Katarina Taikon – författare

Katitzi växte upp i Sverige för inte alltför länge sedan, och var som vilket annat barn som helst. Hon kivades med sina syskon och lekte med sin hund, hon var snäll ibland och dum ibland precis som alla andra. Men trots att hon var som vem som helst så fick hon inte gå i skolan, inte bo i hus eller ens stanna särskilt länge på samma plats utan att bli bortkörd – bara för att hon var rom.

"Samtiden behöver Katitzi."Hufvudstadsbladet

"Inte en dag för tidigt att Taikons folkbildande barn- och ungdomsböcker görs tillgängliga igen. Vi är trots allt en generation som med hennes böcker i bagaget har tillskansat oss lite mer kunskap om det förtryck som romer i Sverige har utsatts för i vår närhistoria."Erika Hallhagen, Svenska Dagbladet

"Men framför allt är berättelsen om Katitzi en svåröverträffad bok att läsa högt för ett barn, för alla som vill börja prata om rasism och vad det egentligen betyder att vara människa."Sandra Lindén, Vetlandaposten

"Mer högaktuella än så här blir knappast barnböcker – trots att de är klassiker med fyrtio år på nacken."Catarina Berglund, Kommunalarbetaren

"EU-migranternas närvaro i Sverige ger böckerna om Katitzi ny, akut relevans. Inga romer bodde utanför mitt fönster när jag läste om Katitzi som barn - då var böckerna verkligen berättelser från förr. Nu är de berättelser om vår vardag, om de människor som är närvarande i våra liv varje dag, och som få av oss vet hur vi ska förhålla oss till."Martina Montelius, Expressen

"Boken är vackert formgiven och till ett estetiskt helhetsintryck bidrar Joanna Hellgren med finstämda tuschteckningar. Min slutsats blir en högläsningsbok som inte får saknas i något skolbibliotek."Britt Jakobsson, Länstidningen

"Äntligen släpps böckerna om Katitzi av Katarina Taikon i nyutgåva! Väldigt efterlängtat. Det här är viktiga böcker om främlingsfientlighet och hur det kan vara att växa upp strax utanför samhället. Mer än någonsin, med dagens samhällsklimat, behövs den här typen av litteratur."Beroende av böcker

"Min förhoppning är att Katitziböckerna blir klassläsning i skolorna, inte bara för att de är sorgliga, roliga och spännande, utan också för att de utgör en fantastisk utgångspunkt för att prata om samhällets orättvisor, om diskriminering och om de fattiga EU-migranter som de flesta barn i Sverige i dag ser regelbundet /.../ Kanske föds hos några barn också lusten att bli vår tids Katarina Taikon. Det är tyvärr ack så välbehövligt."Eva Lotta Hultén, Göteborgsposten

"Katitzi, vi behöver dig!"Bokdjungeln

"Katitzi ger röst åt de utsatta barnen."Elin Viksten, TT Spektra

"Att möta Katitzi och hennes syskon igen, nu som vuxen, är egentligen en lika omtumlande läsupplevelse som då. Katarina Taikons språk, varsamt redigerat för moderna läsare, flyter som tidigare."Eva Emmelin, Skånska Dagbladet

"Det är bra att de nu ges ut på nytt. De behövs. Kanske behövs de mer än någonsin?"Lotta Gometz, Västervikstidningen

"Språkliga moderniseringar och nya illustrationer vill rikta utgåvan mot nutidens unga läsare, och är därför i linje med Katarina Taikons projekt: att påverka dem som fortfarande är mottagliga."  Malin Nauwerck, Flamman

"Böckerna om Katitzi är en del av det svenska kulturarvet och jag minns själv att jag läste dem med glädje som barn på 1980-talet."Sofia Härén, Miljömagasinet

"Jag är idag glad att hela Umeåregionen läser Katitzi och jag hoppas att boken hamnar i de händer där den gör mest nytta."Anna Holmström Degerman, Västerbottens-Kuriren

"Katitziserien är varm, rolig, full av upptåg och en rebellisk längtan efter rättvisa."Marianne Ekenbjörn, Norrbottenskuriren

"Böckerna om Katitzi är utmärkta högläsning som ger möjlighet att prata om hur det var och hur det är."Dag Hedberg, VLT

Böckerna om Katitzi känns kanske mer angelägna än någonsin. Vi måste hitta ett språk för att tala med våra barn om det här, för att synliggöra orättvisorna. Katarina Taikon ger oss en osentimental och humanistisk ingång. Marie Pettersson, Sydsvenskan

Till boken finns en lärarhandledning och tillhörande arbetsuppgifter skriven av läromedelsförfattaren Emma Frey-Skött. Ladda ned den här.

