Om den svåra konsten att fostra med förnuft och känsla skriver åttabarnspappan och barnläkaren Lars H. Gustafsson. Han resonerar kring olika former av barnuppfostran; den mera auktoritära som ropar på regler och ordning och en mer demokratisk som bygger på ömesesidig respekt och där den vuxne fungerar som en lots för barnet. Lotsa barn handlar om barnuppfostran, alltså om den svåra konsten att vara den vuxna lotsen på bryggan när barnet (kaptenen) ska styra sitt fartyg från hamn ut mot öppet hav. Lättillgängligt och med många exempel ur vardagslivet skriver författaren om utvecklingen av känslans intelligens, det vill säga det nödvändiga samspelet mellan känsla och förnuft, om viljans betydelse och om etik och moral. Han belyser de olika traditionerna inom barnuppfostran och de fostransmönster vi ser idag: en auktoritär strömning med betoning av vuxnas ansvar, en mer naturlig fostran där lyssnande och ömsesidig respekt är nyckelord och en demokratisk fostran byggd på resonemang, överenskommeler och kontrakt. Läsaren uppmuntras att själv ta ställning och får goda tips på vägen.

Barnläkaren, författaren och debattören Lars H Gustafssons Leka för livet är en personligt skriven bok om lekens ursprung och betydelse och om vad som händer med leken när den möter livets allvar.Varför leker vi? Vart tar leken vägen när vi blir vuxna? Vilka hot mot leken finns idag och vad händer om vi förlorar förmågan att leka? Kan vi återerövra den förmågan, och hur gör vi då? Kan leken hjälpa oss att stå ut och överleva i svåra stunder?Författarens egna minnen, iakttagelser och reflektioner blandas med samtal han haft med jazzmusikern Georg Riedel, barnboksförfattaren Stefan Casta, bildkonstnärerna Ingrid Falk och Gustavo Aguerre och många fler, mer eller mindre kända, i olika åldrar och med olika bakgrund. Några bidrag har också kommit skriftligt, ett par från högst oväntat håll. Kanske kan man säga att författaren lekt sig fram. Som läsare inbjuds man till reflektion över egna erfarenheter och till att använda sin egen fantasi.Boken är en stark plädering för lekens nödvändighet i våra liv, och slutkapitlet är ett brandtal till den fria lekens försvar.Leka för livet är ett måste för alla som möter barn och ungdomar, som föräldrar, mor- och farföräldrar eller i sina arbeten. Men också för den som funderar över vart leken, skapandet och kreativiteten tog vägen i deras eget liv och över vilka möjligheter det finns att på nytt bli en lekande människa.

Att bli förälder innebär en radikal omorientering i livet. Plötsligt får jag ansvar för en människa som är viktigare än jag själv. I vår tid av självförverkligande kan det vara svårt att acceptera. Har inte alla människor samma värde? Räcker det inte med att barnet är lika viktigt som jag? Nej, det gör det inte, konstaterar Lars H Gustafsson. Historien visar att barn alltid kommer i andra hand om inte barnets bästa sätts i första rummet.I Relationsrevolutionen står själva mötet mellan barn och vuxen i centrum. Hur ser vi egentligen på barn? Och hur ser barnen på oss? Hur möts vi och hur påverkar vi varandra? Hur mycket skydd och lotsning behöver ett barn och hur stort inflytande är rimligt?Boken börjar med tre brev från föräldrar som behöver hjälp med situationer som många känner igen - "hon gör inte som vi säger", "min dotter slår honom på pin kiv" och "min pojke oroar sig för allting". Lars H Gustafsson presenterar tre traditionella vägar att möta dessa problem. Den första är en del av den auktoritära traditionen och handlar om struktur, regler och tydliga konsekvenser - barnet ska fostras. Den andra vägen sätter barnet på piedestal och utgår från att barn vill gott och är samarbetsvilliga. Den tredje lägger stor vikt vid barnets olika utvecklingsfaser.Det är argument och förhållningssätt som vi alla känner igen och Lars H Gustafsson ser för- och nackdelar med samtliga dessa tre vägar. Men något skaver; borde det inte finnas ytterligare en väg? Därför ger han sig i kast med något så revolutionerande som att formulera en fjärde väg att möta barn.Det här är en bok som får läsaren att själv reflektera. Utan att presentera ett förhållningssätt som det riktiga ger den oss värdefulla tankeställare och konkreta verktyg som förbättrar relationen till både våra egna och andras barn.

