Lasse Strömstedt – författare

Året var 1971 och Lasse Strömstedt var full av förhoppningar inför sitt nya liv. Han hade just suttit av ett fyra år långt straff. Hans förflutna präglades av missbruk och social misär, men nu skulle han göra sitt yttersta för att skapa sig en ordentlig tillvaro. Planen var att söka sig till universitetet, men snart blir det uppenbart att han inte klarar av pressen. Betygen är urusla och han börjar hamna på sniskan i livet igen. Men då kommer en vändning. Han får ett jobberbjudande för ett teaterkompani i Göteborg. Han tar sitt pick och pack och inleder sin framtida karriär som professionell författare och debattör, men vägen till sin nu trygga kultstatus är lång och snårig. Och hans historia som kåkfarare ligger honom inte till fördel ... -

När Lasse Strömstedt åkte i finkan första gången 1955 var det som en liten småtjuv. Inte mycket att ha, tänkte fångvården. Men efter att ha suttit inne i sjutton år blev han lite av en rymningsexpert, och inget som hade med fångvården var honom främmande. Detta är berättelsen om tiden då han satt inne, de år som han i efterhand betraktar som förlorade. Men det är också en berättelse om hur samhället vänder bort blicken från de som kanske mest av allt behöver att man ser dem ... -

Lasse Strömstedt satt första gången inne 1955. Då var han en ganska ordinär småbrottsling, utan några ambitioner att göra något anmärkningsvärt av sitt liv utöver att låta dagarna gå. När han åkte in igen 1960 hade knarket blivit en viktig del av hans liv. För att få ihop några sura slantar till att köpa droger tvingades han till att genomföra spektakulärt dumma brott. Till exempel att, påtänd och i tron om att vara osynlig, krossa ett skyltfönster till en juvelbutik mitt på ljusa dagen. Resorna in och ut ur finkan blev en lärorik period för författaren. Här lärde han känna många intressanta karaktärer små som stora brottslingar och fick flera viktiga lektioner i hur det är att vara människa. -

Lasse Strömstedt åkte in i finkan första gången som sjuttonåring. Han tillbringade därefter många år inlåst, med vissa korta vistelser ute i det fria. Han har med andra ord mycket på fötterna när han skildrar hur svenska fängelser ser ut från insidan. Men det är inte bara våld och misär. Varje år hålls nämligen en ovanligt uppsluppen fotbollsmatch mellan fångar och fångväktare. Redan veckor innan märks stämningen av. När så planen kritas upp på den cementerade innegården når den sin kulmen. Det är dags att visa vart skåpet ska stå! Fotbollsmatchen i år blir ovanligt spännande inte minst när flera fångar tar tillfället i akt att rymma ... -