Året var 1941 och det var krig ute i världen, Norge och Danmark hade erövrats av den tyska nazistarmén. Katitzis familj hade kommit till Strömåker i Norrland. Träden hade börjat skifta färg och dagarna blev kortare. Pappa Taikon var rädd att han skulle bli utlämnad med sina sju barn till Tyskland, där man satte romer och judar i koncentrationsläger och dödade dem.

Katitzi och Lena var de yngsta barnen från pappa Taikons tidigare äktenskap. Katitzi hade alldeles nyligen fyllt nio år. Det var förresten den tjugonionde juli. Man hade inte firat födelsedagen för det var inte brukligt i lägret.

Katitzis familj består av Pappa Taikon, en 63 år gammal sträng man som är gift med en elak styvmor som inte alls tål Katitzi och hennes syskon. I lägret där Katitzi bor, bor också storasyster Lena, som är tre år äldre och storebror Paul som är 17 år gammal. Paul avskyr lägerlivet och är bekymrad för sina systrars framtid med den elaka styvmodern. Sen finns också storasyster Rosa, som är syskonens trygga punkt efter deras mammas död. Men Rosa hade blivit bortgift med en kusin och rest till Sydsverige med sin nya familj till systrarnas stora bedrövelse.

Lägret var ganska litet. Det bestod av tre tält och en vagn. Tivolit var nerpackat eftersom pappa Taikon hade inte fått tillstånd att sätta upp det. Nu skulle man arbeta i skogen. Ingenting var riktigt som förr. Men Katitzis pappa hoppades på att kriget skulle ta slut och att tyskarna skulle förlora, så att han kunde förena sig med sina bröder igen.

Katitzi i ormgropen & Katitzi rymmer är den andra samlingsvolymen i serien om den romska flickan Katizi. Böckerna om Katitzi har älskats av generationer barnboksläsare. Nyutgåvorna är illustrerade av Joanna Hellgren.

"Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte."Svenska Dagbladet

Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte.

Katitzi växte upp i Sverige för inte alltför länge sedan, och var som vilket annat barn som helst. Hon kivades med sina syskon och lekte med sin hund, hon var snäll ibland och dum ibland precis som alla andra. Men trots att hon var som vem som helst så fick hon inte gå i skolan, inte bo i hus eller ens stanna särskilt länge på samma plats utan att bli bortkörd – bara för att hon var rom.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och nu kommer de äntligen i nyutgåva, med nya illustrationer av Joanna Hellgren.

Sista dubbelvolymen om Katitzi!

Katitzi har undsluppit sitt barnäktenskap och får hjälp att planera sin framtid. På ett flickhem i Gamla stan blir hon äntligen omhändertagen och får stärkt självförtroende och möjlighet att arbeta och tjäna egna pengar. Äntligen vågar hon vittna mot sin man Lazi inför sina släktingar för att få skilja sig formellt från honom.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare, de utspelar sig till stor del i Sverige under 40-talet, tiden kring andra världskriget och skrevs av Katarina Taikon på 1970-talet. Nu finns hela serien i nyutgåva, varsamt reviderade av Lawen Mohtadi, i nära samarbete med Katarina Taikons dotter, specialpedagogen Angelica Ström.

Katarina Maria Taikon-Langhammer (1932–1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Det är vinter. Katitzi är 11 år. Hon bor med sin familj i ett läger i Sköndal utanför Stockholm. Där leker hon i skogen med sina kompisar Mauritz och Marianne. Men i skuggan av barnens lek är pappa Taikon orolig. Det är krig ute i Europa. Och Katitzi och hennes familj, som inte får några ransoneringskort, börjar få det allt svårare med försörjningen.

En dag bestämmer sig Katitzi för att hjälpa till, hon ska sälja julkort. Hon tar bussen till stan, hoppar av på Ringvägen och på varuhuset Åhlén & Åkerlund köper hon vykort för tio öre styck.

"Stackars liten, är du flyktingbarn? Här får du en slant", säger en gammal farbror när Katitzi undrar om han vill köpa julkort.

Då får Katitzi en idé.

