Lotti Ryberg Welander – författare

Socionomer och socialvetare har en central roll i utvecklingen av välfärdssamhällets viktiga samhällsinstitutioner, och kunskap är en förutsättning för att effektivt navigera och påverka för social förändring, social sammanhållning och för att ge skydd och stöd för utsatta grupper och individer. Fram till nu har det saknats en lärobok som beskriver de senaste decenniernas förändringar i socialförsäkringen och dess konsekvenser. Socialförsäkringar för socionomer redogör för de grundläggande principerna för ersättningar och fördelningssystem, och diskuterar hur dessa system upplevs av dem som befinner sig i situationer där behoven är som störst samt hur olika grupper påverkas av regelförändringar och styrning. Röster från fältet, exempelvis legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer, ger insikt i hur regelverket fungerar i relation till människors behov. Boken för fram argument för hur välutformade socialförsäkringar förebygger sociala problem, jämnar ut skillnader mellan grupper och faseri livsloppet samt motverkar social ojämlikhet.Socialförsäkringar för socionomer vänder sig till socionomstudenter och yrkesverksamma inom socialt arbete i Sverige, och är en viktig resurs för alla som är involverade eller intresserade av hur socialförsäkringar kan och bör fungera i ett modernt välfärdssamhälle.

Socialförsäkringen är ett centralt välfärdspolitiskt instrument i Sverige. Den rättsliga regleringen har varit, och är, föremål för ständiga förändringar. I denna uppdaterade lärobok behandlas den rättsliga regleringen av en av socialförsäkringens viktigaste grenar – sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen är en konsekvens av den sociala risk som de flesta personer löper – att bli eller vara sjuk och att inte kunna försörja sig genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden under en kortare eller längre tid.

Bokens fokus är en rättslig genomgång av sjukpenning, sjukdomsbegreppet och begreppet arbetsförmåga. Dessutom behandlas rehabilitering och sjuk-/aktivitetsersättning. EU-rätten behandlas EU:s samordningsregler kortfattat, och likaså de handläggningsregler som gäller sjukförsäkringen.

Boken vänder sig främst till studenter i socialt arbete, rättsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Men den kan också användas av försäkringshandläggare, socionomer, jurister och kuratorer m.fl. yrkeskategorier som i sin verksamhet kommer i kontakt med sjukförsäkringsrättsliga frågor.

Lagen (1991:1047) om sjuklön, sjuklönelagen, är en viktig del av den arbetsrättsliga regleringen och reglerar hur sjuklön ska hanteras för arbetstagare som blir sjuka och därmed oförmögna att arbeta. Sjuklönelagen syftar till att säkerställa en ekonomisk trygghet för arbetstagare under sjukdomsperioder. I argumenten för lagens införande finns också att skapa ekonomiskt incitament för en stabil och tillfredsställande arbetsmiljö.

Lagkommentaren behandlar bland annat förutsättningar för rätt till sjuklön, sjuklönens storlek, sjuklöneperioden, sjukanmälan, arbetsgivarens skyldigheter, högriskskydd, tystnadsplikt och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

Frågor kring sexualitet och migration har i allt större utsträckning aktualiserats i den svenska samhällsdebatten under de senaste åren. Det är främst problemställningar om exempelvis sexuella normkonflikter och migranters sexualbrottslighet, men även deras sexuella riskutsatthet i migrationsprocessen som har kommit i fokus. Denna antologi tar ett brett grepp om temat sexualitet och migration och lyfter frågor som exempelvis att lära sig förstå ”sexuella script” i det nya landet, hedersrelaterat våld och förtryck, människohandel, sexualundervisning riktad till migranter, normkonflikter kopplade till sexualitet och samlevnad, migrationslagstiftning, hbtq-migranters upplevelser av sin livssituation. Antologins författare kommer från olika akademiska discipliner och ambitionen är att presentera nyanserad och ny kunskap om ett komplext och mångfacetterat fält.Sexualitet och migration i välfärdsarbete vänder sig till studenter och professionella inom välfärdsarbeten såsom exempelvis socialtjänst, skola och kriminalvård.