Lars-Arne Sjöberg - Böcker

Svensk kemiindustri genomgår en ständig förändring. På ägarsidan uppstår nya grupperingar, stukturrationaliseringar fortsätter, processer förfinas av ekonomisk, råvarumässiga och miljöskäl osv. Inte minst påverkar strävan att uppnå en fossilfri industri. Volym och kapacitetsuppgifter är medtagna i första hand för att ge en uppfattning om storleksordningen och visa på utvecklingstendenser. Böcker av detta slag blir aldrig färdiga utan måste ständigt vara föremål för reviceringar.

Varje år planteras minst 380 miljoner träd i Sverige. För att Sveriges alla svampskogar, ungskogar, promenadskogar och råvaruskogar ska finnas även för kommande generationer återplanteras minst två nya träd för varje som avverkas. Den svenska skogen växer dubbelt så mycket nu som för 100 år sedan. Det pågår en förvandling av Svensk skogsindustri från de traditionella produkterna till nya. Papper, timmer och ved får konkurrens av nya produkter och nya processer i en ny produktmix. Det har uppstått en konkurrens kring skogens använd-ning. Den sedan länge etablerade skogsindustrin med inriktning på papper och virke har mötts av ett intresset för att vidareutveckla trädets innehåll av lignin.

Nu är det allvar. Det sker en snabb avsmältning av isen på Grönland. Det vatten som frigörs under två dagar är nog för att täcka Götaland och Svealand med 1 dm vatten . Vi kan se på nyhetsprogram i TV hur olika platser i Världen drabbats av översvärmningar, tornados, torka och allehanda extrema väderhändelser. Isen vid våra poler smälter och havsvattennivån stiger. Kanske ställer vi oss frågan: Kan jag göra något?

Lars-Arne Sjöberg, pensionerad professor och universitetsråd från Karlstads Universitet: När jag gått igenom c:a 1 000 olika tidningsklipp om Sverigedemokraterna växte en bild fram som var mycket skrämmande. SD är ett parti med dubbla budskap dels ett parti, som försöker fungera i det svenska parlamentariska sammanhanget och bli accepterat som ett seriöst parti, och dels ett helt annat parti med en annan agenda, som visar hur de ska agera och göra Sverige till en enpartistat inte om utan när de får makten. Det finns många starka och tydliga kopplingar till händelserna i Tyskland under 1930-talet, som ledde till ett världskrig och en förintelse av judar. Deras förebilder är Ungern och Ryssland. Jag vill presentera vad SD syftar till med sin politik. SD är inget harmoniskt parti utan det finns inbyggda spänningar, som ledartrion försöker eliminera genom att utesluta de medlemmar, som inte är lojala med partiledningen och den linje de driver. Uteslutningen av hela ungdomsförbundet är ett exempel, där hela förbundet uteslöts för attde valde fel ordförande. Ett tips: Om Du inte hinner läsa hela boken så rekommenderas att Du läser sista kapitlet Sammanfattning av vad Sverigedemokraterna står för. I detta kapitel finns hänvisningar till var dessa uppgifter verifieras.

De flesta kan nog direkt ge svaret, men varför har det blivit så och vad kan vi göra åt detta. Det handlar om vår livsstil, våra matvanor, våra kära bilar m.m. - America first! Detta är ett av president Donald Trumps favorituttryck och han har så rätt. På den föga smickrande listan över världens största miljöbovar intar USA en tätposition. Tyvärr är det många länder på denna lista, som var och en förbrukar långt mycket mer av jordens resurser än som är deras rättmätiga del. Även vi svenskar tar ut mer än vad som är vår del. Om alla ska leva som oss svenskar skulle vi behöva cirka fyra jordklot. Nu har vi bara ett, så följden är att vi förbrukar resurser, som tillhör andra folk och länder. Men vi tar också i anspråk resurser, som egentligen tillhör kommande generationer. Har vi skapat dagens levnadsstandard till priset av att vi tar i anspråk jordens resurser mer än vad som är vår andel. Vi kan inte endast lita till att opinionsbildning och frivilligt agerande för att skapa en långsiktigt hållbar värld, utan det fordras styrmedel. Man brukar säga money talks och ansvaret för hur vi ska skapa en bra framtid är också en plånboksfråga. Med hjälp av skatter, avgifter och bidrag ska vi styras att rädda vår värld. Man skulle kunna likna boken vid en diagnos av patienten Jorden och vilka mediciner som vi behöver ta till. Men boten fi nns hos oss själva där vi i vissa avseende måste ändra våra vanor och vår livsstil. Men alla åtgärder är inte uppoffringar utan mycket kan vi göra utan alltför stora eftergifter på vår levnadsstandard. Boken försöker beskriva vad vi har ställt till med, men försöker även beskriva möjliga vägar ut ur denna situation.