Att bli förälder innebär en radikal omorientering i livet. Plötsligt får jag ansvar för en människa som är viktigare än jag själv. I vår tid av självförverkligande kan det vara svårt att acceptera. Har inte alla människor samma värde? Räcker det inte med att barnet är lika viktigt som jag? Nej, det gör det inte, konstaterar Lars H Gustafsson. Historien visar att barn alltid kommer i andra hand om inte barnets bästa sätts i första rummet.I Relationsrevolutionen står själva mötet mellan barn och vuxen i centrum. Hur ser vi egentligen på barn? Och hur ser barnen på oss? Hur möts vi och hur påverkar vi varandra? Hur mycket skydd och lotsning behöver ett barn och hur stort inflytande är rimligt?Boken börjar med tre brev från föräldrar som behöver hjälp med situationer som många känner igen - "hon gör inte som vi säger", "min dotter slår honom på pin kiv" och "min pojke oroar sig för allting". Lars H Gustafsson presenterar tre traditionella vägar att möta dessa problem. Den första är en del av den auktoritära traditionen och handlar om struktur, regler och tydliga konsekvenser - barnet ska fostras. Den andra vägen sätter barnet på piedestal och utgår från att barn vill gott och är samarbetsvilliga. Den tredje lägger stor vikt vid barnets olika utvecklingsfaser.Det är argument och förhållningssätt som vi alla känner igen och Lars H Gustafsson ser för- och nackdelar med samtliga dessa tre vägar. Men något skaver; borde det inte finnas ytterligare en väg? Därför ger han sig i kast med något så revolutionerande som att formulera en fjärde väg att möta barn.Det här är en bok som får läsaren att själv reflektera. Utan att presentera ett förhållningssätt som det riktiga ger den oss värdefulla tankeställare och konkreta verktyg som förbättrar relationen till både våra egna och andras barn.

Att bli förälder innebär en radikal omorientering i livet. Plötsligt får jag ansvar för en människa som är viktigare än jag själv. I vår tid av självförverkligande kan det vara svårt att acceptera. Har inte alla människor samma värde? Räcker det inte med att barnet är lika viktigt som jag? Nej, det gör det inte, konstaterar Lars H Gustafsson. Historien visar att barn alltid kommer i andra hand om inte barnets bästa sätts i första rummet.I Relationsrevolutionen står själva mötet mellan barn och vuxen i centrum. Hur ser vi egentligen på barn? Och hur ser barnen på oss? Hur möts vi och hur påverkar vi varandra? Hur mycket skydd och lotsning behöver ett barn och hur stort inflytande är rimligt?Boken börjar med tre brev från föräldrar som behöver hjälp med situationer som många känner igen - "hon gör inte som vi säger", "min dotter slår honom på pin kiv" och "min pojke oroar sig för allting". Lars H Gustafsson presenterar tre traditionella vägar att möta dessa problem. Den första är en del av den auktoritära traditionen och handlar om struktur, regler och tydliga konsekvenser - barnet ska fostras. Den andra vägen sätter barnet på piedestal och utgår från att barn vill gott och är samarbetsvilliga. Den tredje lägger stor vikt vid barnets olika utvecklingsfaser.Det är argument och förhållningssätt som vi alla känner igen och Lars H Gustafsson ser för- och nackdelar med samtliga dessa tre vägar. Men något skaver; borde det inte finnas ytterligare en väg? Därför ger han sig i kast med något så revolutionerande som att formulera en fjärde väg att möta barn.Det här är en bok som får läsaren att själv reflektera. Utan att presentera ett förhållningssätt som det riktiga ger den oss värdefulla tankeställare och konkreta verktyg som förbättrar relationen till både våra egna och andras barn.

