Lovisa Lamms bok om Nordkorea och vårt förhållande till detta land innehåller material som aldrig tidigare publicerats. Den ger bilden av ett land som vi både förtjusats och förskräckts av. "Byggkranarna sträcker sina långa giraffhalsar mot Pyongyangs klara himmel. De nya höghusen leder tankarna än till Klara än till Vällingby. Nordkoreas huvudstad imponerar första gången man ser den och fortsätter att imponera andra gången, när den hunnit bli en bra bit större." Sveriges nyutnämnda ambassadör i Nordkorea, Kaj Björk, rapporterar hem till UD våren 1975 från landet som gjort sådana framsteg att det utropat sig till "Paradiset". I dag är Nordkorea isolerat och omgärdat av en ryktesflora. Allt går att påstå. Lögnen verkar total och allenarådande. Men hur ser verkligheten ut? Återkommande rapporter berättar om hungersnöd, kärnvapenutpressning, politiska avrättningar och nära förestående kollaps. Framtiden är oviss och svår att förutspå. Vi vet för lite om både nuet och det förflutna. När hela östblocket rasade samman under 1990-talet stod Nordkorea orubbat kvar och gör så än idag. Ambassaden i Paradiset berättar historien om ett slutet land med förvriden världssyn, där man med sitt tänkande och sin vilja försöker skapa en värld som egentligen inte existerar. Och där Sverige genom sin ambassad har haft en världsunik inblick. Ett radikalt samhällsexperiment som fortfarande pågår, där ett antal svenskar varit med om händelser som aldrig tidigare har berättats i bokform. Ambassaden i Paradiset berättar också om experimentet från Sveriges sida. Att som första västland upprätta diplomatiska förbindelser med Nordkorea och till och med öppna en ambassad i Pyongyang. Många grupper i Sverige hyste på 1970-talet stora förhoppningar om det slutna landet. Diplomaterna ville bli banbrytande brobyggare, näringslivet ville öppna upp en ny marknad, och vänsteraktivisterna ville genom Nordkorea skapa en rättvisare värld. För dem alla utvecklades drömmen om Nordkorea till en mardröm som inte är slut än. Ambassaden i Paradiset bygger på UD-rapporter, Säpo-protokoll, tidningsartiklar och intervjuer med inblandade svenskar, samt anteckningar och inspelningar från en resa till landet. Boken tar avstamp i två uppmärksammade radiodokumentärer som Lovisa Lamm producerade för Sveriges Radio. Vi får även möta en nordkoreansk flykting i en förort till Stockholm som minns hemlandet och en svenskas undangömda dagboksanteckningar från flera års vistelse i Nordkoreas avlägsna provinser.

Lovisa Lamms bok om Nordkorea och vårt förhållande till detta land innehåller material som aldrig tidigare publicerats. Den ger bilden av ett land som vi både förtjusats och förskräckts av. "Byggkranarna sträcker sina långa giraffhalsar mot Pyongyangs klara himmel. De nya höghusen leder tankarna än till Klara än till Vällingby. Nordkoreas huvudstad imponerar första gången man ser den och fortsätter att imponera andra gången, när den hunnit bli en bra bit större." Sveriges nyutnämnda ambassadör i Nordkorea, Kaj Björk, rapporterar hem till UD våren 1975 från landet som gjort sådana framsteg att det utropat sig till "Paradiset". I dag är Nordkorea isolerat och omgärdat av en ryktesflora. Allt går att påstå. Lögnen verkar total och allenarådande. Men hur ser verkligheten ut? Återkommande rapporter berättar om hungersnöd, kärnvapenutpressning, politiska avrättningar och nära förestående kollaps. Framtiden är oviss och svår att förutspå. Vi vet för lite om både nuet och det förflutna. När hela östblocket rasade samman under 1990-talet stod Nordkorea orubbat kvar och gör så än idag. Ambassaden i Paradiset berättar historien om ett slutet land med förvriden världssyn, där man med sitt tänkande och sin vilja försöker skapa en värld som egentligen inte existerar. Och där Sverige genom sin ambassad har haft en världsunik inblick. Ett radikalt samhällsexperiment som fortfarande pågår, där ett antal svenskar varit med om händelser som aldrig tidigare har berättats i bokform. Ambassaden i Paradiset berättar också om experimentet från Sveriges sida. Att som första västland upprätta diplomatiska förbindelser med Nordkorea och till och med öppna en ambassad i Pyongyang. Många grupper i Sverige hyste på 1970-talet stora förhoppningar om det slutna landet. Diplomaterna ville bli banbrytande brobyggare, näringslivet ville öppna upp en ny marknad, och vänsteraktivisterna ville genom Nordkorea skapa en rättvisare värld. För dem alla utvecklades drömmen om Nordkorea till en mardröm som inte är slut än. Ambassaden i Paradiset bygger på UD-rapporter, Säpo-protokoll, tidningsartiklar och intervjuer med inblandade svenskar, samt anteckningar och inspelningar från en resa till landet. Boken tar avstamp i två uppmärksammade radiodokumentärer som Lovisa Lamm producerade för Sveriges Radio. Vi får även möta en nordkoreansk flykting i en förort till Stockholm som minns hemlandet och en svenskas undangömda dagboksanteckningar från flera års vistelse i Nordkoreas avlägsna provinser.