Ända sedan kapitalismens födelse i medeltidens Europa har finansiella bubblor och krascher varit ett alltför bekant fenomen. Men varför uppstår de - och hur?

Från påvars och kungars konkurser, via Nederländernas tulpaner, USA:s järnvägsbyggen, Kreugers tändstickor och fram till Lehman Brothers förklaras här det intrikata spel mellan lokala och globala aktörer, hjältar och skurkar, stater och företag, kortsiktiga och långsiktiga analyser som fött fram de dramatiska krängningarna i finanshistorien. Och om historien kan lära något, så är det att framtiden ser osäkrare ut än någonsin.

Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och ordförande i Scandinavian Society of Economic and Social History. Han har skrivit en rad ekonomihistoriska böcker på engelska och svenska, bland annat standardverket Sveriges ekonomiska historia.

Hur såg egentligen det ekonomiska tänkandet ut i Sverige från medeltiden fram till 1800-talets mitt?

Det är frågan som ställs i denna första större historiska genomgång av svenskt ekonomiskt tänkande och skrivande genom tiderna. Vad vi i dag kallar ekonomisk teori fanns inte som renodlad disciplin före 1800-talet, utan inrymdes inom olika vetenskaper och läror, från naturvetenskap och juridik till vad som i dagkallas samhällsvetenskap. Det var först under 1700- och 1800-talet som en ökad specialisering skedde och nya originella tankar växte fram på svensk mark.  

I denna bok följer vi hur det ekonomiska tänkandet i Sverige utvecklades genom århundradena. Det skedde i nära samband med den samhälleliga utvecklingen och som en symbios mellan universitetens lärdom och vardagens bestyr. En fråga som ställs i boken är hur svenskt tänkandet egentligen var. Självfallet fanns en anknytning till utvecklingen i andra länder, men samtidigt finner vi tydliga svenska särdrag som även löper in i vår egen tid.   Successivt växte liberala synsätt fram, men också idéer om hur en sammankoppling mellan stat, samhälle och ekonomi skulle kunna ge ökad styrka och nytta i en ännu underutvecklad svensk ekonomi.  

Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han har skrivit ekonomiskhistoriska böcker på engelska och svenska, bland annat standardverket Sveriges ekonomiska historia.  

Ända sedan kapitalismens födelse i medeltidens Europa har finansiella bubblor och krascher varit ett alltför bekant fenomen. Men varför uppstår de - och hur?

Från påvars och kungars konkurser, via Nederländernas tulpaner, USA:s järnvägsbyggen, Kreugers tändstickor och fram till Lehman Brothers förklaras här det intrikata spel mellan lokala och globala aktörer, hjältar och skurkar, stater och företag, kortsiktiga och långsiktiga analyser som fött fram de dramatiska krängningarna i finanshistorien. Och om historien kan lära något, så är det att framtiden ser osäkrare ut än någonsin.

Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och ordförande i Scandinavian Society of Economic and Social History. Han har skrivit en rad ekonomihistoriska böcker på engelska och svenska, bland annat standardverket Sveriges ekonomiska historia.

Hur såg egentligen det ekonomiska tänkandet ut i Sverige från medeltiden fram till 1800-talets mitt?

Det är frågan som ställs i denna första större historiska genomgång av svenskt ekonomiskt tänkande och skrivande genom tiderna. Vad vi i dag kallar ekonomisk teori fanns inte som renodlad disciplin före 1800-talet, utan inrymdes inom olika vetenskaper och läror, från naturvetenskap och juridik till vad som i dagkallas samhällsvetenskap. Det var först under 1700- och 1800-talet som en ökad specialisering skedde och nya originella tankar växte fram på svensk mark.  

I denna bok följer vi hur det ekonomiska tänkandet i Sverige utvecklades genom århundradena. Det skedde i nära samband med den samhälleliga utvecklingen och som en symbios mellan universitetens lärdom och vardagens bestyr. En fråga som ställs i boken är hur svenskt tänkandet egentligen var. Självfallet fanns en anknytning till utvecklingen i andra länder, men samtidigt finner vi tydliga svenska särdrag som även löper in i vår egen tid.   Successivt växte liberala synsätt fram, men också idéer om hur en sammankoppling mellan stat, samhälle och ekonomi skulle kunna ge ökad styrka och nytta i en ännu underutvecklad svensk ekonomi.  

Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han har skrivit ekonomiskhistoriska böcker på engelska och svenska, bland annat standardverket Sveriges ekonomiska historia.