Kristofer Ahlström – författare

För sin hyllade debut Bara någon av straffa nominerades Kristofer Ahlström till Borås Tidnings debutantpris. Nu återkommer han med en vindlande familjesaga som utspelar sig från 1950-talet fram till millennieskiftet. En berättelse med magiska inslag om ett samhälle som är kallt för den som inte passar in.Caroline och David växer upp på Södermalm, med ett särskilt band mellan sig. Syster och bror, två hjärtan som slår i takt, fyra öron som lyssnar. Tillsammans upptäcker de sin del av staden, skapar sig en värld långt från det som är svårt och obegripligt.Men världens sorger kryper allt närmare David, och han ser det som sin uppgift att bekämpa alla orättvisor, att rädda människorna. Till slut kan inte Caroline skydda honom från hans tankar och infall, från en likgiltig och oförstående omgivning. När han glider in i psykisk sjukdom och hon samtidigt vill börja en ny tillvaro klipps bandet. Under många år lever de parallella liv, men så sker något som åter för dem samman.

Det börjar med en bilolycka, då Elisabeth överlever och Isak dör. Men egentligen börjar allt långt tidigare. Med den händelse som får henne att lämna Gotland, platsen där hon hör hemma men som hon aldrig kan återvända till.Hon söker sig till anonymitetens Stockholm, för att glömma och gömma sig. Efter en tid känns ensamheten ändå för svår, och när hon en dag får syn på Isak blir han hennes utvalda. Han har en blick som vill henne något, den får henne att känna sig verklig och hon bestämmer sig för att kartlägga honom, fånga honom, ta omhand. De inleder ett passionerat förhållande. Snart blir det till en maktkamp, och hon kan inte längre avgöra vem som kontrollerar vem. Nu ligger hon på sjukhuset, fylld av skuld och av rädsla för att allt hon hoppats på och längtat efter ska tas ifrån henne. Mödosamt försöker hon få ihop de fragmenterade minnena. Vad vet hon innerst inne om Isak? Och vad var det som faktiskt hände?

Varför dog 1500 personer i onödan i biltrafiken efter den 11 september 2001? Vad har FBI-agenter gemensamt med barn till alkoholister? Och vad fick författaren George Orwell att börja utöva svart magi?

Magkänslans anatomi är en fascinerande kartläggning av de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Den får världen och människan att bli mer begriplig genom att koka en underhållande tvärvetenskaplig soppa på experimentell psykologi, ekonomi, filosofi och biologi.

För magkänslan leder oss ofta fel. Vår vardag har få likheter med det nomadiska savannliv där den utgjorde skillnaden mellan liv och död.

Därför är vi är hopplösa på att bedöma risker, förstå enkel sannolikhetslära, avslöja lögnare och framför allt – på att använda en rad enkla principer som faktiskt skulle kunna hjälpa oss att fatta bättre beslut.

Kristoffer Ahlströms tes är lika enkel som illavarslande: att tänka rätt känns ofta fel, och kräver därför självdisciplin.

Därför är bokens kapitel fulla av praktiska tips på hur du kan använda forskningens rön om människans skenbart irrationella beslutsprocesser. Du kommer att tro mer på vadslagning än på demokrati, lägga större vikt vid lögnarens lön en hennes leende, och inse att de flesta experter kan överträffas av åttaåring med miniräknare.

En sak är säker, du kommer aldrig mer att lita blint på din magkänsla.

En ung man återvänder till Gotland där han har vuxit upp. Han ska begrava sin mamma som ensam och utblottad tagit livet av sig. Det sista hon gjorde var att mot sin vilja sälja den älskade familjegården på Fårö till en fastlänning.

Efter begravningen reser han till huset med sin barndomsvän Jonas. Överallt finns minnena från förr: somrarna på ön, tonårens jakt på spänning, plågoandarna, de nära banden till mamman. På väggarna hänger morfaderns tavlor kvar i kronologisk ordning. Och i lådor och kartonger ligger spåren av flera generationers liv samlade.

Men runt omkring är ingenting sig likt och tidigare välkända platser känns främmande. Träd har huggits ner för att skapa havsutsikt, stränder har privatiserats och lador har blivit trendiga affärer. Det är som kolonialism, tänker han: rika sommargäster har trängt undan de gamla öborna.

Om tre veckor kommer gården inte längre att vara hans. Allt måste rensas ut för att bereda plats för det nya. Medan dagarna går växer sorgen och vreden mot det som skett, både med mamman och med Fårö, och slutligen brister allting. Tillsammans med en manodepressiv flicka från granngården och en döende rättshaverist inleder han ett korståg för att återerövra det som en gång var. För att förena minnena med nuet.

Bara någon att straffa är en stark och mogen debut om en hämndfantasi som blir verklighet. Om en verklighet som blir allt vagare i konturerna tills den egna övertygelsen om det enda rätta skymmer allt.

Det börjar med en bilolycka, då Elisabeth överlever och Isak dör. Men egentligen börjar allt långt tidigare. Med den händelse som får henne att lämna Gotland, platsen där hon hör hemma men som hon aldrig kan återvända till.Hon söker sig till anonymitetens Stockholm, för att glömma och gömma sig. Efter en tid känns ensamheten ändå för svår, och när hon en dag får syn på Isak blir han hennes utvalda. Han har en blick som vill henne något, den får henne att känna sig verklig och hon bestämmer sig för att kartlägga honom, fånga honom, ta omhand. De inleder ett passionerat förhållande. Snart blir det till en maktkamp, och hon kan inte längre avgöra vem som kontrollerar vem. Nu ligger hon på sjukhuset, fylld av skuld och av rädsla för att allt hon hoppats på och längtat efter ska tas ifrån henne. Mödosamt försöker hon få ihop de fragmenterade minnena. Vad vet hon innerst inne om Isak? Och vad var det som faktiskt hände?