Lars Olof Lampers – författare

Den 11 januari 2020 börjar som en helt vanlig lördagsmorgon i huset utanför Vallentuna. De boende, ett par i övre medelåldern, har precis gått upp - helt ovetande om att två rånare väntar i skydd av skogen, redo att slå till. Så ringer det på dörren. Några timmar senare är mannen och kvinnan i paret döda.

Polisen lyckas snart säkra spår efter de misstänkta, som bland annat fört över pengar till ett eget konto och lämnat andra tydliga avtryck. Fram växer en bild av en märklig relation mellan de två misstänkta mördarna, där den ene har byggt upp en märklig fantasivärld för att manipulera sin kamrat till brott. Det är inte enda inslaget av osanning i detta mordfall som präglas av lögn, svek och vikten av att ta makten över berättelsen. Inte minst måste rättsväsendet hantera risken att två gärningspersoner skyller på varandra och på så sätt lyckas gå fria.

Dubbelmordet i Vallentuna rönte stor medieuppmärksamhet för gärningsmännens chockerande brutalitet, deras hånfulla sätt att tala om brottsoffren och deras till synes obekymrade uppträdande efter morden. Men även de sällsynt många spår som förövarna lämnade efter sig har väckt förundran. Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar i denna bok hela fallet, med initierade kommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende.

Torsdagen den 30 juni 2022 tar 32-årige Theodor Engström färjan till Gotland, med ett enmanstält och nyinköpta vapen i ryggsäcken. En knapp vecka senare attackerar han psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren med kniv på öppen gata mitt under Almedalsveckan. Hon avlider senare samma dag och Visby lamslås.

Trots att Engström snabbt grips och erkänner återstår många frågor. Handlar det om högerextremism, terrorbrott, psykiatrisk störning? Och inte minst: fanns det fler tilltänkta offer? Själv kallar sig Engström för en ”spökpojke” som velat ”väcka” samhället.

Under rättsprocessen blir Engströms motiv centralt, liksom den kartläggning han gjort av bland andra Annie Lööf och SVT-chefen Hanna Stjärne. Via övervakningskameror och omfattande bevismaterial kan man följa hans förberedelser, från hemmet i Småland och på plats i Visby.

Hur kunde detta mord ske på själva mötesplatsen för svensk demokrati? Var går gränsen för terroristbrott? Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar hela det tragiska fallet, med initierade kommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende. För boken har bland annat åklagare, poliser och målsäganden Annie Lööf intervjuats.

Mordet i Almedalen ingår i bokserien Svenska brott.

Den 11 januari 2020 börjar som en helt vanlig lördagsmorgon i huset utanför Vallentuna. De boende, ett par i övre medelåldern, har precis gått upp - helt ovetande om att två rånare väntar i skydd av skogen, redo att slå till. Så ringer det på dörren. Några timmar senare är mannen och kvinnan i paret döda.

Polisen lyckas snart säkra spår efter de misstänkta, som bland annat fört över pengar till ett eget konto och lämnat andra tydliga avtryck. Fram växer en bild av en märklig relation mellan de två misstänkta mördarna, där den ene har byggt upp en märklig fantasivärld för att manipulera sin kamrat till brott. Det är inte enda inslaget av osanning i detta mordfall som präglas av lögn, svek och vikten av att ta makten över berättelsen. Inte minst måste rättsväsendet hantera risken att två gärningspersoner skyller på varandra och på så sätt lyckas gå fria.

Dubbelmordet i Vallentuna rönte stor medieuppmärksamhet för gärningsmännens chockerande brutalitet, deras hånfulla sätt att tala om brottsoffren och deras till synes obekymrade uppträdande efter morden. Men även de sällsynt många spår som förövarna lämnade efter sig har väckt förundran. Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar i denna bok hela fallet, med initierade kommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende.

