Kekke Stadin – författare

Den som vill komma upp sig och bli någon att räkna med i samhällseliten måste röra sig i rätt kretsar. Nu på 2000-talet gäller det att synas i sociala medier och att mingla med många, gärna populära, personer. Under 1800-talet skulle man delta i sällskapslivet helst flera dagar i veckan och i lämpliga miljöer. Grunden i det sociala samlivet var att göra visit hos bekanta, och inom bourgeoisien var detta så viktigt att det länge prioriterades framför familjeaktiviteter och arbetets flit.

Historikern Kekke Stadin belyser visiternas roll för anseende och status och deras betydelse för den övre medelklassens självmedvetenhet. Hon ger exempel på hur olika typer av samkväm tog sig uttryck i praktiken. Stadin lyfter fram detaljerna i hela den kultur som omgärdade visiterna, som flott inredda bostäder, sättet att klä sig och umgås. Hur resonerade man kring socialt umgänge som verktyg i strävan efter en central roll i samhället?

Människor har gått i alla tider, men promenader har det inte varit fråga om. Att promenera var under flera sekel detsamma som att åka häst och vagn eller gå till fots en bit, för nöjes skull, utan ett bestämt ärende. Nöjet var en lyx, länge förbehållet kungafamiljen och aristokratin. Den inhägnade lustparken Kungsträdgården fungerade som de övre samhällsskiktens utomhussalong, där de promenerade, visade upp sig för varandra och umgicks.   

Under 1800-talet kom promenerandet att spridas i allt vidare cirklar. Vägarna i staden försågs med trottoarer, stadsparker anlades. Snart kom flanörerna till, bland dem de som kallades Norrbrolejonen. Vid sekelskiftet 1900 hade promenadkulturen definitivt förvandlats, från att vara ett kungligt framträdande och ett privilegium för aristokratin till att bli ett folknöje. Det var en utveckling som gick i fas med tidens snabba samhällsomvandling och framväxandet av en ny offentlighet.

Slå följe med historikern Kekke Stadin i en lustfylld och uppslagsrik exposé över promenadkulturens framväxt och utveckling i Stockholm.

This book studies the making of the bourgeoisie the Baltic Sea region in the nineteenth Century. This region was peripheral in comparison to England and France, with respect to urbanization, economic development, liberalism, and consumption. The bourgeoisie was still a class-to-be. By the end of the Century the bourgeoisie was a self-aware class incorporated in the European bourgeoisie. Their life style was mostly the same as in Western Europe, but there were also some cultural differences.

The author argues that in the Baltic Sea area, this life style was shaped by both women and men. Thus, the study deals with the heterosocial life in private homes. Society life became an important instrument for defining and controlling the new social boundaries. This was also where, through the encounters among like-minded people, values and norms were tested, negotiated, and honed. This is studied in the context of the new ideals and morals connected to the bourgeoisie: a bourgeois work ethic based on industriousness and hard work, and the quiet family life of the home. The focus is on the calls, the hub around which society life was formed. No social interaction in the home was possible without morning calls.

This book studies the making of the bourgeoisie the Baltic Sea region in the nineteenth Century. This region was peripheral in comparison to England and France, with respect to urbanization, economic development, liberalism, and consumption. The bourgeoisie was still a class-to-be. By the end of the Century the bourgeoisie was a self-aware class incorporated in the European bourgeoisie. Their life style was mostly the same as in Western Europe, but there were also some cultural differences.

The author argues that in the Baltic Sea area, this life style was shaped by both women and men. Thus, the study deals with the heterosocial life in private homes. Society life became an important instrument for defining and controlling the new social boundaries. This was also where, through the encounters among like-minded people, values and norms were tested, negotiated, and honed. This is studied in the context of the new ideals and morals connected to the bourgeoisie: a bourgeois work ethic based on industriousness and hard work, and the quiet family life of the home. The focus is on the calls, the hub around which society life was formed. No social interaction in the home was possible without morning calls.

Den som vill komma upp sig och bli någon att räkna med i samhällseliten måste röra sig i rätt kretsar. Nu på 2000-talet gäller det att synas i sociala medier och att mingla med många, gärna populära, personer. Under 1800-talet skulle man delta i sällskapslivet helst flera dagar i veckan och i lämpliga miljöer. Grunden i det sociala samlivet var att göra visit hos bekanta, och inom bourgeoisien var detta så viktigt att det länge prioriterades framför familjeaktiviteter och arbetets flit.

Historikern Kekke Stadin belyser visiternas roll för anseende och status och deras betydelse för den övre medelklassens självmedvetenhet. Hon ger exempel på hur olika typer av samkväm tog sig uttryck i praktiken. Stadin lyfter fram detaljerna i hela den kultur som omgärdade visiterna, som flott inredda bostäder, sättet att klä sig och umgås. Hur resonerade man kring socialt umgänge som verktyg i strävan efter en central roll i samhället?