Karin Tegenborg Falkdalen – författare

När Kristina Gyllenstierna blev änka efter riksföreståndaren Sten Sture den yngre övertog hon ledningen för riket och fortsatte kampen mot den danske kungen Kristian II. Bara 26 år gammal och gravid med sitt sjätte barn organiserade hon försvaret av huvudstaden i den händelserika tid som ledde fram till Stockholms blodbad.

Kristinas kamp är upptakten till Karin Tegenborg Falkdalens nya bok. Genom de högättade kvinnorna – mödrar, döttrar, hustrur och änkor – skildras Vasatidens dramatiska skeenden, maktspelen och uppgörelserna om den svenska tronen. Men också vänskap, kärlek och familjeliv.

Kvinnorna tillhörde rikets elit, högadel och kungafamilj, och var verksamma i en miljö där politik var en del av vardagen. Deras ställning och nätverk gav dem möjligheter att skaffa sig ett större handlingsutrymme i en patriarkal värld. Men det politiska spelet fick också konsekvenser. Märta Leijonhufvud miste sin man och två söner vid Sturemorden 1567. Två av hennes döttrar, Kristina och Margareta, blev änkor vid Linköpings blodbad 1600. En tredje dotter, Magdalena, tvingades fly Sverige vid samma tid.

På ett kunnigt och fängslande sätt berättar författaren om dessa och andra kvinnors liv, och det höga pris som många av dem tvingades betala i maktkampernas svenska 1500-tal.

»En fängslande läsning.« Dagens NyheterKatarina, Cecilia, Anna, Sofia och Elisabet. Så hette Gustav Vasas fem döttrar. De har länge levt i skuggan av sina bröder men har spännande livsöden som är väl värda att berättas. Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen skildrar här livet som prinsessa under 1500-talet, en svunnen tid då det nyblivna kungariket Sverige kämpade för ett erkännande i Europa. Mästerligt berättar hon om hur Gustav Vasas döttrar växte upp i all tänkbar lyx men hur deras värld samtidigt var genomsyrad av både svår nöd och en bitter, våldsam maktkamp som satte syskonkärleken på prov.Gustav Vasa, som hade nio barn som uppnådde vuxen ålder, ansågs särdeles lycklig. Monarkin och Vasadynastins framtid låg nämligen i den egna familjens överlevnad. Han hade fyra söner som säkrade tronföljden och fem döttrar som genom goda giftermål skulle hjälpa till i dynastins alliansbyggande. Prinsessorna uppmanades att ta varje tillfälle i akt att arbeta för rikets bästa. Läsaren får genom boken en god inblick i en prinsessas liv under 1500-talet, ett liv fyllt av politik, maktkamper, intriger, godsdrift, äktenskapsproblem och ekonomiska svårigheter. Deras levnadsöden visar att man inte kunde ta något för givet även om man som i Katarinas, Cecilias, Annas, Sofias och Elisabets fall var dotter till en kung.Pressröster:»En fängslande läsning, dels för att boken tecknar landets och familjens historia ur en ovanlig vinkel, dels för att den så tydligt fångar de djupt motsägelsefulla krav som ställdes på kvinnor med makt. Å ena sidan förväntades de vara fromma, blygsamma och undergivna sina makar. Å andra sidan hårdföra slottsförvaltare som kunde styra med tjänare och behärska räkenskaper. Så var de flesta sessorna inga våp heller. Egensinnigast, och den roligaste bekantskapen, är utan tvivel den näst äldsta, Cecilia, som redan vid tjugo ställde till med skandal strax efter systerns bröllop när brudgummens bror ertappades med byxorna nere i hennes sovgemak.» Dagens Nyheter»En bok som svensk historieskrivning har behövt» Arvika Nyheter»I den här mycket intressanta och välskrivna boken, som till största delen bygger på samtida korrespondens, berättas om [prinsessornas] liv, deras roller som bortgifta kungadöttrar, deras ekonomiska bekymmer och de politiska konflikter de var inblandade i. Boken är den första som skildrar vasadöttrarnas historia och fyller därmed en lucka i vår historiska litteratur.» BTJFörfattaren Karin Tegenborg Falkdalen är fil.dr i idéhistoria och arkivchef. I sin avhandling “Kungen är en kvinna: Retorik och praktik kring kvinnliga monarker under tidigmodern tid” (2003), undersökte hon den debatt som fördes under tidigmodern tid huruvida en kvinna borde, kunde och skulle styra ett rike eller inte? Under sin forskning kom hon även in på den traditionella rollen för en kvinnlig medlem i en kungafamilj, den som hustru eller dotter till en kung. Detta resulterade i boken om Gustav Vasas döttrar. Hon har medverkat i flera sammanhang där frågor som rör den svenska monarkin, kvinnliga monarker samt drottning- och prinsessrollen uppmärksammats.