Växa - inte lyda handlar om barnets rätt att vara en egen individ och hur vi som föräldrar kan lära oss förstå, uppmuntra och stötta barnet. Den varvar vardagliga situationer och hur man kan hantera dem med teoretiska kapitel om barns utveckling från anknytning till frigörelse.Vad händer om jag belönar ett önskvärt beteende hos mitt barn? Lär sig barnet något då? Och kommer det att fortsätta med beteendet när jag som förälder inte är med? Vad händer med en fyraåring om hon får sitta ensam på en stol i fyra minuter (time-out) och fundera på vad hon gjort för fel? Vad lär sig barnet av det? Finns det ett annat sätt att uppfostra barn? Och vill jag ens att mitt barn ska lyda? Vilka ska hon i så fall lyda?Föräldrar måste ta ställning till många frågor under barnens uppväxt. I Växa - inte lyda berättar den kända barnläkaren Lars H Gustafsson om hur man kan resonera som förälder. Genom konkreta exempel visar han också vad som händer med barn, oss som föräldrar och anknytningen mellan barn och föräldrar beroende på vilken sorts föräldrar vi väljer att vara. Han refererar till modern forskning om barn och kombinerar det med tankar från sitt eget föräldraskap och erfarenheterna från över fyrtio år som barnläkare.På ett enkelt och pedagogiskt sätt sammanfattar han hur man får barnet att växa som människa och att bli en ansvarskännande individ. Samtidigt växer föräldern."Fostran är, när den fungerar, en ömsesidig process", skriver Lars H Gustafsson. Därför diskuterar och ifrågasätter han de nyauktoritära uppfostringsprogrammen som använts under senare år (belöningssystem, ignorering och time-out) och förespråkar en kombination av kunskaper om barns utveckling och att våga lita på sin föräldraintuition.Växa - inte lyda är en bok om barnets rätt att vara en egen individ. Den är nytänkande och sprängfylld med pepp, reflektion och idéer till dagens föräldrar.

Från januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. En stark förespråkare för detta är en av våra mest kända barnrättskämpar, Lars H Gustafsson. Här tecknar han levande och personliga porträtt av tre av sina vägvisare. Vi möter de samtida feministerna Ellen Key, Anna Lindhagen och Elsa Laula Renberg. De kände alla varandra och hade en förmåga att koppla ihop frågorna om kvinnors och barns rättigheter med dem om fred, miljö och social rättvisa. Lars H Gustafsson lyfter fram deras viktigaste tankegångar, häpnadsväckande aktuella idag, samtidigt som han beskriver deras levnadsöden och den tid de levde i.De som går före möter ofta motstånd och hat, något som även blir tydligt i de miniporträtt författaren ger av tre nutida aktivister: Greta Thunberg, Malala Yousafzai och Tabata Amaral. Mer än någonsin behöver vi sådana vägvisare, menar Lars H Gustafsson. De utmanar oss och tvingar oss att reflektera över vilka vi är, vilka vägval vi gör och vårt ansvar för kommande generationer och den värld de ska leva i.

Om den svåra konsten att fostra med förnuft och känsla skriver åttabarnspappan och barnläkaren Lars H. Gustafsson. Han resonerar kring olika former av barnuppfostran; den mera auktoritära som ropar på regler och ordning och en mer demokratisk som bygger på ömesesidig respekt och där den vuxne fungerar som en lots för barnet. Lotsa barn handlar om barnuppfostran, alltså om den svåra konsten att vara den vuxna lotsen på bryggan när barnet (kaptenen) ska styra sitt fartyg från hamn ut mot öppet hav. Lättillgängligt och med många exempel ur vardagslivet skriver författaren om utvecklingen av känslans intelligens, det vill säga det nödvändiga samspelet mellan känsla och förnuft, om viljans betydelse och om etik och moral. Han belyser de olika traditionerna inom barnuppfostran och de fostransmönster vi ser idag: en auktoritär strömning med betoning av vuxnas ansvar, en mer naturlig fostran där lyssnande och ömsesidig respekt är nyckelord och en demokratisk fostran byggd på resonemang, överenskommeler och kontrakt. Läsaren uppmuntras att själv ta ställning och får goda tips på vägen.

Barnläkaren, författaren och debattören Lars H Gustafssons Leka för livet är en personligt skriven bok om lekens ursprung och betydelse och om vad som händer med leken när den möter livets allvar.Varför leker vi? Vart tar leken vägen när vi blir vuxna? Vilka hot mot leken finns idag och vad händer om vi förlorar förmågan att leka? Kan vi återerövra den förmågan, och hur gör vi då? Kan leken hjälpa oss att stå ut och överleva i svåra stunder?Författarens egna minnen, iakttagelser och reflektioner blandas med samtal han haft med jazzmusikern Georg Riedel, barnboksförfattaren Stefan Casta, bildkonstnärerna Ingrid Falk och Gustavo Aguerre och många fler, mer eller mindre kända, i olika åldrar och med olika bakgrund. Några bidrag har också kommit skriftligt, ett par från högst oväntat håll. Kanske kan man säga att författaren lekt sig fram. Som läsare inbjuds man till reflektion över egna erfarenheter och till att använda sin egen fantasi.Boken är en stark plädering för lekens nödvändighet i våra liv, och slutkapitlet är ett brandtal till den fria lekens försvar.Leka för livet är ett måste för alla som möter barn och ungdomar, som föräldrar, mor- och farföräldrar eller i sina arbeten. Men också för den som funderar över vart leken, skapandet och kreativiteten tog vägen i deras eget liv och över vilka möjligheter det finns att på nytt bli en lekande människa.

