Linda Weidenstedt - Böcker

Lagen om anställningsskydd är omdebatterad och skapar friktioner på svensk arbetsmarknad. Å ena sidan finns arbetsgivare som vill ha flexibla företag och rätten att leda och fördela arbetet för att främja verksamheten. Å andra sidan finns arbetstagare som vill ha trygga anställningar och rätt till en icke-godtycklig behandling. På aggregerad nivå får lagstiftningens avsedda och oavsedda konsekvenser förhållandevis mycket utrymme i debatterna såväl som inom forskningen, där studier exempelvis visar att ett strikt anställningsskydd hämmar företagens produktivitet. Mer sällan ställs frågan hur lagstiftningen tillämpas och upplevs fungera lokalt och i praktiken, det vill säga ute på företagen. Den här studien syftar till att bidra med sådan konkret och lokal kunskap i syfte att undersöka avsedda och oavsedda konsekvenser av anställningsskyddets utformande i företagens dagliga verksamhet. Frågan undersöks genom tolv intervjuer med företagsledare i medelstora tillverkande företag med erfarenhet av att avsluta anställningar. Företagsledarna fick berätta om vad som hände, hur och när processen initierades, och när – men också hur – de upplevde att processen fungerade. Resultaten visar att företagsledarna principiellt har en positiv inställning till anställningsskydd, men upplever att lagstiftningen inte fungerar väl i praktiken. Exempelvis står turordningsreglerna i konflikt med företagsledningens fokus på att vid arbetsbrist behålla rätt kompetens. Vidare menar de att avslut av anställningar på grund av personliga skäl är näst intill omöjligt. Rapportens slutsats mynnar ut i att anställningsskyddslagstiftningen – sett ur ett företagsledningsperspektiv – har viktiga oavsedda konsekvenser: Man kan frångå turordningsreglerna, men det är dyrt. Man kan avsluta anställningar som inte fungerar, men bara genom låtsad omorganisering och konstruerad arbetsbrist. Sammanfattningsvis framkommer många, av lagstiftaren oavsedda, oförutsedda, och oönskade, konsekvenser ur intervjuerna som framkallar frågan i vilken utsträckning lagstiftningen i praktiken uppfyller sitt egentliga syfte.

Den här studien syftar till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har.

I och med att Covid-19-pandemin tvingade många anställda att skifta arbetsplatsen från kontoret till hemmet, tycks stigmat kring distansarbete, och framför allt hemarbete, ha minskat. Med ett möjligt slut av pandemin i sikte är frågan hur (kontors-)arbetslivet kommer att se ut framöver: Vad behöver man tänka på när man som arbetsgivare och/eller HR person funderar kring om distans- och/eller hybridarbete ska bibehållas, utökas – eller avvecklas? För företag blir det nödvändigt att analysera och planera hur den nya post-Covid verksamheten ska utformas. Det är av vikt för företag att uppnå en ny status quo när framtidens arbetsplats planeras; målet behöver vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete. Denna rapport syftar till att redogöra för forskningsläget kring hem- och distansarbete för att ge de som planerar för framtiden ett beslutsstöd. Forskningssammanställningen gör inte anspråk på fullständighet då det i nuläget är för tidigt att dra slutsatser om världens förändring efter pandemin. Rapporten diskuterar flera relevanta aspekter och presenterar konkret tolv punkter som är av vikt för den som leder och fördelar arbetet, samt dess stödfunktioner, på ett företag.