Klas Gustafson – författare

En väsentligt utökad och omarbetad upplaga av författarens tidigare biografi om en av våra mest älskade artister. Klas Gustafson har fått tillgång till nytt material, bland annat en längre intervju gjord strax före Vreeswijks död, okända fotografier, manuskript med mera. En originell, kontroversiell och nyskapande vispoet porträtteras här på ett inkännande och djuplodande sätt.

Cornelis Vreeswijk (1937-87) var känd för alla, inte bara för sin sång och sina många skivinspelningar, utan också för ett liv som till stora delar präglades av ett rastlöst flackande. Hans kärlekshistorier, fängelsevistelser, drog- och alkoholvanor sysselsatte tidvis åtskilliga tidningsredaktioner. Men Vreeswijk var också en seriöst arbetande artist, musiker, sångare, skådespelare, poet. I Klas Gustafsons biografi behandlas alla sidorna av denna färgstarka personlighet.

Den norsksvenske poeten och kritikern Jan Erik Vold, som samlade Cornelis samtliga texter i tre digra band, har sagt om sin kollega, att bland de svenska diktare som framträdde på 1960-talet finns bara en som är Cornelis jämbördig, nämligen Göran Sonnevi: "En sådan sorg över livet! En sådan glädje över språket! Referenserna sträcker sig från romerske skalden Catullus till holländske skridskomästaren Ard Schenk, från spanske målaren Velázquez till svenske seriefiguren Kronblom. Musikunderlaget spänner från Vivaldi och Bellman, över fransk chanson, brasiliansk samba, flamländsk folkmusik, nordamerikansk blues fram till svensk sjömansvals."

Författaren Klas Gustafson har skrivit drygt tio lovordade böcker om svenska artister och kulturpersonligheter, som Tage Danielsson, Gösta Ekman, Beppe Wolgers, Monica Zetterlund. Hans bok om Cornelis Vreeswijk från 2006, som nu kommer i en bearbetad och väsentligt utökad volym, fick genomgående strålande recensioner. Här några klipp: "Gustafsons bok gör vad en bra konstnärsbiografi bör åstadkomma: den fördjupar bilden av människan och lockar läsaren tillbaka till dennes verk." Johan Svedjedal, DN - "Klas Gustafsons bok om Cornelis Vreeswijk är något av ett journalistiskt storverk." Jan Lindström, Expressen - "Klas Gustafson har gått noggrant tillväga. Han har intervjuat alla som finns kvar; fruarna, vännerna, fienderna och producenterna. Kritiskt granskat varenda pressklipp i en bok som ryker av cred." Ulrika Knutson, Kulturnytt SR

Göran Greider skriver i efterordet till sin bok "Nu när man är död. En roman om Cornelis Vreeswijk":"I grunden vilar denna bok på de efterforskningar som Klas Gustafson så lysande gjort i sin bok Ett bluesliv. [] Det var när jag läste den som jag slutligen bestämde mig för att i fallet Cornelis finns mycket få fakta att tillägga. Jag har läst allt möjligt annat också om Cornelis men Gustafsons oerhört detaljrika och inkännande bok är de axlar jag stått på. 

I Tage Danielssons tid tar journalisten Klas Gustafson med läsaren på livsresan från barndomens folkpark via studentspexen i Uppsala till filminspelningarna, böckerna och debatterna.

Tage Danielsson var arbetargrabben från Linköping som blev underhållningschef på radion och som i ett långt och lyckligt samarbete med Hans Alfredson skapade en guldålder för svensk humor. Hans försåtligt blida humanism irriterade makten och hans vassa penna delade ut stick till höger och vänster. Sin egen livshållning summerade han med orden "Utan tvivel är man inte klok".

Tage Danielssons tid är en bred och brokig levnadsskildring, rikt illustrerad med såväl privata foton som bilder av välkända och folkkära artister som medverkade i bland annat Svenska Ords uppsättningar. Klas Gustafson skriver kunnigt och underhållande om Sveriges store komiker utan att varken putsa glorian eller försöka få den på svaj.

En musikhistoria om Abba och Hoola Bandoola pa Stikkan Andersons slagfält.

Stikkan Andersons livshistoria speglar 1900-talets svenska populärmusik, från folkhemmets schlager till åttiotalets glammiga pop. Han var fattiggrabben från landet som med flit och fräckhet blev stormrik textförfattare, musikförläggare och skivbolagsdirektör. Stikkan Anderson var kung på Svensktoppen och frispråkig mediekändis. Sjuttiotalets icke-kommerisella musikrörelse utnämnde honom till sin huvudfiende.

Hos nyliberalerna blev han galjonsfigur för bedriften att föra Abba till världsframgång. Själv utnyttjade han sin position för att bekämpa ideologiska motståndare. Abba blev ett vapen i Stikkan Andersons krig. Klas Gustafson ger oss en personlig och livfull skildring av en turbulent tid i populärmusikens historia.

"Schlagerkungens krig" utkom första gången hösten 2016. Klas Gustafson skriver: "Sedan dess har Abba erövrat nya lyssnarskaror, myterna om 1970-talets proggrörelse fördjupats och minnet av Stikkan Anderson bleknat ytterligare. När den här pocketupplagan kommer ut, våren 2024, är det precis femtio år sedan Abba vann Eurovision Song Contest i engelska Brighton och den stora kulturstriden om Sveriges värdskap för kommande års tävling tog fart. Boktexten har fått en lätt uppfräschning, men är i huvudsak densamma som den ursprungliga."

Klas Gustafson är journalist och författare till ett tiotal hyllade biografier om några av våra mest kända kulturpersonligheter, bland andra Beppe Wolgers, Monica Zetterlund, Gösta Ekman och nu senast en utvidgad upplaga av boken om Cornelis Vreeswijk, "Ett bluesliv".

