I Orsa uppstod i mitten av 1800-talet ett litet kraftfält av samlad energi, under en brytningstid när Ovansiljan utvecklades från yttersta fattigdom mot ett modernt samhälle. Tre riksdagsmän drev reformfrågor för att förbättra böndernas villkor, en rörelse som också omfattades av andra riksdagsmän i Dalarna,
De utgick från principer om individens värde, om demokrati och likställighet, och de använde Dalarna som trop för den självständige bonden. De protesterade mot det betungande knekthållet och krävde att den orättvisa beskattningen av jord skulle upphöra, och de bekämpade brukens och skogsbolagens makt. De arbetade för en demokratisk representation i riksdagen och i kommunen. De ivrade för en allmän folkskola och för utbyggnaden av kanaler och järnvägar.
Det handlar om Olof Ulric Arborelius, kulturintresserad präst i Orsa, uppvuxen i en idyllisk prästgård i Älvdalen, och om Didric Wesström, storbonde och prästson i Orsa, född i Stora Tuna, som blev en ledarfigur i 1840-talets reformriksdagar. Till deras umgänge hörde författaren Otto Sebastian von Unge (från Västmanland) som skrev reseberättelser från Dalarna präglade av romantik och socialt patos. I generationen därefter framträdde skogshandlaren Carl Johansson, riksdagsman i andra kammaren. Han kom från byn Rosentorp i Orsa finnmark och stod för traditionell skogsfinsk disciplin med inslag av radikal liberalism.
Studien kastar nytt ljus över bondeliberalismen i Dalarna och den skildrar också den sociala mobiliteten bland präster, bönder och skogsfinnar.
Kerstin Eksell är författare och professor emerita i semitisk filologi. Hon har familjeanknytning till Ovansiljan.
Utgivningsort: LundTryckt med bidrag från Kungl. Patriotiska Sällskapet.
