Denna bok tar oss med på en vandring genom Söderhamns historia. Vi får möta färgstarka personöden som prästen Olof Montén och tidningskvinnan Aurore Grandien. Ett hundratal av Söderhamns gamla hus, kvarstående såväl som rivna, finns i blickfånget. Med på vandringen har vi kartor och stadsplaner som upprättats från 1600-talet till idag. Med dessa som redskap kan vi skönja hur staden har växt fram.

Åren 1827-1830 gjorde "kalvskinnsprästen" Nils Johan Ekdahl sin norrländska resa och samlade in medeltidsbrev för Kungliga Antikvitetsakademiens räkning. Sommaren 1830 hade han nått Lingbo by i Skogs socken. Ur gårdsarkivet på "Utigården" tog han tio brev från tiden mellan åren 1427 och 1630 till Stockholm. Kvar i gårdsarkivet lämnade han avskrifter av de tre äldsta breven och referat av de andra. De medeltida breven hamnade sedan i Riksarkivet och finns där fortfarande till försiktig beskådan. Med eftersom breven är sköra och inte helt lättlästa för var och en, kan de behöva översättas till nusvenska och dess innehåll tolkas. Boken "Lingbobreven" har tillkommit för just detta syfte. Mycket kortfattat berör breven så skilda saker som köp och försäljning av hemman och kvittning av "mansslakt", det vill säga ersättning för ett dråp begånget år 1477.

Boken handlar om tennets historia med tyngdpunkt på verk av de elva tenngjutare som varit verksamma i Gästrikland och Hälsingland 1706-1866. Även tennets 1900-talshistoria tas upp. Tenngjutarna presenteras i biografier och allt sätts in i sitt sammanhang.

Boken om fiskarkapellen i Medelpad och Ångermanland har till stor del utförts av Hälsinglands museum och Länsmuseet Gävleborg och har möjliggjorts genom bidrag från Länsstyrelsen Västernorrland, kyrkoantikvarisk ersättning samt Samfundet Pro Fide et Christianismo som förvaltare av kyrkoherde Nils Henriksson Stiftelse. Härnösands stift står som utgivare av boken. Boken berättar om säsongsfiskelägen där kapellen blev centrala för fiskarsamhällets organisation och uppbyggnad. Betydelsefulla byggnader som gav möjlighet till bön, gudstjänster och andra viktiga sammankomster under sommarhalvåret och som fungerade som förvaringsplatser för fiskeutrustningen under vinterhalvåret. De bevarade fiskarkapellen utgör idag ett välbevarat kulturarv. De flesta kapell nyttjas än idag för gudstjänster, dop och vigslar och när de används är de många gånger fullsatta. Årligen lockar de dessutom mängder av besökare som vill uppleva detta särpräglade och levande kulturarv.

Denna bok tar oss med på en vandring genom Söderhamns historia. Vi får möta färgstarka personöden som prästen Olof Montén och tidningskvinnan Aurore Grandien. Ett hundratal av Söderhamns gamla hus, kvarstående såväl som rivna, finns i blickfånget. Med på vandringen har vi kartor och stadsplaner som upprättats från 1600-talet till idag. Med dessa som redskap kan vi skönja hur staden har växt fram.

Åren 1827-1830 gjorde "kalvskinnsprästen" Nils Johan Ekdahl sin norrländska resa och samlade in medeltidsbrev för Kungliga Antikvitetsakademiens räkning. Sommaren 1830 hade han nått Lingbo by i Skogs socken. Ur gårdsarkivet på "Utigården" tog han tio brev från tiden mellan åren 1427 och 1630 till Stockholm. Kvar i gårdsarkivet lämnade han avskrifter av de tre äldsta breven och referat av de andra. De medeltida breven hamnade sedan i Riksarkivet och finns där fortfarande till försiktig beskådan. Med eftersom breven är sköra och inte helt lättlästa för var och en, kan de behöva översättas till nusvenska och dess innehåll tolkas. Boken "Lingbobreven" har tillkommit för just detta syfte. Mycket kortfattat berör breven så skilda saker som köp och försäljning av hemman och kvittning av "mansslakt", det vill säga ersättning för ett dråp begånget år 1477.

Boken handlar om tennets historia med tyngdpunkt på verk av de elva tenngjutare som varit verksamma i Gästrikland och Hälsingland 1706-1866. Även tennets 1900-talshistoria tas upp. Tenngjutarna presenteras i biografier och allt sätts in i sitt sammanhang.

Boken om fiskarkapellen i Medelpad och Ångermanland har till stor del utförts av Hälsinglands museum och Länsmuseet Gävleborg och har möjliggjorts genom bidrag från Länsstyrelsen Västernorrland, kyrkoantikvarisk ersättning samt Samfundet Pro Fide et Christianismo som förvaltare av kyrkoherde Nils Henriksson Stiftelse. Härnösands stift står som utgivare av boken. Boken berättar om säsongsfiskelägen där kapellen blev centrala för fiskarsamhällets organisation och uppbyggnad. Betydelsefulla byggnader som gav möjlighet till bön, gudstjänster och andra viktiga sammankomster under sommarhalvåret och som fungerade som förvaringsplatser för fiskeutrustningen under vinterhalvåret. De bevarade fiskarkapellen utgör idag ett välbevarat kulturarv. De flesta kapell nyttjas än idag för gudstjänster, dop och vigslar och när de används är de många gånger fullsatta. Årligen lockar de dessutom mängder av besökare som vill uppleva detta särpräglade och levande kulturarv.