Katitzi, Rosa och Paul & Katitzi i Stockholm är del 5 och 6 (av totalt 13 böcker) i serien om Katitzi.

Katitzi växte upp i Sverige för inte alltför länge sedan, och var som vilket annat barn som helst. Hon kivades med sina syskon och lekte med sin hund, hon var snäll ibland och dum ibland precis som alla andra. Men trots att hon var som vem som helst så fick hon inte gå i skolan, inte bo i hus eller ens stanna särskilt länge på samma plats utan att bli bortkörd – bara för att hon var rom.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och nu kommer de äntligen i nyutgåva, med nya illustrationer av Joanna Hellgren.

Till boken finns en lärarhandledning och tillhörande arbetsuppgifter skriven av läromedelsförfattaren Emma Frey-Skött.

Katarina Maria Taikon-Langhammer (1932–1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Samtiden behöver Katitzi.

Hufvudstadsbladet

Inte en dag för tidigt att Taikons folkbildande barn- och ungdomsböcker görs tillgängliga igen. Vi är trots allt en generation som med hennes böcker i bagaget har tillskansat oss lite mer kunskap om det förtryck som romer i Sverige har utsatts för i vår närhistoria.

Erika Hallhagen, Svenska Dagbladet

Men framför allt är berättelsen om Katitzi en svåröverträffad bok att läsa högt för ett barn, för alla som vill börja prata om rasism och vad det egentligen betyder att vara människa.

Sandra Lindén, Vetlandaposten

Mer högaktuella än så här blir knappast barnböcker – trots att de är klassiker med fyrtio år på nacken.

Catarina Berglund, Kommunalarbetaren

EU-migranternas närvaro i Sverige ger böckerna om Katitzi ny, akut relevans. Inga romer bodde utanför mitt fönster när jag läste om Katitzi som barn - då var böckerna verkligen berättelser från förr. Nu är de berättelser om vår vardag, om de människor som är närvarande i våra liv varje dag, och som få av oss vet hur vi ska förhålla oss till.

Martina Montelius, Expressen

Boken är vackert formgiven och till ett estetiskt helhetsintryck bidrar Joanna Hellgren med finstämda tuschteckningar. Min slutsats blir en högläsningsbok som inte får saknas i något skolbibliotek.

Britt Jakobsson, Länstidningen

Äntligen släpps böckerna om Katitzi av Katarina Taikon i nyutgåva! Väldigt efterlängtat. Det här är viktiga böcker om främlingsfientlighet och hur det kan vara att växa upp strax utanför samhället. Mer än någonsin, med dagens samhällsklimat, behövs den här typen av litteratur.

Beroende av böcker

Min förhoppning är att Katitziböckerna blir klassläsning i skolorna, inte bara för att de är sorgliga, roliga och spännande, utan också för att de utgör en fantastisk utgångspunkt för att prata om samhällets orättvisor, om diskriminering och om de fattiga EU-migranter som de flesta barn i Sverige i dag ser regelbundet /.../ Kanske föds hos några barn också lusten att bli vår tids Katarina Taikon. Det är tyvärr ack så välbehövligt.

Eva Lotta Hultén, Göteborgsposten

Katitzi, vi behöver dig!

Bokdjungeln

Katitzi ger röst åt de utsatta barnen.

Elin Viksten, TT Spektra

Att möta Katitzi och hennes syskon igen, nu som vuxen, är egentligen en lika omtumlande läsupplevelse som då. Katarina Taikons språk, varsamt redigerat för moderna läsare, flyter som tidigare.

Eva Emmelin, Skånska Dagbladet

Det är bra att de nu ges ut på nytt. De behövs. Kanske behövs de mer än någonsin?

Lotta Gometz, Västervikstidningen

Språkliga moderniseringar och nya illustrationer vill rikta utgåvan mot nutidens unga läsare, och är därför i linje med Katarina Taikons projekt: att påverka dem som fortfarande är mottagliga.

Malin Nauwerck, Flamman

Böckerna om Katitzi är en del av det svenska kulturarvet och jag minns själv att jag läste dem med glädje som barn på 1980-talet.

Sofia Härén, Miljömagasinet

Jag är idag glad att hela Umeåregionen läser Katitzi och jag hoppas att boken hamnar i de händer där den gör mest nytta.

Anna Holmström Degerman, Västerbottens-Kuriren

Katitziserien är varm, rolig, full av upptåg och en rebellisk längtan efter rättvisa.