»Det tematiska greppet är fräscht och ovanligt. Avsnittet om drottningen som kungens politiska partner är intressant och problematiserande.« BTJ »Boken har otroligt fin kvalité och passar därför perfekt att ge bort. Gillar man att läsa (och lära sig) om svenska kungahuset och dess drottningar genom tiderna så tror jag man kommer gilla denna jag uppskattade den enormt mycket. Betyg: 5/5« Bokdjungeln

Vid kungens sida har det alltid funnits en drottning, som varit och är rikets högst uppsatta kvinna. Men vad har det inneburit att vara drottning och ständigt befinna sig i blickfånget? Vilka krav har hon haft på sig? Och hur har hon anpassat sig för att motsvara förväntningarna?

Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen har tidigare skrivit de kritikerrosade böckerna Vasadöttrarna och Vasadrottningen. Nu återkommer hon med en fascinerade berättelse om våra svenska drottningar från Vasatiden till idag.

Tegenborg Falkdalens tankeväckande skildring lyfter fram drottningrollens villkor. Hur skulle den ideala drottningen uppträda som maka, mor, husmor och som representativ och politisk partner vid kungens sida? Hur har rollen förändrats över tid? Och vad är det för arv som väntar Victoria den dag hon ärver tronen?

När Kristina Gyllenstierna blev änka efter riksföreståndaren Sten Sture den yngre övertog hon ledningen för riket och fortsatte kampen mot den danske kungen Kristian II. Bara 26 år gammal och gravid med sitt sjätte barn organiserade hon försvaret av huvudstaden i den händelserika tid som ledde fram till Stockholms blodbad.

Kristinas kamp är upptakten till Karin Tegenborg Falkdalens nya bok. Genom de högättade kvinnorna – mödrar, döttrar, hustrur och änkor – skildras Vasatidens dramatiska skeenden, maktspelen och uppgörelserna om den svenska tronen. Men också vänskap, kärlek och familjeliv.

Kvinnorna tillhörde rikets elit, högadel och kungafamilj, och var verksamma i en miljö där politik var en del av vardagen. Deras ställning och nätverk gav dem möjligheter att skaffa sig ett större handlingsutrymme i en patriarkal värld. Men det politiska spelet fick också konsekvenser. Märta Leijonhufvud miste sin man och två söner vid Sturemorden 1567. Två av hennes döttrar, Kristina och Margareta, blev änkor vid Linköpings blodbad 1600. En tredje dotter, Magdalena, tvingades fly Sverige vid samma tid.

På ett kunnigt och fängslande sätt berättar författaren om dessa och andra kvinnors liv, och det höga pris som många av dem tvingades betala i maktkampernas svenska 1500-tal.

När Kristina Gyllenstierna blev änka efter riksföreståndaren Sten Sture den yngre övertog hon ledningen för riket och fortsatte kampen mot den danske kungen Kristian II. Bara 26 år gammal och gravid med sitt sjätte barn organiserade hon försvaret av huvudstaden i den händelserika tid som ledde fram till Stockholms blodbad.

Kristinas kamp är upptakten till Karin Tegenborg Falkdalens nya bok. Genom de högättade kvinnorna – mödrar, döttrar, hustrur och änkor – skildras Vasatidens dramatiska skeenden, maktspelen och uppgörelserna om den svenska tronen. Men också vänskap, kärlek och familjeliv.

Kvinnorna tillhörde rikets elit, högadel och kungafamilj, och var verksamma i en miljö där politik var en del av vardagen. Deras ställning och nätverk gav dem möjligheter att skaffa sig ett större handlingsutrymme i en patriarkal värld. Men det politiska spelet fick också konsekvenser. Märta Leijonhufvud miste sin man och två söner vid Sturemorden 1567. Två av hennes döttrar, Kristina och Margareta, blev änkor vid Linköpings blodbad 1600. En tredje dotter, Magdalena, tvingades fly Sverige vid samma tid.

På ett kunnigt och fängslande sätt berättar författaren om dessa och andra kvinnors liv, och det höga pris som många av dem tvingades betala i maktkampernas svenska 1500-tal.