – författare

Utopian thought and experimental approaches to societal organization have been rare in the last decades of planning and politics. Instead, there is a widespread belief in ecological modernization, that sustainable societies can be created within the frame of the current global capitalist world order by taking small steps such as eco-labeling, urban densification, and recycling. However, in the context of the current crisis in which resource depletion, climate change, uneven development, and economic instability are seen as interlinked, this belief is increasingly being questioned and alternative developmental paths sought. This collection demonstrates how utopian thought can be used in a contemporary context, as critique and in exploring desired futures. The book includes theoretical perspectives on changing global socio-environmental relationships and political struggles for alternative development paths, and analyzes micro-level practices in co-housing, alternative energy provision, use of green space, transportation, co-production of urban space, peer-to-peer production and consumption, and alternative economies. It contributes research perspectives on contemporary green utopian practices and strategies, combining theoretical and empirical analyses to spark discussions of possible futures.

Utopian thought and experimental approaches to societal organization have been rare in the last decades of planning and politics. Instead, there is a widespread belief in ecological modernization, that sustainable societies can be created within the frame of the current global capitalist world order by taking small steps such as eco-labeling, urban densification, and recycling. However, in the context of the current crisis in which resource depletion, climate change, uneven development, and economic instability are seen as interlinked, this belief is increasingly being questioned and alternative developmental paths sought. This collection demonstrates how utopian thought can be used in a contemporary context, as critique and in exploring desired futures. The book includes theoretical perspectives on changing global socio-environmental relationships and political struggles for alternative development paths, and analyzes micro-level practices in co-housing, alternative energy provision, use of green space, transportation, co-production of urban space, peer-to-peer production and consumption, and alternative economies. It contributes research perspectives on contemporary green utopian practices and strategies, combining theoretical and empirical analyses to spark discussions of possible futures.

”Det är inte borrmaskinen vi vill ha utan hålet.” Det är kanske det mest klassiska exemplet för att förklara idén bakom ”kollaborativ konsumtion”. Grundprincipen är att det är tillgången som är det väsentliga, inte själva ägandet.

Vi går från privat ägande till att dela på tillgångar, från gågatan till internet. Vi lånar, byter, hyr, köper second-hand och delar istället för att köpa nytt – och sparar på så sätt på miljön, samtidigt som vi bygger upp förtroende och gemenskap.

Det är i alla fall idén. De sociala nätverken har tagit delandet till en helt ny skala, och vi ser både stora företag och sociala rörelser växa fram över Europa.

Årets bok från Naturskyddsföreningen tar tempen på den trend som kallats allt ifrån ”peer-to-peer-samhället” till ”delandets ekonomi”. Eller som vi föredrar att kalla det: att ägodela.

Är denna konsumentrevolution miljövänlig? Hur tar vi vara på den potential som finns? Och vad ska man tänka på när man börjar ägodela?

”Det är inte borrmaskinen vi vill ha utan hålet.” Det är kanske det mest klassiska exemplet för att förklara idén bakom ”kollaborativ konsumtion”. Grundprincipen är att det är tillgången som är det väsentliga, inte själva ägandet.

Vi går från privat ägande till att dela på tillgångar, från gågatan till internet. Vi lånar, byter, hyr, köper second-hand och delar istället för att köpa nytt – och sparar på så sätt på miljön, samtidigt som vi bygger upp förtroende och gemenskap.

Det är i alla fall idén. De sociala nätverken har tagit delandet till en helt ny skala, och vi ser både stora företag och sociala rörelser växa fram över Europa.

Årets bok från Naturskyddsföreningen tar tempen på den trend som kallats allt ifrån ”peer-to-peer-samhället” till ”delandets ekonomi”. Eller som vi föredrar att kalla det: att ägodela.

Är denna konsumentrevolution miljövänlig? Hur tar vi vara på den potential som finns? Och vad ska man tänka på när man börjar ägodela?