Leif Kindblom – författare

RYDS BRUNN Det här är historien om en blomstrande hälsobrunn i södra Småland. Under kurorternas guldålder kring förra sekelskiftet växte det upp ett antal hälsobrunnar i Sverige. Några av dem blev ganska kortvariga men Ryds brunn tog emot gäster under hela 53 säsonger, från 1892 till 1944. Ryd blev känt för sitt milda barrskogsklimat, sitt vackra läge vid Hönshyltefjorden i anslutning till den stora sjön Åsnen samt för sitt vänliga mottagande av gästerna från när och fjärran. I Ryd utspelade sig ett brokigt liv på verandor, matsalar och i societetshuset. Här spelades krocket i parken och roddes på sjön. Framför allt genomgick tusentals gäster en lång rad kurer med bad och vattendrickning men också värmebehandling och massage. Här togs tallbarrsbad och gjordes kalla avrivningar. Kneippmetoden infördes i Ryd som första kurort i landet. Det här är berättelsen om en framgångsrik kuranstalt, om gäster och personal. Om byggnader och behandlingsmetoder. Och om bygdens entreprenörer, som gjorde att både badanläggning och samhället utvecklades. Följ med på en resa i en omvälvande tid, som satte en liten ort i Småland på kartan!

Det här är en skildring av arbetskrafts- och flyktinginvandringen till Sverige under en stor del av 1900-talet och om mottagandet i vårt land, inte minst i form av språkundervisning. Hur såg inflyttningen av utländsk arbetskraft ut, vilka kom, varifrån och vad mötte dem i Sverige? Flyktingar överfördes genom avtal från flyktingförläggningar i Central- och Sydeuropa men kom också spontant som asylsökande. Sågs de också som arbetskraftsreserv? Den svenska invandringspolitiken förändrades och anpassningspolitiken kom att innefatta en omfattande språkundervisning. Det var studieförbunden som fick huvudansvaret för att bygga ut och genomföra en avgiftsfri svenskundervisning. Här beskrivs ingående hur ämnet utvecklades från svenska för utlänningar till svenska för invandrare (sfi). Folkbildningsuppgiften med invandrarundervisningen behandlas ur olika perspektiv - deltagarnas, lärarnas, arrangörernas - och ur samhällets synvinkel. Utvecklingen mellan 1965 och 1985 speglas också något i hur invandrarsituationen ser ut i dag och hur svenska för invandrare och annan språkträning formas 2016.

Naturen, kuren & samhället handlar om vårdinrättningar som kurorter, sanatorier, alkoholistanstalter, enskilda sjukhem och hälsohem i Sverige under 1800-talets sista decennier och fram till i dag, med tonvikt på perioden runt sekelskiftet 1900. Här kan läsas om pionjärer inom svensk alkoholistvård; om kurortskultur och nyttan av barfotavandringar; om flickors och kvinnors sjukdomsbehand­ling vid Loka och Porla brunn; om kurortens betydelse för kronikervård och om plikten till ett glatt sinnelag. Antologins elva kapitel är skrivna av historiker, idéhistoriker och kulturvetare som belyser olika teoretiska och praktiska försök att skapa god vård huvudsakligen genom naturliga läkande krafter i och utanför människan. Vårdformernas betoning på naturliga behandlingsmetoder väcker förnyat intresse idag. Motzi Eklöf är bokens redaktör och initiativtagare. Hon är docent i hälsa och samhälle och verksam som medicinhistoriker. Hennes senaste böcker är Kurkulturer (2008) och Läkare och läkekonster (2010).