Det pågår en förvandling av vår skogsindustri från de traditionella produkterna till nya? Får papper, timmer och ved konkurrens av nya produkter och nya processer i en ny produktmix? År 2045 ska Sverige inte längre bidra till växthuseffekten. Så ser den politiska målsättningen ut. Om det ska lyckas måste vi bryta vårt beroende av olja och fossila råvaror. Nya material och produkter med skogen som råvara blir här ett viktigt alternativ, och Sverige har alla förutsättningar att ligga i framkant för denna omställning.

Vi måste minska användningen av fossila energikällor och gå över till förnyelsebar solenergi, vind- och vågenergi, vattenkraft, bioenergi i form av biogas, pellets, flis, ved och geotermisk energi m.m. På 88 minuter träffas jorden av solenergi som motsvarar den globala energikonsumtionen över ett år. Solceller ger elektricitet som är förnybar, fri från utsläpp av växthusgaser och den kan produceras utan att störa djur, natur eller människor och med den snabba utveckling som vi nu ser kommer solceller med stor säkerhet att vara en viktig energikälla i framtiden.

För oss är det en självklarhet.Vi kan äta oss mätta när vi sätter oss till bords. Men så är det inte för alla. Förra året (2018) var det 815 miljoner människor som regelbundet inte kunde äta sig mätta. Det är 38 miljoner fl er än 2015. 155 miljoner av de hungrande är barn under 5 år. Noterbart är att idag dör fl er människor på grund av fetma än av svält och undernäring enligt World Health Organisation (WHO). Har vi en chans att mätta 10 miljarder människor år 2050? Det finns några tydliga signaler som de flesta forskare är överens om. Vi ska öka andelen växtbaserad mat, öka andelen matråvaror såsom till exempel insekter, halvera matsvinnet och radikalt förbättrade jordbruksmetoder. Likaväl som vi ska välja fossilfritt drivmedel i våra bilar är vår matproduktion beroende på om vår animala och vegetabiliska födan bildas utgående från fossilfri råvaror. Den odlingsbara åkerjorden ökar inte. Vi måste finna nya vägar för att få vår mat. Runt om i världen äter människor insekter, och det finns många ätbara arter.

Om vi tror på att de åtgärder som nu vidtas kommer att lösa växthusgasproblemen. Då kan vi se fram emot en ljus framtid, för det som fordras är inte stora livsstilsförändringar. Är vi pessimistiska och oroar oss för framtiden så tror vi inte att våra åtgärder är tillräckliga och vi får uppleva ett klimat med stora förändringar till det sämre och vårt samhället och vi kommer att utsättas för stora förändringar, som vi inte alltid upplever som positiva.

Invandringen är för mej inte en ekonomisk fråga. Invandringen är en humanitär fråga. Många har råkat födas i fel land, där levnadsförhållandena blivit så eländig att de inte ser en möjlighet till en framtid. Det är ett svårt beslut att välja att fly. Man lämnar hem, hembygd, släktingar, vänner m.m. Vi är skyldiga att möta den lilla rännil av flyktingfloden, som når ända till oss i Sverige. Vi måste lämna den bekvämlighetsbubbla som omger oss och öppna famnen för dessa nya svenskar. Eller för att använda Fredrik Reinfeldts ord: Öppna era hjärtan Man frestas tro att de som är kritiska till invandrare istället för att stå för denna åsikt väljer man att lyfta fram ekonomiska skäl. Det är inte politiskt korrekt att ha invändningar mot de asylsökande som personer, utan man väljer att lyfta fram kostnaderna.

Har vi en morgondag? Är den fylld av hot eller möjligheter? Delvis kan du påverka detta, men en del av framtiden råder vi inte över. Vi kan utgå från den kunskap vi har och se vad den leder till. Alla kan göra något. Vi påverkas av vad som händer lokalt och globalt och som påverkat och kommer att påverka våra liv.

Vi lever i en värld, som förändras. Vi oroar över klimatet, flyktingströmmar, krigshot, kärnvapen osv. och förändringarna går fort. I denna antologi är olika områden presenterade där varje kapitel är fristående och kan läsa i valfri ordning. En stor del är faktainnehåll och kan vara underlag för diskussioner i kamratkretsen eller vid arbetsplatsens fikabord. För varje kapitel finns fördjupningsböcker av samma författare (Se sid.2 i boken)

Mycket har gjorts när det gäller att lämna fossilenergisamhället, men vi har inte nått målet om en hel fossilfri värld. Mycket är på gång, men det mesta har inte lämnat forskarnas laboratorier. Vi kan vara optimistiska inför framtiden, eftersom många ansträngningar görs för att nå målet.

I princip kan allt som idag görs av olja göras av skogsråvara istället, men kommer skogen att räcka till? Vilken roll kommer skogen att ha i framtiden? Vad kan vi se om vi försöker se med nya ögon? Den traditionella skogsindustrin får dela med sig av intresset för nya tillämpningar. Skogen är värdefull på många olika sätt och i boken redovisas skogens framtida roll.