Lars-Arne Sjöberg – författare

Svensk kemiindustri genomgår en ständig förändring. På ägarsidan uppstår nya grupperingar, stukturrationaliseringar fortsätter, processer förfinas av ekonomisk, råvarumässiga och miljöskäl osv. Inte minst påverkar strävan att uppnå en fossilfri industri. Volym och kapacitetsuppgifter är medtagna i första hand för att ge en uppfattning om storleksordningen och visa på utvecklingstendenser. Böcker av detta slag blir aldrig färdiga utan måste ständigt vara föremål för reviceringar.

Varje år planteras minst 380 miljoner träd i Sverige. För att Sveriges alla svampskogar, ungskogar, promenadskogar och råvaruskogar ska finnas även för kommande generationer återplanteras minst två nya träd för varje som avverkas. Den svenska skogen växer dubbelt så mycket nu som för 100 år sedan. Det pågår en förvandling av Svensk skogsindustri från de traditionella produkterna till nya. Papper, timmer och ved får konkurrens av nya produkter och nya processer i en ny produktmix. Det har uppstått en konkurrens kring skogens använd-ning. Den sedan länge etablerade skogsindustrin med inriktning på papper och virke har mötts av ett intresset för att vidareutveckla trädets innehåll av lignin.

Nu är det allvar. Det sker en snabb avsmältning av isen på Grönland. Det vatten som frigörs under två dagar är nog för att täcka Götaland och Svealand med 1 dm vatten . Vi kan se på nyhetsprogram i TV hur olika platser i Världen drabbats av översvärmningar, tornados, torka och allehanda extrema väderhändelser. Isen vid våra poler smälter och havsvattennivån stiger. Kanske ställer vi oss frågan: Kan jag göra något?

Lars-Arne Sjöberg, pensionerad professor och universitetsråd från Karlstads Universitet: När jag gått igenom c:a 1 000 olika tidningsklipp om Sverigedemokraterna växte en bild fram som var mycket skrämmande. SD är ett parti med dubbla budskap dels ett parti, som försöker fungera i det svenska parlamentariska sammanhanget och bli accepterat som ett seriöst parti, och dels ett helt annat parti med en annan agenda, som visar hur de ska agera och göra Sverige till en enpartistat inte om utan när de får makten. Det finns många starka och tydliga kopplingar till händelserna i Tyskland under 1930-talet, som ledde till ett världskrig och en förintelse av judar. Deras förebilder är Ungern och Ryssland. Jag vill presentera vad SD syftar till med sin politik. SD är inget harmoniskt parti utan det finns inbyggda spänningar, som ledartrion försöker eliminera genom att utesluta de medlemmar, som inte är lojala med partiledningen och den linje de driver. Uteslutningen av hela ungdomsförbundet är ett exempel, där hela förbundet uteslöts för attde valde fel ordförande. Ett tips: Om Du inte hinner läsa hela boken så rekommenderas att Du läser sista kapitlet Sammanfattning av vad Sverigedemokraterna står för. I detta kapitel finns hänvisningar till var dessa uppgifter verifieras.

Lars-Arne Sjöberg, pensionerad professor och universitetsråd från Karlstads Universitet:– När jag gått igenom c:a 1 000 olika tidningsklippom Sverigedemokraterna växteen bild fram som var mycket skrämmande. SD är ett parti med dubbla budskap – dels ett parti, som försöker fungera i det svenska parlamentariska sammanhanget och bli accepterat som ett seriöst parti, och dels ett helt annat parti med en annan agenda, som visar hur de ska agera och göra Sverige till en enpartistat – inte om utan när – de får makten.– Det finns många starka och tydliga kopplingar till händelserna i Tyskland under 1930-talet, som ledde till ett världskrig och en förintelse av judar.– Deras förebilder är Ungern och Ryssland. Jag vill presentera vad SD syftar till med sin politik.– SD är inget harmoniskt parti utan det finns inbyggda spänningar, som ledartrion försöker eliminera genom att utesluta de medlemmar, som inte är lojala med partiledningen och den linje de driver. Uteslutningen av hela ungdomsförbundet är ett exempel, där hela förbundet uteslöts för attde valde ”fel” ordförande.Ett tips:Om Du inte hinner läsa hela boken så rekommenderas att Du läser sista kapitlet – ”Sammanfattning av vad Sverigedemokraterna står för”. I detta kapitel finns hänvisningar till var dessa uppgifter verifieras.