Marianne Ekenbjörn, Norrbottenskuriren

Böckerna om Katitzi är utmärkta högläsning som ger möjlighet att prata om hur det var och hur det är.

Dag Hedberg, VLT

Katitzis familj består av Pappa Taikon, en 63 år gammal sträng man som är gift med en elak styvmor som inte alls tål Katitzi och hennes syskon. I lägret där Katitzi bor, bor också storasyster Lena, som är tre år äldre och storebror Paul som är 17 år gammal. Paul avskyr lägerlivet och är bekymrad för sina systrars framtid med den elaka styvmodern. Sen finns också storasyster Rosa, som är syskonens trygga punkt efter deras mammas död. Men Rosa hade blivit bortgift med en kusin och rest till Sydsverige med sin nya familj till systrarnas stora bedrövelse. Lägret var ganska litet. Det bestod av tre tält och en vagn. Tivolit var nerpackat eftersom pappa Taikon hade inte fått tillstånd att sätta upp det. Nu skulle man arbeta i skogen. Ingenting var riktigt som förr. Men Katitzis pappa hoppades på att kriget skulle ta slut och att tyskarna skulle förlora, så att han kunde förena sig med sina bröder igen.

Katitzi i ormgropen & Katitzi rymmer är den andra samlingsvolymen i serien om den romska flickan Katizi. Böckerna om Katitzi har älskats av generationer barnboksläsare. Nyutgåvorna är illustrerade av Joanna Hellgren.

Till boken finns en lärarhandledning och tillhörande arbetsuppgifter skriven av läromedelsförfattaren Emma Frey-Skött. Ladda ned den här.

Katarina Maria Taikon-Langhammer (1932–1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Som läsare dras man in i historien och följer en tjej som inte låter sig kuvas. Som karaktär är Katitzi orädd, frispråkig och rolig. Böckerna berör på djupet.

Dag Hedberg, BTJ

Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte.

Svenska Dagbladet

Till boken finns en lärarhandledning och tillhörande arbetsuppgifter skriven av läromedelsförfattaren Emma Frey-Skött. Ladda ned den här.

Året var 1941 och det var krig ute i världen, Norge och Danmark hade erövrats av den tyska nazistarmén. Katitzis familj hade kommit till Strömåker i Norrland. Träden hade börjat skifta färg och dagarna blev kortare. Pappa Taikon var rädd att han skulle bli utlämnad med sina sju barn till Tyskland, där man satte romer och judar i koncentrationsläger och dödade dem.

Katitzi och Lena var de yngsta barnen från pappa Taikons tidigare äktenskap. Katitzi hade alldeles nyligen fyllt nio år. Det var förresten den tjugonionde juli. Man hade inte firat födelsedagen för det var inte brukligt i lägret.

Katitzis familj består av Pappa Taikon, en 63 år gammal sträng man som är gift med en elak styvmor som inte alls tål Katitzi och hennes syskon. I lägret där Katitzi bor, bor också storasyster Lena, som är tre år äldre och storebror Paul som är 17 år gammal. Paul avskyr lägerlivet och är bekymrad för sina systrars framtid med den elaka styvmodern. Sen finns också storasyster Rosa, som är syskonens trygga punkt efter deras mammas död. Men Rosa hade blivit bortgift med en kusin och rest till Sydsverige med sin nya familj till systrarnas stora bedrövelse.

Lägret var ganska litet. Det bestod av tre tält och en vagn. Tivolit var nerpackat eftersom pappa Taikon hade inte fått tillstånd att sätta upp det. Nu skulle man arbeta i skogen. Ingenting var riktigt som förr. Men Katitzis pappa hoppades på att kriget skulle ta slut och att tyskarna skulle förlora, så att han kunde förena sig med sina bröder igen.

Katitzi i ormgropen & Katitzi rymmer är den andra samlingsvolymen i serien om den romska flickan Katizi. Böckerna om Katitzi har älskats av generationer barnboksläsare. Nyutgåvorna är illustrerade av Joanna Hellgren.

"Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte."Svenska Dagbladet

Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och nu kommer de äntligen i nyutgåva, varsamt reviderade av Lawen Mohtadi, i nära samarbete med Katarina Taikons dotter, specialpedagogen Angelica Ström. 