Torsdagen den 30 juni 2022 tar 32-årige Theodor Engström färjan till Gotland, med ett enmanstält och nyinköpta vapen i ryggsäcken. En knapp vecka senare attackerar han psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren med kniv på öppen gata mitt under Almedalsveckan. Hon avlider senare samma dag och Visby lamslås.

Trots att Engström snabbt grips och erkänner återstår många frågor. Handlar det om högerextremism, terrorbrott, psykiatrisk störning? Och inte minst: fanns det fler tilltänkta offer? Själv kallar sig Engström för en ”spökpojke” som velat ”väcka” samhället.

Under rättsprocessen blir Engströms motiv centralt, liksom den kartläggning han gjort av bland andra Annie Lööf och SVT-chefen Hanna Stjärne. Via övervakningskameror och omfattande bevismaterial kan man följa hans förberedelser såväl veckorna före som minuterna före dådet.

Hur kunde detta mord ske på själva mötesplatsen för svensk demokrati? Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar hela det tragiska fallet, med initierade kommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende. För boken har bland annat åklagare, poliser och målsäganden Annie Lööf intervjuats.

Mordet i Almedalen ingår i bokserien Svenska brott.

I maj 2013 hittas en 20-årig flicka död och styckad i en skog utanför Boden. Hon har varit försvunnen i nästan tre veckor. En misstänkt gärningsman grips men förnekar all inblandning i hennes död. Polisutredningens uppgift blir att försöka få fram alla svar, men trots ett intensivt arbete återstår fortfarande en mängd stora frågetecken när rättegången ska börja: Vilken var egentligen dödsorsaken? Var mördades flickan? När skedde mordet och styckningen? Var fanns mordvapnet? Och var det egentligen ett mord?Trots detta döms en ung man för dådet i såväl tingsrätt som hovrätt. Men var det rätt person som dömdes eller handlar det om ett justitiemord? Och hur mycket av sanningen kom egentligen fram i domstolen? I den här första boken i serien Svenska brott - med inträngande och förklarande beskrivningar av polisarbetet och rättsprocessen i kända svenska kriminalfall - följer vi ett fall som fortfarande är mycket omdiskuterat. Författarna ger i egenskap av brottmålsadvokat och erfaren journalist en initierad skildring av förundersökningen och rättegången och förklarar de olika aktörernas roller och agerande.

I maj 2013 hittas en 20-årig flicka död och styckad i en skog utanför Boden. Hon har varit försvunnen i nästan tre veckor. En misstänkt gärningsman grips men förnekar all inblandning i hennes död. Polisutredningens uppgift blir att försöka få fram alla svar, men trots ett intensivt arbete återstår fortfarande en mängd stora frågetecken när rättegången ska börja: Vilken var egentligen dödsorsaken? Var mördades flickan? När skedde mordet och styckningen? Var fanns mordvapnet? Och var det egentligen ett mord?Trots detta döms en ung man för dådet i såväl tingsrätt som hovrätt. Men var det rätt person som dömdes eller handlar det om ett justitiemord? Och hur mycket av sanningen kom egentligen fram i domstolen? I den här första boken i serien Svenska brott - med inträngande och förklarande beskrivningar av polisarbetet och rättsprocessen i kända svenska kriminalfall - följer vi ett fall som fortfarande är mycket omdiskuterat. Författarna ger i egenskap av brottmålsadvokat och erfaren journalist en initierad skildring av förundersökningen och rättegången och förklarar de olika aktörernas roller och agerande.

Den 7 mars 2015 hittas tre döda personer på en gata i Uddevalla. Samtliga är skjutna på nära håll. Polisen upptäcker snabbt att två av offren har kopplingar till ett kriminellt gäng och de behöver inte leta länge för att hitta några personer som träffade offren vid den tid då morden begicks. Men samtidigt verkar det otroligt att det skulle vara deras egna barndomsvänner som är gärningsmännen.Trippelmordet i Uddevalla är en berättelse om gängkriminalitet och om hur vänskapsband hamnar helt i skymundan när narkotika, svarta pengar och vapen kommer in i bilden. Och hur priset för blotta misstanken om svek kan vara döden.Det är också en skildring av en komplicerad polisutredning där det i slutänden blir oerhört svårt att avgöra vem som egentligen gjort vad, om två rättegångar med helt motsatta utfall och om en rättsprocess som fortfarande inte är helt avslutad.