Man kan lätt få den uppfattningen att mycket blir sämre och problemen ökar, men det finns faktiskt många områden i samhället där det goda ökar och det dåliga minskar. I boken görs försök att visa på alla de positiva trender, som finns inom olika samhällssektorer. Urvalet av påstående är medvetet positiva. De negativa trenderna blir vi ständigt påminda om i nyhetsrapporteringen. Allt är inte elände, elände.

Sverigebilden utomlands handlar om hur andra länder ser på Sverige. Sverigebilden runt om i världen är övervägande positiv, men landet är inte riktigt så känt som många svenskar tror. Mest känt är Sverige för välfärdssamhället, Ingmar Bergman, ABBA, Nobelpriset och stora företag som Volvo och Ikea.

Vi talar ibland om Medelsvensson och vill då beskriva en typisk svensk. I litteraturen finns många beskrivningar som anger en egenskap, ett värde eller ett mått som anges i per person. Här redovisas en del av dessa beskrivningar där Du kan jämföra Dig med en svensk genomsnittsperson.

Att beskriva pågående forskning innebär en ögonblicksbild av något, som rör sig snabbt framåt. Boken är ett försök att ge en bild av dagsläget sommaren 2018. Det finns många exempel på vetenskapliga framsteg inom olika ämnesområden. För att få en överblick över vad som är på gång är dessa listade i denna bok. Här blandas små och stora tekniska innovationer. Listan gör heller inget anspråk på att vara komplett. Den kompletteras dagligen med nya innovationer.

Boken om onödig kunskap redovisar en lång rad på-stående, som egentligen endast kan betraktas som kuriosa. Du undrar säkerligen varifrån alla konstiga påståenden kommer och det undrar jag också.

Litteraturen är full av konstiga lagar och regler. Man kan undra i vilket sammanhang de kommit till och om de någonsin har använts. I boken finns en lång rad av dessa samlade och jag har mest sett dem som lite kuriosa och ägnat att roa läsaren.

All mänsklig verksamhet ger spår i naturen. Vi producerar avfall och vi kanske inte är medvetna om hur länge vårt avfall finns kvar i naturen. Allt blir förr eller senare avfall. Men allt räknas inte som avfall eller som hushållsavfall. Som privatpersoner producerar vi avfall, som kan vara till besvär eller vara en tillgång. Alla farliga ämnen som fanns i de produkter som vi köper finns kvar i avfallet vi lämnar efter oss. Detta innebär ett ansvar att rätt hantera det vi inte kan använda mer.

Vi måste minska användningen av fossila energikällor och gå över till förnyelsebar solenergi, vind- och vågenergi, vattenkraft, bioenergi i form av biogas, pellets, flis, ved och geotermisk energi m.m. På 88 minuter träffas jorden av solenergi som motsvarar den globala energikonsumtionen över ett år. Solcell-ler ger elektricitet som är förnybar, fri från utsläpp av växthusgaser och den kan produceras utan att störa djur, natur eller människor och med den snabba utveckling som vi nu ser kommer solceller med stor säkerhet att vara en viktig energikälla i framtiden.

Skogsindustrin är i en omställningsprocess. De traditionella produkterna - papper, timmer och ved - är givetvis fortfarande viktiga, men branschen söker nya produkter. Textilindustrin är en av världens största branscher, men det är också en bransch som har betydande miljöproblem. Att producera en vanlig t-shirt i bomull innebär att 2 700 liter vatten och 150 gram kemikalier används. Man söker nya råvaror och där kommer skogen in som en råvarukälla.

