»Jag hann förstå vad som skulle hända. Jag försökte hinnaföre honom in i sovrummet, men kunde inte. Vårt lilla trollkom yrvaket skumpande emot oss. När Markus fot träffadehenne slungades hon in i sängen och föll livlös ner på golvetdär hon blev liggande. Jag kommer aldrig att glömma denbilden.«»Vi färdas i timmar. Jag håller min lilla flickas hand. Honvaknar och ler ibland men mest sover hon. Jag vet inte vart viär på väg och mannen som kör bilen pratar inte med mig. Jagsitter där, tyst och tom i baksätet, och tänker på dem som skaföreställa min familj. De kommer troligtvis aldrig att få vetavad Emmy och jag tvingas gå igenom. De kommer aldrig attställa några frågor om hur vi haft det.«

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Varjeår tar polisen emot 30 000 anmälningar av misshandelmot kvinnor över 18 år. Som drabbad kan det vara svårtatt prata om vad som sker, och veta när gränsen för att manborde lämna sin relation och gå har passerats.Kristina Loveby levde med sin förövare i flera år, en man som passeradeden där gränsen många gånger. Från den första knuffen till livsfarligtvåld och sexuella övergrepp gick det snabbt.Den kvinnofrid som finns i vårt rättssystem är svår att tillämpa i verkligheten.Samhället brister i att skydda våldsutsatta kvinnor och barn.Kristina vågade inte berätta. De gånger hon försökte tog nästan allahennes sambos parti. Först när Kristina under hot blivit tvingad att försökata livet av sig förstod omgivningen situationens allvar.På ett väldigt brutalt vis fick Kristina i flera års tid erfara hur svårtsamhället har att skydda en utsatt kvinna och hennes barn. Att hon aldrigkunde vara säker på att hon och hennes barn befann sig i trygghetfick henne att känna sig övergiven och sviken.I Kvinnofridsmyten följer vi Kristinas flykt från sin förövare och henneskamp för sin egen och sina barns rätt till trygghet och frid. Boken fungerarockså som en handbok för våldsutsatta, anhöriga, professionellaoch politiker som vill göra skillnad. Hur gör man när man vill lämna envåldsam partner? Hur berättar man för andra? Vad ska man tänka på,vad bör man känns till? Hur ska man som anhörig eller nära vän tänkaoch agera om man misstänker att någon man älskar är utsatt för våld ihemmet? Hur bör polisen, sjukvården och socialen agera när de mötervåldsutsatta kvinnor? Hur kan politiker agera för att börja prioriterafrågan?Kvinnofridsmyten väckte uppståndelse när den kom ut första gången,hösten 2015. Den här utgåvan är reviderad och innehåller nytt material.Idag är Kristina Loveby omgift, och en driftig entreprenör. Sedan våren2017 driver hon Villa Loveby, Sveriges första rehabiliteringshem förvåldsutsatta kvinnor, som verkar för att upplysa och utbilda i ämnet våldi nära relationer och jobbar för att fö hjälpa kvinnor och barn som levereller har levt under våld och hot.Hon är också en flitigt anlitad föreläsare som utbildar vårdpersonal,socialtjänst och skolpersonal i hur man bemöter och hanterar våldsutsattakvinnor och deras anhöriga.

»Jag hann förstå vad som skulle hända. Jag försökte hinnaföre honom in i sovrummet, men kunde inte. Vårt lilla trollkom yrvaket skumpande emot oss. När Markus fot träffadehenne slungades hon in i sängen och föll livlös ner på golvetdär hon blev liggande. Jag kommer aldrig att glömma denbilden.«»Vi färdas i timmar. Jag håller min lilla flickas hand. Honvaknar och ler ibland men mest sover hon. Jag vet inte vart viär på väg och mannen som kör bilen pratar inte med mig. Jagsitter där, tyst och tom i baksätet, och tänker på dem som skaföreställa min familj. De kommer troligtvis aldrig att få vetavad Emmy och jag tvingas gå igenom. De kommer aldrig attställa några frågor om hur vi haft det.«

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Varjeår tar polisen emot 30 000 anmälningar av misshandelmot kvinnor över 18 år. Som drabbad kan det vara svårtatt prata om vad som sker, och veta när gränsen för att manborde lämna sin relation och gå har passerats.Kristina Loveby levde med sin förövare i flera år, en man som passeradeden där gränsen många gånger. Från den första knuffen till livsfarligtvåld och sexuella övergrepp gick det snabbt.Den kvinnofrid som finns i vårt rättssystem är svår att tillämpa i verkligheten.Samhället brister i att skydda våldsutsatta kvinnor och barn.Kristina vågade inte berätta. De gånger hon försökte tog nästan allahennes sambos parti. Först när Kristina under hot blivit tvingad att försökata livet av sig förstod omgivningen situationens allvar.På ett väldigt brutalt vis fick Kristina i flera års tid erfara hur svårtsamhället har att skydda en utsatt kvinna och hennes barn. Att hon aldrigkunde vara säker på att hon och hennes barn befann sig i trygghetfick henne att känna sig övergiven och sviken.I Kvinnofridsmyten följer vi Kristinas flykt från sin förövare och henneskamp för sin egen och sina barns rätt till trygghet och frid. Boken fungerarockså som en handbok för våldsutsatta, anhöriga, professionellaoch politiker som vill göra skillnad. Hur gör man när man vill lämna envåldsam partner? Hur berättar man för andra? Vad ska man tänka på,vad bör man känns till? Hur ska man som anhörig eller nära vän tänkaoch agera om man misstänker att någon man älskar är utsatt för våld ihemmet? Hur bör polisen, sjukvården och socialen agera när de mötervåldsutsatta kvinnor? Hur kan politiker agera för att börja prioriterafrågan?Kvinnofridsmyten väckte uppståndelse när den kom ut första gången,hösten 2015. Den här utgåvan är reviderad och innehåller nytt material.Idag är Kristina Loveby omgift, och en driftig entreprenör. Sedan våren2017 driver hon Villa Loveby, Sveriges första rehabiliteringshem förvåldsutsatta kvinnor, som verkar för att upplysa och utbilda i ämnet våldi nära relationer och jobbar för att fö hjälpa kvinnor och barn som levereller har levt under våld och hot.Hon är också en flitigt anlitad föreläsare som utbildar vårdpersonal,socialtjänst och skolpersonal i hur man bemöter och hanterar våldsutsattakvinnor och deras anhöriga.