Att bli förälder innebär en radikal omorientering i livet. Plötsligt får jag ansvar för en människa som är viktigare än jag själv. I vår tid av självförverkligande kan det vara svårt att acceptera. Har inte alla människor samma värde? Räcker det inte med att barnet är lika viktigt som jag? Nej, det gör det inte, konstaterar Lars H Gustafsson. Historien visar att barn alltid kommer i andra hand om inte barnets bästa sätts i första rummet.I Relationsrevolutionen står själva mötet mellan barn och vuxen i centrum. Hur ser vi egentligen på barn? Och hur ser barnen på oss? Hur möts vi och hur påverkar vi varandra? Hur mycket skydd och lotsning behöver ett barn och hur stort inflytande är rimligt?Boken börjar med tre brev från föräldrar som behöver hjälp med situationer som många känner igen - "hon gör inte som vi säger", "min dotter slår honom på pin kiv" och "min pojke oroar sig för allting". Lars H Gustafsson presenterar tre traditionella vägar att möta dessa problem. Den första är en del av den auktoritära traditionen och handlar om struktur, regler och tydliga konsekvenser - barnet ska fostras. Den andra vägen sätter barnet på piedestal och utgår från att barn vill gott och är samarbetsvilliga. Den tredje lägger stor vikt vid barnets olika utvecklingsfaser.Det är argument och förhållningssätt som vi alla känner igen och Lars H Gustafsson ser för- och nackdelar med samtliga dessa tre vägar. Men något skaver; borde det inte finnas ytterligare en väg? Därför ger han sig i kast med något så revolutionerande som att formulera en fjärde väg att möta barn.Det här är en bok som får läsaren att själv reflektera. Utan att presentera ett förhållningssätt som det riktiga ger den oss värdefulla tankeställare och konkreta verktyg som förbättrar relationen till både våra egna och andras barn.

Att bli förälder innebär en radikal omorientering i livet. Plötsligt får jag ansvar för en människa som är viktigare än jag själv. I vår tid av självförverkligande kan det vara svårt att acceptera. Har inte alla människor samma värde? Räcker det inte med att barnet är lika viktigt som jag? Nej, det gör det inte, konstaterar Lars H Gustafsson. Historien visar att barn alltid kommer i andra hand om inte barnets bästa sätts i första rummet.I Relationsrevolutionen står själva mötet mellan barn och vuxen i centrum. Hur ser vi egentligen på barn? Och hur ser barnen på oss? Hur möts vi och hur påverkar vi varandra? Hur mycket skydd och lotsning behöver ett barn och hur stort inflytande är rimligt?Boken börjar med tre brev från föräldrar som behöver hjälp med situationer som många känner igen - "hon gör inte som vi säger", "min dotter slår honom på pin kiv" och "min pojke oroar sig för allting". Lars H Gustafsson presenterar tre traditionella vägar att möta dessa problem. Den första är en del av den auktoritära traditionen och handlar om struktur, regler och tydliga konsekvenser - barnet ska fostras. Den andra vägen sätter barnet på piedestal och utgår från att barn vill gott och är samarbetsvilliga. Den tredje lägger stor vikt vid barnets olika utvecklingsfaser.Det är argument och förhållningssätt som vi alla känner igen och Lars H Gustafsson ser för- och nackdelar med samtliga dessa tre vägar. Men något skaver; borde det inte finnas ytterligare en väg? Därför ger han sig i kast med något så revolutionerande som att formulera en fjärde väg att möta barn.Det här är en bok som får läsaren att själv reflektera. Utan att presentera ett förhållningssätt som det riktiga ger den oss värdefulla tankeställare och konkreta verktyg som förbättrar relationen till både våra egna och andras barn.