Den 7 mars 2015 hittas tre döda personer på en gata i Uddevalla. Samtliga är skjutna på nära håll. Polisen upptäcker snabbt att två av offren har kopplingar till ett kriminellt gäng och de behöver inte leta länge för att hitta några personer som träffade offren vid den tid då morden begicks. Men samtidigt verkar det otroligt att det skulle vara deras egna barndomsvänner som är gärningsmännen.Trippelmordet i Uddevalla är en berättelse om gängkriminalitet och om hur vänskapsband hamnar helt i skymundan när narkotika, svarta pengar och vapen kommer in i bilden. Och hur priset för blotta misstanken om svek kan vara döden.Det är också en skildring av en komplicerad polisutredning där det i slutänden blir oerhört svårt att avgöra vem som egentligen gjort vad, om två rättegångar med helt motsatta utfall och om en rättsprocess som fortfarande inte är helt avslutad.

Sent på kvällen den 3 augusti 2016 kommer det desperata larmet från en 63-årig kvinna i sommarstugan vid Hjälmaren.Jag har fullt av hål i kroppen, skriker hon till SOS-operatören.Kvinnan är chockad och svårt skadad av flera knivhugg. I sängen bredvid ligger hennes man död, även han knivhuggen. Det här blir upptakten till ett av de senaste årens mest omskrivna och sensationella mordfall, där spåren snart leder bakåt till ytterligare ett misstänkt mord; det visar sig att den 63-åriga kvinnans dotter ett år tidigare förlorat sin make i en drunkningsolycka, precis vid samma sommarstuga. Nu får utredarna anledning att titta närmare på det fallet, liksom på om dottern kan ha något med knivattacken på föräldrarna att göra.I boken Sommarstugemordet i Arboga i serien Svenska brott följer vi mordfallet och trådarna bakåt, därefter också rättegångarna i tingsrätten och hovrätten fram till domarna

Den 11 januari 2020 börjar som en helt vanlig lördagsmorgon i huset utanför Vallentuna. De boende, ett par i övre medelåldern, har precis gått upp - helt ovetande om att två rånare väntar i skydd av skogen, redo att slå till. Så ringer det på dörren. Några timmar senare är mannen och kvinnan i paret döda.

Polisen lyckas snart säkra spår efter de misstänkta, som bland annat fört över pengar till ett eget konto och lämnat andra tydliga avtryck. Fram växer en bild av en märklig relation mellan de två misstänkta mördarna, där den ene har byggt upp en märklig fantasivärld för att manipulera sin kamrat till brott. Det är inte enda inslaget av osanning i detta mordfall som präglas av lögn, svek och vikten av att ta makten över berättelsen. Inte minst måste rättsväsendet hantera risken att två gärningspersoner skyller på varandra och på så sätt lyckas gå fria.

Dubbelmordet i Vallentuna rönte stor medieuppmärksamhet för gärningsmännens chockerande brutalitet, deras hånfulla sätt att tala om brottsoffren och deras till synes obekymrade uppträdande efter morden. Men även de sällsynt många spår som förövarna lämnade efter sig har väckt förundran. Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar i denna bok hela fallet, med initierade kommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende.

Torsdagen den 30 juni 2022 tar 32-årige Theodor Engström färjan till Gotland, med ett enmanstält och nyinköpta vapen i ryggsäcken. En knapp vecka senare attackerar han psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren med kniv på öppen gata mitt under Almedalsveckan. Hon avlider senare samma dag och Visby lamslås.