Om maten ska räcka till jordens växande befolkning, måste vi använda andra råvaror. Redan idag äter man i många länder maträtter baserade på Insekter, mjölmaskar, gräshoppor, syrsor, tusenfotingar, gräshoppor, dyngbaggar, fjärillslarver, termiter, bär-fisar, fluglarver, myror, termiter m.m. Redan idag sväljer vi (av misstag) runt 14 stycken insekter under ett år. Det blir 1190 stycken insekter under ett 85-årigt liv. Det är alltså ungefär som att äta en mindre myrstack.

Vi kommer att få uppleva stora förändringar för bil-ismen under några år framöver. Vi kommer att få förarlösa bilar och vi är tvingade av miljöskäl att minska de fossila drivmedlen. Nu ska det vara elbilar och deras framgång är beroende av utvecklingen av batterier med hög lagringskapacitet.

Årsmedeltemperaturerna stiger bland annat på grund av vår förbrukning av fossila bränsle, vilket ökar utsläppen av växthusgaser. Vi ser att havsisarna vid Artkis och Antarktis smälter, havsnivån stiger och låglänta områden läggs under vatten. Vi har inget val. Vi måste minska utsläppen av de klimatpåverkande gaserna.

Är invandringen av asylsökande från de krigsdrabbade i Mellanöstern en tillgång eller en belastning? Diskussionen pågår överallt. Frågan är så stor att den indirekt har skapat ett politiskt instabilt läge i riksdagen. Det från början enfrågepartiet Sverigedemokraterna har vid närmare granskning visat sig ha nazistiska rötter och alla andra partier har svårt att positionera sig i frågan om hur fri invandring vi ska ha.

De flesta kan nog direkt ge svaret, men varför har det blivit så och vad kan vi göra åt detta. Det handlar om vår livsstil, våra matvanor, våra kära bilar m.m.- America first!Detta är ett av president Donald Trumps favorituttryck och han har så rätt. På den föga smickrande listan över världens största miljöbovar intar USA en tätposition. Tyvärr är det många länder på denna lista, som var och en förbrukar långt mycket mer av jordens resurser än som är deras rättmätiga del. Även vi svenskar tar ut mer än vad som är vår del. Om alla ska leva som oss svenskar skulle vi behöva cirka fyra jordklot. Nu har vi bara ett, så följden är att vi förbrukar resurser, som tillhör andra folk och länder. Men vi tar också i anspråk resurser, som egentligen tillhör kommande generationer. Har vi skapat dagens levnadsstandard tillpriset av att vi tar i anspråk jordens resurser mer än vad som är vår andel. Vi kan inte endast lita till att opinionsbildning och frivilligt agerande för att skapa en långsiktigt hållbar värld, utan det fordras styrmedel. Man brukar säga money talks och ansvaret för hur vi ska skapa en bra framtid är också en plånboksfråga. Med hjälp av skatter, avgifter och bidrag ska vi styras att rädda vår värld. Man skulle kunna likna boken vid en diagnos av patienten Jorden och vilka mediciner som vi behöver ta till. Men boten fi nns hos oss själva där vi i vissa avseende måste ändra våra vanor och vår livsstil. Men alla åtgärder är inte uppoffringar utan mycket kan vi göra utan alltför stora eftergifter på vår levnadsstandard. Boken försöker beskriva vad vi har ställt till med, men försöker även beskriva möjliga vägar ut ur denna situation.

