Lars-Gunnar Andersson – författare

I Göteborgslexikon är det knôkat med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som a-män, bamba, dänka, exter, käckt, la, läska, måckli, svale, talla, tetig, tyken, å hâna och änna.

Andra är inte kanske fullt så välkända, som bôdi, dôna, flane, gigga, hånka, joggens, môla, parra, rôta, tjingsa och tjottaheiti. En del är sällsynta numera, som apparell, gojla, kallevanser, klissa, kombarris, môla, môsad, snörflôsa, tjala och ånk.

Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger tissta för tisdag, jämte för bredvid och mårrfar för morfar. Och när sa du kom å knô senast?

Göteborgslexikon är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.

Lars-Gunnar Andersson är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel Göteborgsgrammatik från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.

Varför säger göteborgaren änna, la, knô och brôte?

Svaren finns i grammatiken. De svenska grammatikböckerna brukar beskriva skriftspråket, och det ser likadant ut över hela landet. Men dialekterna lever framför allt som talspråk, och där finns det stor variation. En del säger såg honom, andra såg han och åter andra såg en. En del säger skolen och pennen, andra säger skolan och pennan. Verben har sina egna böjningsmönster: slita slet sletet; knyta knöt knötet.   

Till grammatiken räknas också uttalsmönstren. I göteborgskan kan kors och fort uttalas koss och fott. Fisk och lille blir fesk och lelle. Gata har ett å-aktigt a-ljud. Kungen kan bli köngen. Detta och mycket annat utreds av professor Lars-Gunnar Andersson, som går igenom ett stort antal språkliga drag som finns i göte­borgsdialekten men inte i standardsvenskan.

Göteborgskan är en central del av många göteborgares identitet. Den är dessutom en av landets mest välkända och älskade dialekter bland svenskar som inte själva talar den. Göteborgsgrammatik erbjuder alla som är intresserade av dialekter i allmänhet och göte­borgskan i synnerhet en djupgående, lärorik och underhållande läsning. Och dû, läser du denne här boken får du dessutom kunskaper i grammatik på köpet.  

Lars-Gunnar Andersson växte upp på Guldheden i Göteborg. Han är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.

Språktypologi är ett sätt att klassificera språk utifrån den språkliga strukturen, likheter i ljud-, ord- och satsmönster. Språksläktskap är förhållandet mellan språk och hur språk grupperar sig i olika språkfamiljer. Boken innehåller bl.a. en bred översikt över världens språk.

Om författarnaLars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.