Robert Broberg letar efter sig själv skildrar en vindlande artistkarriär, som börjar i tonårens skifflemusik och kulminerar i personliga scenföreställningar som får en entusiastisk och kärleksfull publik att gång på gång fylla Globen i Stockholm.Robert Broberg vann svenska folkets hjärtan med pojkaktig charm, sentimental schlager och tokroliga ordvändningar. Själv vantrivdes han i rollen som den ständigt sprudlande Robban och lämnade offentligheten. En tid av självrannsakan, uppbrott från familjeliv och tvära artistiska kast gav hans humor den svärta som tidigare saknats. Han återvände till scenen, mer reflekterande och drastisk, och byggde en ny och hållbar relation till publiken samtidigt som han fortsatte att leta efter sig själv.Med hjälp av Robert Brobergs stora sångskatt, privata brev, anteckningar och manuskript, ett rikhaltigt pressmaterial och öppenhjärtiga samtal med människor som levde och arbetade nära honom, tecknar Klas Gustafson bilden av en av Sveriges mest älskade och särpräglade scenartister.

"Klas Gustafson bjuder på en finstämd och ingående skildring som lockar till sträckläsning...så nära du kan komma fantasten Per Oscarsson idag." - Dalademokraten Initierad biografi där du får veta allt du inte visste om skådespelaren Per Oscarsson. En fantast är enligt ordboken en person med storslagna men verklighetsfrämmande idéer, en som ger sig hän åt fantasier och tror sig kunna förverkliga dem. Just sådan var Per Oscarsson. Spänningen fanns mellan blicken och leendet. De mörka ögonen utstrålade farlighet på gränsen till galenskap. Det breda leendet var varmt och oreserverat. Han tycktes sväva i det kraftfältet; mellan vansinne och vänlighet, avstånd och närhet. Per Oscarsson bestämde sig tidigt för att bli skådespelare och han antogs på Dramatens elevskola endast sjutton år gammal. Inom loppet av några år kom han att räknas som ett av stjärnskotten i sin generation. Ändå tycktes han vara på ständig flykt från skådespelaryrket, hade svårt att inordna sig och försvann tidvis från rampljuset. Många förknippar skådespelaren Per Oscarsson med karaktärer som hummar och mumlar likt låtsasmorfar Nils i Kan du vissla Johanna eller rövarhövdingen Borka i Ronja Rövardotter. Allra mest minns vi honom för avklädningsnumret i Hylands Hörna 1966, då halva svenska folket satte tevekaffet i halsen. Men listan över Oscarssons skådespelarinsatser är imponerande lång, han medverkade i ett hundratal filmer under sin mer än 60 år långa karriär. Det är en historia väl värd att berättas. Eller som han själv uttryckte det: "Det har varit ett ganska rikt liv, det tycker jag. Det är ganska maffigt! Väl stoppat, så kan man säga. I ett magert skinn." Klas Gustafson, född 1950, är journalist och författare till uppmärksammade biografier om Beppe Wolgers, Cornelis Vreeswijk, Tage Danielsson, Monica Zetterlund och Gösta Ekman.

Nästan alla vuxna svenskar, liksom många barn, har ett kärt förhållande till Beppe Wolgers. De som såg honom natta dockorna i tv:s "Godnattstunden" har inte glömt det. På bio var han Pippis pappa och en trygg fadersfigur i såväl "Hugo och Josefin" som "Dunderklumpen". Varje julafton hör vi honom som farsan Baloos svenska röst i "Djungelboken". Beppe Wolgers väckte också förargelse, som författare till revynumret "Bunta ihop dom" och som ett av de respektlösa skäggen i tv:s svartvita barndom. Olle Adolphson slog igenom med hans text om "Okända djur", "Sakta vi gå genom stan" gav skjuts åt Monica Zetterlunds karriär, sånggruppen Gals and Pals fick en hel repertoar. Beppe Wolgers arbetade som journalist, var en uppskattad radioröst, skrev otaliga kabarénummer till gamla Hamburger Börs. 25 år gammal debuterade han som poet och till poesin återvände han mot slutet av sitt liv, med den hyllade Röster från Vattudalen.

Journalisten Klas Gustafson följer Beppe Wolgers från barndomshemmet på Sveavägen i Stockholm till jämtlandsgården vid Ströms Vattudal. Med stöd av böckerna och artiklarna, brev och manuskript, radioprogram och sånger, revyinspelningar och TV-program samt intervjuer med familj, vänner och arbetskamrater berättas historien om mannen som blev känd som Beppe.

Gösta Ekman inledde sitt yrkesliv som regiassistent till sin far Hasse Ekman i mitten på femtiotalet. Sedan dess har hans livsvandring påverkats av dem han mött längs vägen, lärt känna och tagit lärdom av. Han var med och skapade filmhistoria när Ingmar Bergman gjorde Smultronstället. Han satt vid köksbordet i Kråkslottet i Saltsjöbaden och delade en flaska rött med revykungen Karl Gerhard. I Svenska Ords stuga i Vitabergsparken sprutade han idéer med Hasse & Tage.

Gösta Ekman var en av Sveriges mest älskade skådespelare, pappa till odödliga figurer som den snubblande mahatman, Papphammar och Charles-Ingvar "Sickan” Jönsson. Ändå var skådespelaryrket inte självskrivet för den unge Gösta: det hade varit betydligt enklare att inte följa den bana som gjort hans far och farfar berömda.

Farbrorn som inte vill va’ stor bygger på omfattande samtal med Gösta Ekman, dokument från hans privata arkiv och intervjuer med hans vänner och kolleger.