Det var jägare som först kom till Halland när inlandsisen väl släppt sitt grepp. De följde i hasorna på vildrenarna, som då betade de halländska fjällvidderna. Sedan dess har mycket hänt. Vegetationen har förändrats flera gånger om. Några djurarter har tillkommit, andra har försvunnit. Hallänningarna har på olika sätt förändrat sina samhällen, sin teknik och sitt levebröd. Försörjningen har varierat från jakt till jordbruk och vidare till dagens import- och "just-in-time-samhälle". I dagens urbaniserade samhälle är jakt som näring försumbar men som rekreation, friskvård och livskvalitet spelar den en stor roll med sina ca 300 000 utövare i Sverige som i snitt lägger 25-30 dagar av sitt liv varje år åt jakt. Leif Häggström är doktor i arkeologi och anställd på Hallands Kulturhistoriska Museum. Han har hela sitt liv varit intresserad av historia, djur, natur och mat, intressen som idag kombineras genom jakt.

Det var jägare som först kom till Halland när inlandsisen väl släppt sitt grepp. De följde i hasorna på vildrenarna, som då betade de halländska fjällvidderna. Sedan dess har mycket hänt. Vegetationen har förändrats flera gånger om. Några djurarter har tillkommit, andra har försvunnit. Hallänningarna har på olika sätt förändrat sina samhällen, sin teknik och sitt levebröd. Försörjningen har varierat från jakt till jordbruk och vidare till dagens import- och "just-in-time-samhälle". I dagens urbaniserade samhälle är jakt som näring försumbar men som rekreation, friskvård och livskvalitet spelar den en stor roll med sina ca 300 000 utövare i Sverige som i snitt lägger 25-30 dagar av sitt liv varje år åt jakt. Leif Häggström är doktor i arkeologi och anställd på Hallands Kulturhistoriska Museum. Han har hela sitt liv varit intresserad av historia, djur, natur och mat, intressen som idag kombineras genom jakt.