Klas Hansson – författare

Vad gör en präst egentligen inom försvaret? Ska fältprästen elda trupperna till stordåd mot fienden eller vara en samtalspartner för den som har det svåra uppdraget att vara soldat? Synen på fältpräs­tens uppgift har förändrats sedan början av 1900 ­talet och i den här boken skildras de olika faserna i denna utveckling. Även de yttre organisationsformerna har reviderats fortlöpande och relationen mellan fältpräst, samfund och försvarsmakt har skiftat. Fältprästverksamheten är i dag ekumeniskt organiserad. Ekumeniken inom fältkyrkan har varit konfliktfylld och vägen från statskyrkligt överhetstänkande till fria samfund i samverkan beskrivs i denna studie, speglad mot den allmänna ekumeniska utvecklingen. Dessutom sätts de enskilda aktörernas kyrkosyn in som ett sätt att förstå de hundra årens förändring. Det är första gången principerna, organisationen och konflikterna omkring kyrkan i fält belyses på ett systematiskt sätt.

Kyrkomöte och partipolitik går det ihop? Ibland sägs, utan närmare precision, att Svenska kyrkan är politiserad. Handlar det om hur den styrs, om dess budskap eller om prästernas inställning? Skilda uppfattningar om Svenska kyrkan speglas också i motsättningar om kyrkomötet ska vara direktvalt eller bygga på val från församlingarna. Är kyrkomötet medlemmarnas organ eller församlingarnas? Den här undersökningen tar sikte på Svenska kyrkans kyrkomöte och tecknar bilden av hur kyrkomötet förändrats sedan 1930-talet och vilken roll de politiska partierna spelar i kyrkomötet, främst sedan relationerna med staten förändrades. Undersökningen avslutas med en genomgång av ett tiotal ärenden från tiden efter relationsförändringen med staten för att se om det finns politiska agendor bakom olika förslag. Undersökningen är en del i en större studie om förhållandet mellan politik och kyrka.

Sedan reformationstiden finns en serie porträtt av Strängnäs stifts biskopar. De flesta hänger i domkapitelshuset, ett par i biskopsgården och de är inte lätta att få se. Men i denna bok visas de alla, från Petrus Jonæ till Hans-Erik Nordin. Vilka var då dessa män bakom bilderna? Alla biskopar sedan reformationen ges i denna bok en presentation; deras bakgrund, inriktning och biskopsgärning skildras. I en övergripande artikel sätts denna porträttkonst också in i sitt sammanhang. Stav, biskopsmössa och kors är tre av biskoparnas insignier. Strängnäsbiskoparnas kåpor, mitror, stavar och biskopsringar liksom biskopsstolen i domkyrkan skildras i text och bild, allt från biskops Rogges medeltida kåpa till dagens enkla resekåpor. Bakom bilderna har utarbetats inom Strängnäs stifts herdaminneskommitté och är författad av professor Ingun Montgomery, teol. dr. Jarl Jergmar, teol. dr. Fredrik Santell, prosten Karin Karlberg, fil. dr. Margareta Nisser-Dalman och docent Klas Hansson, som också varit bokens redaktör.

Ett återerövrat kapell. Så har Martyrernas kapell i Strängnäs domkyrka betecknats. Vid reformationen övertogs de gamla helgonkoren av de högre stånden som begravningsplatser. I Strängnäs domkyrka har ett av dem återfått sin gamla betydelse, en samlingsplats för bön och meditation. I kapellet nämns fyrtio kvinnor och män från olika världsdelar som under 1900-talet fått ge sina liv i trohet mot Kristus. Deras namn finns på de bronsplattor som omger det centrala krucifixet. Kortfattat presenteras deras livsöden, många med bild och med citat av vad de sagt. Under medeltiden samlades människor till rosenkransen vid Mariaaltarskåpet som då stod i kapellet. Nu har det åter blivit en plats för möte med den Oändlige. Ett återerövrat kapell.