I denna bok presenteras nya perspektiv på det svenska ståndssamhället. Det görs genom en undersökning av Malmö mellan 1720 och 1780. Ståndssamhället var något mycket mer än bara indelningen i adel, präster, borgare och bönder. Stånd var beroende av att gränser mellan grupper markerades genom olika juridiska rättigheter. Det handlade dock inte bara om juridik. Statusindelningar upprätthölls i befolkningens vardagliga handlande i en ärans ekonomi. I boken hävdas att stånd och klass inte står i motsättning till varandra och att sjuttonhundratalet kan ha varit ståndssamhällets storhetstid. Boken har också mycket att säga den som vill veta mer om Malmö. I den får läsaren veta hur stadens sociala geografi såg ut, vem som satt var vid gudstjänsterna i S:t Petri kyrka och hur befolkningen fördelades på stadens olika begravningsplatser. Här får läsaren också läsa om hur det gick till när bödeln försökte få sin avlidna hustru buren till graven av något av stadens likbärarelag, om hur fabrikörskan Gottschick kunde nå en position som en av stadens ledande näringsidkare och om hur färjemannen Bengt Nilsson lyckades etablera sig i stadens elit. Lars Edgren, f. 1953, är professor emeritus i historia vid Lunds universitet.

I denna bok presenteras nya perspektiv på det svenska ståndssamhället. Det görs genom en undersökning av Malmö mellan 1720 och 1780. Ståndssamhället var något mycket mer än bara indelningen i adel, präster, borgare och bönder. Stånd var beroende av att gränser mellan grupper markerades genom olika juridiska rättigheter. Det handlade dock inte bara om juridik. Statusindelningar upprätthölls i befolkningens vardagliga handlande i en ärans ekonomi. I boken hävdas att stånd och klass inte står i motsättning till varandra och att sjuttonhundratalet kan ha varit ståndssamhällets storhetstid. Boken har också mycket att säga den som vill veta mer om Malmö. I den får läsaren veta hur stadens sociala geografi såg ut, vem som satt var vid gudstjänsterna i S:t Petri kyrka och hur befolkningen fördelades på stadens olika begravningsplatser. Här får läsaren också läsa om hur det gick till när bödeln försökte få sin avlidna hustru buren till graven av något av stadens likbärarelag, om hur fabrikörskan Gottschick kunde nå en position som en av stadens ledande näringsidkare och om hur färjemannen Bengt Nilsson lyckades etablera sig i stadens elit. Lars Edgren, f. 1953, är professor emeritus i historia vid Lunds universitet.