Boken ”Nya Sverige och de nya svenskarna - Mångfaldens möjligheter och utmaningar” försöker beskriva hur Sverige förändrats och kommer att förändras. Vilken betydelseför det svenska samhället har det att nästan 20 procent av våra invånare har en utländsk bakgrund? Syfte är att öka kunskapen om ”de nya svenskarna”. Vårt förhållningssätt till dem är viktigt för att vi ska få det goda samhället. Okunskap föder rädsla. Rädsla kan skapa distans mellan människor och vårt samhälle blir kyligt och opersonligt. Jonas Gardell sammanfattade i en intervju vad som skulle kunna vara syftet med boken: - Den du lär känna slutar du att vara rädd för. I boken behandlas olika områden såsom språkets betydelse, äldres situation, omgivningens attityder, hälsotillstånd, familjebildning, utbildningsbakgrund, invandringens kostnader, kulturkrockar, arbetsmarknad, myter, matvanor, klädkoder m.m. Inte minst är den religion som våra invandrare bekänner sig till viktig för att vi ska förstå och respektera dem.Detta är inte en ”feel-good-book” eftersom vi med normal empatisk förmåga blir berörda av de människoöden, som våra nya svenskar kan redovisa.Detta är en debattbok om de förändringar vi kan se framför oss som nation och för varje svensk medborgare och vi kan förhoppningsvis lära oss mer om våra nya vänner, grannar, arbetskamrater och personer i olika samhällsfunktioner.Om du tycker att boken är så fylld av fakta att det blir svårt att ta till sig all information, så är min rekommendation att du med hjälp av innehållsförteckningen i början av boken söker upp de ämnen och områden du är intresserad av. Det är så lätt att glömma bort att bakom varje siffra i en tabell finns människor som du och jag. De är på flykt från krig, förföljelser och hot. Det är också du och jag som måste bidra till att integrationen kan bli framgångsrik. Det är i mötet människa – människa, som vi kan visa våra nya svenskar medmänsklighet. De längtar efter att få leva ett liv fyllt med det som vi tar för självklart. De vill slippa krig, svält, oro och längtar efter kärlek, värme, omtanke och vänskap och detta tar du och jag för givet och som vi kan erbjuda dem. Integrationsområdet är ett mycket aktuellt ämne sommaren 2018 och inför hösten riksdagsval görs många utspel. Därför kan en del av informationen ha hunnit bli överspelad under tiden som gått åt för bokens tryckning.

De flesta kan nog direkt ge svaret, men varför har det blivit så och vad kan vi göra åt detta. Det handlar om vår livsstil, våra matvanor, våra kära bilar m.m. - America first! Detta är ett av president Donald Trumps favorituttryck och han har så rätt. På den föga smickrande listan över världens största miljöbovar intar USA en tätposition. Tyvärr är det många länder på denna lista, som var och en förbrukar långt mycket mer av jordens resurser än som är deras rättmätiga del. Även vi svenskar tar ut mer än vad som är vår del. Om alla ska leva som oss svenskar skulle vi behöva cirka fyra jordklot. Nu har vi bara ett, så följden är att vi förbrukar resurser, som tillhör andra folk och länder. Men vi tar också i anspråk resurser, som egentligen tillhör kommande generationer. Har vi skapat dagens levnadsstandard till priset av att vi tar i anspråk jordens resurser mer än vad som är vår andel. Vi kan inte endast lita till att opinionsbildning och frivilligt agerande för att skapa en långsiktigt hållbar värld, utan det fordras styrmedel. Man brukar säga money talks och ansvaret för hur vi ska skapa en bra framtid är också en plånboksfråga. Med hjälp av skatter, avgifter och bidrag ska vi styras att rädda vår värld. Man skulle kunna likna boken vid en diagnos av patienten Jorden och vilka mediciner som vi behöver ta till. Men boten fi nns hos oss själva där vi i vissa avseende måste ändra våra vanor och vår livsstil. Men alla åtgärder är inte uppoffringar utan mycket kan vi göra utan alltför stora eftergifter på vår levnadsstandard. Boken försöker beskriva vad vi har ställt till med, men försöker även beskriva möjliga vägar ut ur denna situation.