Pressröster om Katitzi:Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte. /SvD

Jag var själv ett av tusentals barn som älskade Katitziböckerna på 70- och 80-talet. Och nyutgåvan är aptitlig och snygg, Joanna Hellgrens illustrationer förstärker dramatiken och humorn med perfekt valda detaljer. /DN

Katarina Taikons okuvliga styrka lever vidare i Katitzi, som går sin egen väg redan på barnhemmet. Ingen av dem sänker någonsin blicken; båda lyckas använda sig av ilskan över den egna utsattheten. /UNT

Katitzi börjar bli stor, hon är över tolv år och ska snart få börja skolan. Tråkigt nog blir Katitzis pappa allvarligt sjuk och hamnar på sjukhus. Tanten lämnar Katitzi ensam i huset. Det tycker Katitzi är bra, då slipper hon stryk och kan bjuda hem vem hon vill, som sin vän Lump-Nicke. I skolan blir inte allt som hon tänkt sig. De andra barnen kan redan läsa och skriva. Det kan inte Katitzi, men hon lyckas dölja det genom att vägra gå fram och skriva på svarta tavlan.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och nu kommer de äntligen i nyutgåva, varsamt reviderade av Lawen Mohtadi, i nära samarbete med Katarina Taikons dotter, specialpedagogen Angelica Ström.

Katarina Taikon-Langhammer (1932–1995) var en svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de !esta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

De senaste åren har Katarina Taikons banbrytande arbete för romernas lika rättigheter uppmärksammats med en biografi, dokumentärfilm och Natur & Kulturs nyutgivning av Taikons mest kända verk, Katitziböckerna. Nu kommer även Katarina Taikons debutbok, Zigenerska. Boken, som utkom hösten 1963, fick ett explosivt genomslag i den offentliga debatten och kallades "en hårt ringande väckarklocka".Den blev en katalysator för den antirasistiska kampen för romernas rätt till bostäder, skola och arbete och äger mer än 50 år efter sin tillkomst en märkvärdig relevans för vår tid. I förordet reflekterar författaren Karolina Ramqvist kring Katarina Taikons betydelse, för sin tid och för oss idag. Katarina Taikon (1932–1995) skrev förutom Katitziböckerna fyra faktaböcker varav Zigenerska var den mest uppmärksammade. Zigenerska är den första boken i vår klassikerutgivning av sakprosa.

"Borde vara obligatorisk läsning för gymnasieungdomar... Skakande, personliga berättelser ut Katarina Taikons eget liv ... Exempel på exempel på diskriminering och förtryck... Vi saknar en antirasistisk kanon, det finns många hjältar som har kämpat som vi inte känner till... Det är så mycket som kommer fram i böckerna som vi måste forska kring. Återutgivningen av Taikons böcker måste vara början på något större."Rakel Chukri, SR P1 Kultur"Återutgivningen av Katarina Taikons Zigenerska slår en båge från 1930-talet till i dag ... en svidande aktuell rapportbok om diskrimineringen av romer ... De flesta av 1960-talets omtalade rapportböcker har åldrats illa. Zigenerska är annorlunda. Den är förunderligt levande i den upputsade nyutgåvan. Varför? Kanske för att hon med vänlig ton avslöjar det raspolitiska arv vi lärt oss känna till, men fortfarande har så svårt att erkänna. Kanske är det själva stilen. Det känns som om hon sitter i mitt rum och berättar. Jag hör hennes röst och förstår att en del minnen behöver tystnad. Men mest tror jag det är den lite oansenliga bokens magiska omvandling från historisk påminnelse till en kritik av det närvarande."Per Wirtén, Expressen"Redan här, 30 år gammal, har hon det medryckande och fina språk som hon senare skulle utveckla för barn i en annan stor folkbildningsinsats: Katitziböckerna.Att återutge Zigenerska, med vissa rimliga bearbetningar, är en kulturgärning. Den ger perspektiv på europeiska romers sak, på dagens rasism och antirasism. Och den återupplivar en viktig röst i svensk politisk historia."Malin Krutmeijer, Aftonbladet"Det är också så rättigheter fungerar, att de existerari den gemensamma överenskommelsen. Det kan låta skört, men det handlar om den mest grundläggande bland överenskommelser, den som utgår från individens universella utbytbarhet – och det i den allra bästa av bemärkelser: Vad ska kunnas göras mot en människa? Vad ska hon ha rätt att kräva? Tänk dig noga för, för svaret gäller också dig."Kristina Linquist, Upsala Nya Tidning"Hon vet också när hon skriver boken, en blandning mellan självbiografi och debattskrift i korta, tematiska kapitel, att den kommer att bli början på en lång kamp. Men i texten tycks hon stå på en höjd med lungorna fulla av luft och titta ut över ett landskap där det finns hopp; hopp om att välfärdsstaten kommer att utsträckas till alla medborgare, att den grova rasism som romer möter dagligen kan bekämpas. Det pulserar i varje klarsynt mening."Karin Arbsjö, Sydsvenskan"Taikon pulveriserade rastänkandet ... lika nödvändig nu som när den skrevs ... Taikons röst behövs."Johan Fingal, Jönköpings-Posten

