En geografisk plats är ofta en utgångspunkt då människan försöker att sortera och förstå sin verklighet. Vid sidan av språkliga konstruktioner som här och där och vi och dem är kulturella och estetiska markörer centrala för skapandet och vidmakthållandet av imaginära och faktiska gränser. Reseskildringar, museer, konstverk, byggnader eller romaner förhåller sig dels till platsen där de existerar, utförs eller skrivs, dels till platsen de säger något om. Representationerna kan sedan påverka besökares eller läsares bilder av ett specifikt geografiskt område. De estetiska uttrycken spelar därför en avgörande roll för hur olika områden konstrueras. Texterna i denna volym är skrivna av forskare från Umeå, Helsingfors, Uppsala och Göteborg. De förhåller sig alla till det övergripande temat hur en regional identitet skapas inifrån eller tillskrivs utifrån. Författarna diskuterar bland annat hur estetiska värden aktivt används i marknadsföring av platser, det ständigt pågående utbytet mellan det globala och det regionala, samt hur olika författarskap bidragit till att skapa en regional identitet. Regionernas bilder vänder sig till läsare som vill möta en problematiserad bild av hur estetiska värden bidragit till bilden av den geografiska verklighet vi befinner oss i.

Innan Peter somnade bad han till gud om hjälp att slippa bli förnedrad och få stryk. Helst skulle han vilja flytta till Hoppet, för att slippa syster Stina. Men felet var att han var för ung. Det tog tid innan han somnade, han låg och vred sig oroligt. Mardrömmarna avlöste varandra. Denna dags spår försvann aldrig. När han blev väckt omkring klockan sju, kände han det klibbigt i nedre regionen. Orsaken var att han hade kissat på sig. Han blev utskälld av sköterskan, som tyckte att så stora pojkar inte skulle kissa ner sig. Hon sade att han fick gå på toaletten innan han lade sig. Peter skämdes och ville inte berätta om den troliga orsaken till det inträffade. Skulle han berätta om det som hänt under gårdagen, visste han inte vad som skulle hända, om syster Stina fick veta att han skvallrat. Syster Stina var en katt bland hermelinerna bland den övrigt snälla personalen. En sann berättelse av Lennart Pettersson som växte upp på sjukhemmet Vilhelmsro i Jönköping för epileptiker. Sjukhemmet kom att bli hans hem från fyra års ålder till att han skulle fylla sexton.

Innan Peter somnade bad han till gud om hjälp att slippa bli förnedrad och få stryk. Helst skulle han vilja flytta till Hoppet, för att slippa syster Stina. Men felet var att han var för ung. Det tog tid innan han somnade, han låg och vred sig oroligt. Mardrömmarna avlöste varandra. Denna dags spår försvann aldrig. När han blev väckt omkring klockan sju, kände han det klibbigt i nedre regionen. Orsaken var att han hade kissat på sig. Han blev utskälld av sköterskan, som tyckte att så stora pojkar inte skulle kissa ner sig. Hon sade att han fick gå på toaletten innan han lade sig. Peter skämdes och ville inte berätta om den troliga orsaken till det inträffade. Skulle han berätta om det som hänt under gårdagen, visste han inte vad som skulle hända, om syster Stina fick veta att han skvallrat. Syster Stina var en katt bland hermelinerna bland den övrigt snälla personalen. En sann berättelse av Lennart Pettersson som växte upp på sjukhemmet Vilhelmsro i Jönköping för epileptiker. Sjukhemmet kom att bli hans hem från fyra års ålder till att han skulle fylla sexton.

En geografisk plats är ofta en utgångspunkt då människan försöker att sortera och förstå sin verklighet. Vid sidan av språkliga konstruktioner som här och där och vi och dem är kulturella och estetiska markörer centrala för skapandet och vidmakthållandet av imaginära och faktiska gränser. Reseskildringar, museer, konstverk, byggnader eller romaner förhåller sig dels till platsen där de existerar, utförs eller skrivs, dels till platsen de säger något om. Representationerna kan sedan påverka besökares eller läsares bilder av ett specifikt geografiskt område. De estetiska uttrycken spelar därför en avgörande roll för hur olika områden konstrueras. Texterna i denna volym är skrivna av forskare från Umeå, Helsingfors, Uppsala och Göteborg. De förhåller sig alla till det övergripande temat hur en regional identitet skapas inifrån eller tillskrivs utifrån. Författarna diskuterar bland annat hur estetiska värden aktivt används i marknadsföring av platser, det ständigt pågående utbytet mellan det globala och det regionala, samt hur olika författarskap bidragit till att skapa en regional identitet. Regionernas bilder vänder sig till läsare som vill möta en problematiserad bild av hur estetiska värden bidragit till bilden av den geografiska verklighet vi befinner oss i.

Innan Peter somnade bad han till gud om hjälp att slippa bli förnedrad och få stryk. Helst skulle han vilja flytta till Hoppet, för att slippa syster Stina. Men felet var att han var för ung. Det tog tid innan han somnade, han låg och vred sig oroligt. Mardrömmarna avlöste varandra. Denna dags spår försvann aldrig. När han blev väckt omkring klockan sju, kände han det klibbigt i nedre regionen. Orsaken var att han hade kissat på sig. Han blev utskälld av sköterskan, som tyckte att så stora pojkar inte skulle kissa ner sig. Hon sade att han fick gå på toaletten innan han lade sig. Peter skämdes och ville inte berätta om den troliga orsaken till det inträffade. Skulle han berätta om det som hänt under gårdagen, visste han inte vad som skulle hända, om syster Stina fick veta att han skvallrat. Syster Stina var en katt bland hermelinerna bland den övrigt snälla personalen. En sann berättelse av Lennart Pettersson som växte upp på sjukhemmet Vilhelmsro i Jönköping för epileptiker. Sjukhemmet kom att bli hans hem från fyra års ålder till att han skulle fylla sexton.

Innan Peter somnade bad han till gud om hjälp att slippa bli förnedrad och få stryk. Helst skulle han vilja flytta till Hoppet, för att slippa syster Stina. Men felet var att han var för ung. Det tog tid innan han somnade, han låg och vred sig oroligt. Mardrömmarna avlöste varandra. Denna dags spår försvann aldrig. När han blev väckt omkring klockan sju, kände han det klibbigt i nedre regionen. Orsaken var att han hade kissat på sig. Han blev utskälld av sköterskan, som tyckte att så stora pojkar inte skulle kissa ner sig. Hon sade att han fick gå på toaletten innan han lade sig. Peter skämdes och ville inte berätta om den troliga orsaken till det inträffade. Skulle han berätta om det som hänt under gårdagen, visste han inte vad som skulle hända, om syster Stina fick veta att han skvallrat. Syster Stina var en katt bland hermelinerna bland den övrigt snälla personalen. En sann berättelse av Lennart Pettersson som växte upp på sjukhemmet Vilhelmsro i Jönköping för epileptiker. Sjukhemmet kom att bli hans hem från fyra års ålder till att han skulle fylla sexton.