Kjell Sundstedt – författare

Det svenska filmmanusets historia kastar ljus på ett bortglömt kapitel i vårt svenska kulturarv. Vi får möta såväl berömda som bortglömda manusförfattare som skrivit internationella framgångar, skapat rasande debatter och utvecklat berättartekniska landvinningar för filmkonsten från slutet av 1800-talets stumfilm till 2000-talets fokus på serier. Under dessa år har filmmanus både följt trenderna och skapat nya. Samhällsideal och ny teknik har ställt ständigt skiftande krav på filmens berättelser, och de män och kvinnor som skrivit dem. Det är en hundraårig historia som skapat mycket högtflygande drömmar, många olyckliga slut men även kritikerrosade och av publiken älskade filmer.

Det svenska filmmanusets historia kastar ljus på ett bortglömt kapitel i vårt svenska kulturarv. Vi får möta såväl berömda som bortglömda manusförfattare som skrivit internationella framgångar, skapat rasande debatter och utvecklat berättartekniska landvinningar för filmkonsten från slutet av 1800-talets stumfilm till 2000-talets fokus på serier. Under dessa år har filmmanus både följt trenderna och skapat nya. Samhällsideal och ny teknik har ställt ständigt skiftande krav på filmens berättelser, och de män och kvinnor som skrivit dem. Det är en hundraårig historia som skapat mycket högtflygande drömmar, många olyckliga slut men även kritikerrosade och av publiken älskade filmer.

Kära syster Gertrud,Det hjärtligaste tack för paketen som jag fick av dej. Det var så roligt att få något från dej. Hur har du det nu i sommar? Kan du ordna någon ledighet så att du kan komma och hälsa på mej? För det skulle verkligen vara roligt att få se dej. Tänk så länge sedan vi såg varandra. Då var jag åtta år, nu är jag nitton. Hör du något ifrån dom andra syskonen? Jag har inget hört från dom på länge.Maj-BrittI Till Gertrud försöker Kjell Sundstedt förstå vad det var som gjorde att hans egna släktingar stämplades som sinnesslöa och tvångssteriliserades. I sitt sökande efter svar ger han röst åt dem som aldrig fått komma till tals och levandegör en mörk sida av Sveriges moderna historia. Kjell Sundstedt ställer frågan: Vad var det som gjorde att vi svenskar, mitt i folkhemsbygget, var så benägna att tvångssterilisera dem vi ansåg avvikande? En föreståndare för Nannylund, ett skolhem för så kallade bildbara sinnesslöa, säger år 1946 följande till en inspektör för sinnesslövården: ”Den allmänna princip efter vilken vi handlar är att samtliga barn bör steriliseras innan de lämnar anstalten.” Flera av syskonen till Kjell Sundstedts mamma Gertrud sattes under 1940-talet på arbetshem för sinnesslöa. På dessa arbetshem blev de sedan tvångssteriliserade. Själv lyckades Gertrud undkomma och fick ett nytt liv i Stockholm. Hon kämpade i flera år för att få sina syskon fria. Med hjälp av de brev syskonen skrev till Gertrud när de satt på arbetshemmen berättar Kjell Sundstedt här om en del av Sveriges historia som vi gärna vill glömma. Kjell Sundstedts djupt personliga bok till sin mamma är samtidigt en mästerligt litterär skildring av dem som fick lida för den nya tidens samhälle där alla inte fick plats. Boken ställer frågan hur allt detta kunde ske och om risken finns att det kan hända igen.Under mer än trettio år har Kjell Sundstedt skrivit för film, tv och teater. Den Guldbaggenominerade långfilmen Den nya människan (2007) bygger på Gertruds berättelser om sig själv och sina syskon. Kjell har även skrivit manus till Juloratoriet, efter Göran Tunströms roman, och Elina – som om jag inte fanns, som skildrar hur finsktalande i Sverige förbjöds att tala sitt språk. Kjell Sundstedt arbetar som lärare på bland annat Dramatiska Institutet i Stockholm och har tidigare gett ut boken Att skriva för film (2000).