Det är bråttom nu! Trots att det finns mycket mer is runt Sydpolen är det isarna vid Nordpolen som nu smälter snabbast, enligt en ny studie. Avsmältningen i Arktis har trefaldigats, till 14 000 ton vatten per sekund .En högre temperatur på jorden p.g.a. ökande halter av växthusgaser kan dämpas genom att minska solinstrålningen mot jorden och minska bildandet av växthusgaserna och därmed öka värmestrålningen från jorden.

Plast, plast, plast. Överallt finns plasten. Och detta vore väl inte hela världen om vi kan få kontroll över plastens liv efter detta.Plasten finns bland annat i våra datorer, kylskåp och inom sjukvården och i många tillämpningar är plasten oumbärlig. Men det kan också finnas problem med plasterna .Kan dagen plast ersättas av en miljövänlig variant? Plasten tillverkas idag av petroleum, dvs. en fossil råvara.

Ska hela Sverige leva? Ibland undrar man när man ser att ungdomarna lämna glesbygden och flyttar till tätorterna. Kvar blir pensionärerna, som en minskande befolkning i arbetsför ålder ska skattefinansiera. Men det skapas allt bättre förutsättningar för ett liv på landet, men storstaden har en lockelse, som en glesbygd aldrig kan erbjuda.

Vad händer med dej när du inte har ett jobb att gå till? Telefonen tystnar och det kommer bara fönsterkuvert med räkningar. Hur är livet som pensionär idag? Folkpension infördes 1913 och pensionsåldern sattes till 67 år. Då var medellivslängden ca 60 år, varför väldigt få fick del av den mycket låga pensionen. Numera är pensionsåldern mer flytande. De flesta räknar nog med att ungefär 65 år är en aktuell pensionsålder. Nu är den förväntade medellivslängden för kvinnor ungefär 84 år och för män 80 år. Omräknat till förhållandet när pensionen infördes, så borde alltså vår pensionsålder idag vara ungefär 90 år!

Vi står inför en stor utmaning eftersom vi måsta göra något åt de stora utsläppen av växthusgaser. Transportsektorn står för en betydande del (31,5 %) av de totala utsläppen. Av denna sektor utgör väg-trafiken en dominerande del (93,6 %).I uppgörelsen för att ta fram ett underlag för regeringsbildningen (jan.2019) ingår att från 2030 ska all försäljning av nya bensin- och dieselbilar förbjudas och regeringen ska driva på ett likadant europeiskt förbud, ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade.

SD skapat myter och förstärker rädslor och fördomar. Här ställs ett antal frågor som kan härledas från SD:s politik.Sverigedemokraterna är ett parti med dubbla budskap , dels ett parti, som försöker fungera i det svenska parlamentariska sammanhanget och bli accepterade som ett seriöst parti, och dels ett helt annat parti med en annan agenda, som visar hur de ska agera och göra Sverige till en enpartistat, inte om utan när de får makten. Deras förebild är det politiska systemet i Ungern.

Huvuddelen av alla textilier är oljebaserad polyester och en stor del av resterande tyger är av bomull. Oljan måste bort, men faktum är att bomull inte är så mycket bättre ur miljösynpunkt. När det gäller våra kläder, är det en nödvändighet att vi minskar vår förbrukning av bomullstyger. Utvecklingen av nya tyger baserade på fiber från skogsråvara visar lovande resultat.

Nästan ingen verksamhet i Sverige har fått mer uppmärksamhet under senaste tiden än skolan. Alla vet precis hur skolan ska fungera eftersom alla har gått i skolan och vet vad som är bra och vad som är dåligt för många år sedan. Nu är föräldrarnas erfarenhet en generation gammal och under mellantiden har såväl samhället som barnen förändrats. Även universiteten förändras. Kraven för att få studiemedel har tvingat fram en jakt på högskolepoäng. Tiden för eftertanke, reflektion och mognad finns inte. Att klara tentamen blir det viktigaste.