De senaste åren har Katarina Taikons banbrytande arbete för romernas lika rättigheter uppmärksammats med en biografi, dokumentärfilm och Natur & Kulturs nyutgivning av Taikons mest kända verk, Katitziböckerna. 

Nu kommer även Katarina Taikons debutbok, Zigenerska. Boken, som utkom hösten 1963, fick ett explosivt genomslag i den offentliga debatten och kallades "en hårt ringande väckarklocka".Den blev en katalysator för den antirasistiska kampen för romernas rätt till bostäder, skola och arbete och äger mer än 50 år efter sin tillkomst en märkvärdig relevans för vår tid. 

I förordet reflekterar författaren Karolina Ramqvist kring Katarina Taikons betydelse, för sin tid och för oss idag. 

Katarina Taikon (1932–1995) skrev förutom Katitziböckerna fyra faktaböcker varav Zigenerska var den mest uppmärksammade. Zigenerska är den första boken i vår klassikerutgivning av sakprosa.

Borde vara obligatorisk läsning för gymnasieungdomar... Skakande, personliga berättelser ut Katarina Taikons eget liv ... Exempel på exempel på diskriminering och förtryck... Vi saknar en antirasistisk kanon, det finns många hjältar som har kämpat som vi inte känner till... Det är så mycket som kommer fram i böckerna som vi måste forska kring. Återutgivningen av Taikons böcker måste vara början på något större.

Rakel Chukri, SR P1 Kultur

Återutgivningen av Katarina Taikons Zigenerska slår en båge från 1930-talet till i dag ... en svidande aktuell rapportbok om diskrimineringen av romer ... De flesta av 1960-talets omtalade rapportböcker har åldrats illa. Zigenerska är annorlunda. Den är förunderligt levande i den upputsade nyutgåvan. Varför? Kanske för att hon med vänlig ton avslöjar det raspolitiska arv vi lärt oss känna till, men fortfarande har så svårt att erkänna. Kanske är det själva stilen. Det känns som om hon sitter i mitt rum och berättar. Jag hör hennes röst och förstår att en del minnen behöver tystnad. Men mest tror jag det är den lite oansenliga bokens magiska omvandling från historisk påminnelse till en kritik av det närvarande.

Per Wirtén, Expressen

Redan här, 30 år gammal, har hon det medryckande och fina språk som hon senare skulle utveckla för barn i en annan stor folkbildningsinsats: Katitziböckerna.Att återutge Zigenerska, med vissa rimliga bearbetningar, är en kulturgärning. Den ger perspektiv på europeiska romers sak, på dagens rasism och antirasism. Och den återupplivar en viktig röst i svensk politisk historia.

Malin Krutmeijer, Aftonbladet

Det är också så rättigheter fungerar, att de existerari den gemensamma överenskommelsen. Det kan låta skört, men det handlar om den mest grundläggande bland överenskommelser, den som utgår från individens universella utbytbarhet – och det i den allra bästa av bemärkelser: Vad ska kunnas göras mot en människa? Vad ska hon ha rätt att kräva? Tänk dig noga för, för svaret gäller också dig.

Kristina Linquist, Upsala Nya Tidning

Hon vet också när hon skriver boken, en blandning mellan självbiografi och debattskrift i korta, tematiska kapitel, att den kommer att bli början på en lång kamp. Men i texten tycks hon stå på en höjd med lungorna fulla av luft och titta ut över ett landskap där det finns hopp; hopp om att välfärdsstaten kommer att utsträckas till alla medborgare, att den grova rasism som romer möter dagligen kan bekämpas. Det pulserar i varje klarsynt mening.

Karin Arbsjö, Sydsvenskan

Taikon pulveriserade rastänkandet ... lika nödvändig nu som när den skrevs ... Taikons röst behövs.