Trots att Engström snabbt grips och erkänner återstår många frågor. Handlar det om högerextremism, terrorbrott, psykiatrisk störning? Och inte minst: fanns det fler tilltänkta offer? Själv kallar sig Engström för en ”spökpojke” som velat ”väcka” samhället.

Under rättsprocessen blir Engströms motiv centralt, liksom den kartläggning han gjort av bland andra Annie Lööf och SVT-chefen Hanna Stjärne. Via övervakningskameror och omfattande bevismaterial kan man följa hans förberedelser såväl veckorna före som minuterna före dådet.

Hur kunde detta mord ske på själva mötesplatsen för svensk demokrati? Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar hela det tragiska fallet, med initierade kommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende. För boken har bland annat åklagare, poliser och målsäganden Annie Lööf intervjuats.

Utöver intervjuer bygger boken på förundersökningsprotokoll och domar från rätten samt artiklar och rapporter. Ett antal personer som förekommer i den här skildringen har av integritetsskäl fått sina namn anonymiserade.

Mordet i Almedalen ingår i bokserien Svenska brott.

Den 10 december 2018 kliver en bekymrad man in på polisstationen i Hallstahammar. Hans 50-årige son är försvunnen sedan fem dagar och ovanligt formulerade sms från sonens telefon har fått familjen att ana oråd. Nu har de också upptäckt att det saknas nästan en halv miljon kronor från hans konto.

Två veckor senare gör två jägare en fasansfull upptäckt i Hedlandets naturreservat söder om Eskilstuna. De får syn på en utbrunnen skåpbil som står mellan några träd, som om någon försökt gömma den. När männen försiktigt närmar sig bilen får de syn på resterna av en människokropp i förarsätet.

Det blir en utmanande och omskakande mordutredning för polis, tekniker och åklagare. Spåren leder mot den kvinna som fram till nyligen varit mannens sambo. En kvinna som av hovrätten senare ska beskrivas som ”manipulativ, elak och kontrollerande”.

Förundersökningen blir omfattande och väcker många frågor hos de inblandade. Hur ska rättsväsendet agera när det mesta tyder på att ett mord begåtts samtidigt som det saknas ledtrådar om hur det gått till? Och hur hanterar man en misstänkt som tiger sig igenom förhören och vägrar medverka i utredningen? Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar hela det skrämmande fallet, med expertkommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende.

”Fascinerande porträtt av 60-talets Sverige”Aftonbladet

”Göteborg 65–07–29” en läsupplevelse som inte vill släppa taget.”Svenska Dagbladet

"Författaren beskriver det spektakulära rånet, de olösta märkliga försvinnandena och den tidsanda då det skedde på ett välskrivet och intressant sätt."BTJDen 29 juli 1965 kan vara den märkligaste dagen i Sveriges och Göteborgs kriminalhistoria. Under sommaren hade den allmänna oron över stadens säkerhet ökat, men nu hade kulmen nåtts.

Klockan 14.10 rånas en bank på Gamlestadsvägen.De två rånarna har grodmansdräkter under sina förklädnader och flyr genom att kasta sig i närbelägna Säveån.

Vid 15-tiden kliver tre unga män ut från Café Mården i arbetarstadsdelen Haga, sätter sig i en midnattsblå PV och kör i väg. De säger att de ska åka till Åsa badstrand. Det är det sista man någonsin ser av dem eller bilen.

Klockan 20.00 sitter en student i Trädgårdsföreningen och skriver till sina föräldrar i Båstad. Tågresan gick bra, nu tänker han lifta sista biten till en målarskola. Vykortet postas på centralstationen. Därefter finns inga spår efter honom. 

Hur gick det sedan? Och hänger händelserna ihop? Många teorier har lagts fram genom åren. Visst finns likheter, men mycket skiljer också fallen åt. Medan grodmansrånarna genast fick polisen i hasorna, och studentens välbärgade familj såg till att sonen efterspanades, dröjde det länge förrän någon ägnade arbetarkillarna uppmärksamhet.