Att bli förälder innebär en radikal omorientering i livet. Plötsligt får jag ansvar för en människa som är viktigare än jag själv. I vår tid av självförverkligande kan det vara svårt att acceptera. Har inte alla människor samma värde? Räcker det inte med att barnet är lika viktigt som jag? Nej, det gör det inte, konstaterar Lars H Gustafsson. Historien visar att barn alltid kommer i andra hand om inte barnets bästa sätts i första rummet.I Relationsrevolutionen står själva mötet mellan barn och vuxen i centrum. Hur ser vi egentligen på barn? Och hur ser barnen på oss? Hur möts vi och hur påverkar vi varandra? Hur mycket skydd och lotsning behöver ett barn och hur stort inflytande är rimligt?Boken börjar med tre brev från föräldrar som behöver hjälp med situationer som många känner igen - "hon gör inte som vi säger", "min dotter slår honom på pin kiv" och "min pojke oroar sig för allting". Lars H Gustafsson presenterar tre traditionella vägar att möta dessa problem. Den första är en del av den auktoritära traditionen och handlar om struktur, regler och tydliga konsekvenser - barnet ska fostras. Den andra vägen sätter barnet på piedestal och utgår från att barn vill gott och är samarbetsvilliga. Den tredje lägger stor vikt vid barnets olika utvecklingsfaser.Det är argument och förhållningssätt som vi alla känner igen och Lars H Gustafsson ser för- och nackdelar med samtliga dessa tre vägar. Men något skaver; borde det inte finnas ytterligare en väg? Därför ger han sig i kast med något så revolutionerande som att formulera en fjärde väg att möta barn.Det här är en bok som får läsaren att själv reflektera. Utan att presentera ett förhållningssätt som det riktiga ger den oss värdefulla tankeställare och konkreta verktyg som förbättrar relationen till både våra egna och andras barn.

Växa - inte lyda handlar om barnets rätt att vara en egen individ och hur vi som föräldrar kan lära oss förstå, uppmuntra och stötta barnet. Den varvar vardagliga situationer och hur man kan hantera dem med teoretiska kapitel om barns utveckling från anknytning till frigörelse.Vad händer om jag belönar ett önskvärt beteende hos mitt barn? Lär sig barnet något då? Och kommer det att fortsätta med beteendet när jag som förälder inte är med? Vad händer med en fyraåring om hon får sitta ensam på en stol i fyra minuter (time-out) och fundera på vad hon gjort för fel? Vad lär sig barnet av det? Finns det ett annat sätt att uppfostra barn? Och vill jag ens att mitt barn ska lyda? Vilka ska hon i så fall lyda?Föräldrar måste ta ställning till många frågor under barnens uppväxt. I Växa - inte lyda berättar den kända barnläkaren Lars H Gustafsson om hur man kan resonera som förälder. Genom konkreta exempel visar han också vad som händer med barn, oss som föräldrar och anknytningen mellan barn och föräldrar beroende på vilken sorts föräldrar vi väljer att vara. Han refererar till modern forskning om barn och kombinerar det med tankar från sitt eget föräldraskap och erfarenheterna från över fyrtio år som barnläkare.På ett enkelt och pedagogiskt sätt sammanfattar han hur man får barnet att växa som människa och att bli en ansvarskännande individ. Samtidigt växer föräldern."Fostran är, när den fungerar, en ömsesidig process", skriver Lars H Gustafsson. Därför diskuterar och ifrågasätter han de nyauktoritära uppfostringsprogrammen som använts under senare år (belöningssystem, ignorering och time-out) och förespråkar en kombination av kunskaper om barns utveckling och att våga lita på sin föräldraintuition.Växa - inte lyda är en bok om barnets rätt att vara en egen individ. Den är nytänkande och sprängfylld med pepp, reflektion och idéer till dagens föräldrar.

Från januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. En stark förespråkare för detta är en av våra mest kända barnrättskämpar, Lars H Gustafsson. Här tecknar han levande och personliga porträtt av tre av sina vägvisare. Vi möter de samtida feministerna Ellen Key, Anna Lindhagen och Elsa Laula Renberg. De kände alla varandra och hade en förmåga att koppla ihop frågorna om kvinnors och barns rättigheter med dem om fred, miljö och social rättvisa. Lars H Gustafsson lyfter fram deras viktigaste tankegångar, häpnadsväckande aktuella idag, samtidigt som han beskriver deras levnadsöden och den tid de levde i.De som går före möter ofta motstånd och hat, något som även blir tydligt i de miniporträtt författaren ger av tre nutida aktivister: Greta Thunberg, Malala Yousafzai och Tabata Amaral. Mer än någonsin behöver vi sådana vägvisare, menar Lars H Gustafsson. De utmanar oss och tvingar oss att reflektera över vilka vi är, vilka vägval vi gör och vårt ansvar för kommande generationer och den värld de ska leva i.