Johan Fingal, Jönköpings-Posten

Katitzi växte upp i Sverige för inte alltför länge sedan, och var som vilket annat barn som helst. Hon kivades med sina syskon och lekte med sin hund, hon var snäll ibland och dum ibland precis som alla andra. Men trots att hon var som vem som helst så fick hon inte gå i skolan, inte bo i hus eller ens stanna särskilt länge på samma plats utan att bli bortkörd – bara för att hon var rom.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och nu kommer de äntligen i nyutgåva, med nya illustrationer av Joanna Hellgren.

Katitzi har börjat gå i skolan igen efter att hennes och Lump-Nickes rymningsförsök misslyckades. Hennes bror Paul har lovat att hjälpa Lump-Nicke med arbete och bostad. I lägret på Tantogatan bor nu ett 50-tal personer. Katitzi undrar varför Zoni, som är vuxen, sitter och gråter. Zoni berättar om hur hon blev behandlad före sin flykt till Sverige, hur de av nazisterna märktes upp som boskap, före de fördes till Auschwitz. Katitzi blir så upprörd att hon bestämmer sig för att hon också vill ha ett Z på armen.

Katarina Taikon (1932–1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

"Bokserien är en verklig litteraturskatt som med sin mångfacetterade skildring av det dåtida samhället även berör brännande aktuella ämnen i vår tid ... Joanna Hellgrens svartvitaillustrationer förmedlar stämningarna med lågmäld tonsäkerhet. Det här är en fantastisk och drabbande läsupplevelse att bära med sig, lika viktig för yngre som äldre." Boel Petersen, BTJ

Katitzi är inte ens tretton år fyllda när hon anklagas för stöld och återigen råkar ut för sin styvmors besinningslösa vrede. Situationen är mer laddad än någonsin och Katitzis pappa försöker förgäves lugna stämningen. Beslut tas därför om att Katitzi ska giftas bort. Pappa Taikon tror att det blir bäst att hon får börja om i en annan familj. Lazi, brudgummen, är sex år äldre än Katitzi och lovar henne ett liv i lyx och en tillvaro utan bekymmer. Men efter bröllopet blir det uppenbart att han har ljugit för Katitzi. I uppföljaren På flykt bestämmer sig Katitzi för att fly till Amerika, från sin man och sitt liv i Sverige. Men redan i Göteborg börjar hon tvivla.

Denna samlingsvolym innhåller del sju och åtta i serien om Katitzi. Böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och finns nu i nyutgåva, varsamt reviderade av Lawen Mohtadi, i nära samarbete med Katarina Taikons dotter, specialpedagogen Angelica Ström.

Katarina Maria Taikon Langhammer (1932–1995) var en svensk författare av romsk härkomst som kämpade i många år för romernas rättigheter i Sverige. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan fick lära sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Joanna Hellgren (född 1981) är en prisbelönt illustratör och serietecknare, utbildad på Konstfack i Stockholm.

Bokserien är en verklig litteraturskatt som med sin mångfacetterade skildring av det dåtida samhället även berör brännande aktuella ämnen i vår tid.

Sista dubbelvolymen om Katitzi!

Katitzi har undsluppit sitt barnäktenskap och får hjälp att planera sin framtid. På ett flickhem i Gamla stan blir hon äntligen omhändertagen och får stärkt självförtroende och möjlighet att arbeta och tjäna egna pengar. Äntligen vågar hon vittna mot sin man Lazi inför sina släktingar för att få skilja sig formellt från honom.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare, de utspelar sig till stor del i Sverige under 40-talet, tiden kring andra världskriget och skrevs av Katarina Taikon på 1970-talet. Nu finns hela serien i nyutgåva, varsamt reviderade av Lawen Mohtadi, i nära samarbete med Katarina Taikons dotter, specialpedagogen Angelica Ström.

Katarina Maria Taikon-Langhammer (1932–1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Katitzis familj består av Pappa Taikon, en 63 år gammal sträng man som är gift med en elak styvmor som inte alls tål Katitzi och hennes syskon. I lägret där Katitzi bor, bor också storasyster Lena, som är tre år äldre och storebror Paul som är 17 år gammal. Paul avskyr lägerlivet och är bekymrad för sina systrars framtid med den elaka styvmodern. Sen finns också storasyster Rosa, som är syskonens trygga punkt efter deras mammas död. Men Rosa hade blivit bortgift med en kusin och rest till Sydsverige med sin nya familj till systrarnas stora bedrövelse.