Berättelsen om denna märkliga dag är samtidigt berättelsen om ett Sverige där folkhemmet inte längre kändes så ombonat.

”Fascinerande porträtt av 60-talets Sverige”Aftonbladet

”Göteborg 65–07–29” en läsupplevelse som inte vill släppa taget.”Svenska Dagbladet

"Författaren beskriver det spektakulära rånet, de olösta märkliga försvinnandena och den tidsanda då det skedde på ett välskrivet och intressant sätt."BTJDen 29 juli 1965 kan vara den märkligaste dagen i Sveriges och Göteborgs kriminalhistoria. Under sommaren hade den allmänna oron över stadens säkerhet ökat, men nu hade kulmen nåtts.

Klockan 14.10 rånas en bank på Gamlestadsvägen.De två rånarna har grodmansdräkter under sina förklädnader och flyr genom att kasta sig i närbelägna Säveån.

Vid 15-tiden kliver tre unga män ut från Café Mården i arbetarstadsdelen Haga, sätter sig i en midnattsblå PV och kör i väg. De säger att de ska åka till Åsa badstrand. Det är det sista man någonsin ser av dem eller bilen.

Klockan 20.00 sitter en student i Trädgårdsföreningen och skriver till sina föräldrar i Båstad. Tågresan gick bra, nu tänker han lifta sista biten till en målarskola. Vykortet postas på centralstationen. Därefter finns inga spår efter honom. 

Hur gick det sedan? Och hänger händelserna ihop? Många teorier har lagts fram genom åren. Visst finns likheter, men mycket skiljer också fallen åt. Medan grodmansrånarna genast fick polisen i hasorna, och studentens välbärgade familj såg till att sonen efterspanades, dröjde det länge förrän någon ägnade arbetarkillarna uppmärksamhet.

Berättelsen om denna märkliga dag är samtidigt berättelsen om ett Sverige där folkhemmet inte längre kändes så ombonat.

”Fascinerande porträtt av 60-talets Sverige”Aftonbladet

”Göteborg 65–07–29” en läsupplevelse som inte vill släppa taget.”Svenska Dagbladet

"Författaren beskriver det spektakulära rånet, de olösta märkliga försvinnandena och den tidsanda då det skedde på ett välskrivet och intressant sätt."BTJDen 29 juli 1965 kan vara den märkligaste dagen i Sveriges och Göteborgs kriminalhistoria. Under sommaren hade den allmänna oron över stadens säkerhet ökat, men nu hade kulmen nåtts.

Klockan 14.10 rånas en bank på Gamlestadsvägen.De två rånarna har grodmansdräkter under sina förklädnader och flyr genom att kasta sig i närbelägna Säveån.

Vid 15-tiden kliver tre unga män ut från Café Mården i arbetarstadsdelen Haga, sätter sig i en midnattsblå PV och kör i väg. De säger att de ska åka till Åsa badstrand. Det är det sista man någonsin ser av dem eller bilen.

Klockan 20.00 sitter en student i Trädgårdsföreningen och skriver till sina föräldrar i Båstad. Tågresan gick bra, nu tänker han lifta sista biten till en målarskola. Vykortet postas på centralstationen. Därefter finns inga spår efter honom. 

Hur gick det sedan? Och hänger händelserna ihop? Många teorier har lagts fram genom åren. Visst finns likheter, men mycket skiljer också fallen åt. Medan grodmansrånarna genast fick polisen i hasorna, och studentens välbärgade familj såg till att sonen efterspanades, dröjde det länge förrän någon ägnade arbetarkillarna uppmärksamhet.

Berättelsen om denna märkliga dag är samtidigt berättelsen om ett Sverige där folkhemmet inte längre kändes så ombonat.