Lägret var ganska litet. Det bestod av tre tält och en vagn. Tivolit var nerpackat eftersom pappa Taikon hade inte fått tillstånd att sätta upp det. Nu skulle man arbeta i skogen. Ingenting var riktigt som förr. Men Katitzis pappa hoppades på att kriget skulle ta slut och att tyskarna skulle förlora, så att han kunde förena sig med sina bröder igen.

Katitzi rymmer är den tredje volymen i serien om den romska flickan Katizi. Böckerna om Katitzi har älskats av generationer barnboksläsare. Nyutgåvorna är illustrerade av Joanna Hellgren.

Till den här boken finns en lärarhandledning. Du kan utan kostnad ladda ned den här.-Skrämmer jag dig Katitzi? Jag vet inte om jag borde berätta det här för dig.Zoni kliade Swing bakom öronen. -Om du orkat att gå igenom det så ska väl jag orka lyssna.Katitzi har börjat gå i skolan igen efter att hennes och Lump-Nickes rymningsförsök misslyckades. Hennes bror Paul har lovat att hjälpa Lump-Nicke med arbete och bostad. I lägret på Tantogatan bor nu ett 50-tal personer. Katitzi undrar varför Zoni, som är vuxen, sitter och gråter. Zoni berättar om hur hon blev behandlad före sin flykt till Sverige, hur de av nazisterna märktes upp som boskap, före de fördes till Auschwitz. Katitzi blir så upprörd att hon bestämmer sig för att hon också vill ha ett Z på armen.

Katarina Taikon (1932–1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Katitzi börjar bli stor, hon är över tolv år och ska snart få börja skolan. Tråkigt nog blir Katitzis pappa allvarligt sjuk och hamnar på sjukhus. Tanten lämnar Katitzi ensam i huset. Det tycker Katitzi är bra, då slipper hon stryk och kan bjuda hem vem hon vill, som sin vän Lump-Nicke.I skolan blir inte allt som hon tänkt sig. De andra barnen kan redan läsa och skriva. Det kan inte Katitzi, men hon lyckas dölja det genom att vägra gå fram och skriva på svarta tavlan.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och nu kommer de äntligen i nyutgåva, varsamt reviderade av Lawen Mohtadi, i nära samarbete med Katarina Taikons dotter, specialpedagogen Angelica Ström.

Katarina Taikon-Langhammer (1932–1995) var en svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de !esta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

"Bokserien är en verklig litteraturskatt som med sin mångfacetterade skildring av det dåtida samhället även berör brännande aktuella ämnen i vår tid ... Joanna Hellgrens svartvitaillustrationer förmedlar stämningarna med lågmäld tonsäkerhet. Det här är en fantastisk och drabbande läsupplevelse att bära med sig, lika viktig för yngre som äldre." Boel Petersen, BTJ

Katitzi är inte ens tretton år fyllda när hon anklagas för stöld och återigen råkar ut för sin styvmors besinningslösa vrede. Situationen är mer laddad än någonsin och Katitzis pappa försöker förgäves lugna stämningen. Beslut tas därför om att Katitzi ska giftas bort. Pappa Taikon tror att det blir bäst att hon får börja om i en annan familj. Lazi, brudgummen, är sex år äldre än Katitzi och lovar henne ett liv i lyx och en tillvaro utan bekymmer. Men efter bröllopet blir det uppenbart att han har ljugit för Katitzi. I uppföljaren På flykt bestämmer sig Katitzi för att fly till Amerika, från sin man och sitt liv i Sverige. Men redan i Göteborg börjar hon tvivla.

Denna samlingsvolym innhåller del sju och åtta i serien om Katitzi. Böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och finns nu i nyutgåva, varsamt reviderade av Lawen Mohtadi, i nära samarbete med Katarina Taikons dotter, specialpedagogen Angelica Ström.

Katarina Maria Taikon Langhammer (1932–1995) var en svensk författare av romsk härkomst som kämpade i många år för romernas rättigheter i Sverige. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan fick lära sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Joanna Hellgren (född 1981) är en prisbelönt illustratör och serietecknare, utbildad på Konstfack i Stockholm.

Bokserien är en verklig litteraturskatt som med sin mångfacetterade skildring av det dåtida samhället även berör brännande aktuella ämnen i vår tid.