Lucia Berlin – författare

Lucia Berlins liv var minst sagt brokigt. Hon föddes i Alaska och flyttade som liten till Texas. När fadern kom hem från kriget bosatte sig familjen i Chile, där hon lärde sig flytande spanska och var lillvärdinna på faderns societetsbjudningar medan modern stängde in sig med en flaska. Senare i livet bodde hon i New York, Mexiko och Kalifornien där hon arbetade som lärarinna, kamrer, växeltelefonist, städerska och läkarsekreterare medan hon uppfostrade fyra söner, drack och till slut blev nykter. Alltmedan hon skrev. Sjuttiosex noveller under ett helt liv.

Noveller som förmedlade bilder från hennes liv utan att alltid vara det. Om erfarenheter av delirium, morfar tandläkaren som i en drastisk berättelse drar ut sina egna tänder, hemligheten med att framstå som en väldigt noggrann städerska. Noveller så exakta i sin stil, så väl avvägda i sin lakoniska blick på världen och sina oförskräckta humoristiska vändningar, att hon nu, drygt tio år efter sin död, kommit att framstå som en av de stora litterära sensationerna de senaste åren.

USA har upptäckt Lucia Berlin. Nu är det vår tur.

Lucia Berlin (1936–2004) gav ut åtta novellsamlingar under sin livstid, av vilka tre till största delen var återutgivningar. Hon arbetade de sista åren av sitt liv på Coloradouniversitetet där hon var gästande författare och var en mycket uppskattad lärare i skapande skrivande. ”Handbok för städerskor” består av ett urval om drygt hälften av hennes samlade noveller.

”Det var längesedan jag läste något så här – svinbra /…/ Läs denna fantastiska bok. Sätt igång direkt, den varar hela sommaren.”– Oline Stig, Sydsvenskan

"Jag har tårar i ögonen redan efter den första novellen /.../ Det är vardagligt, okonstlat och mycket vackert. ”Handbok för städerskor” är helt enkelt ett stycke strålande litteratur – och liv. Lyckliga är ni som har den här läsningen framför er."– Kristina Sandberg, Svenska Dagbladet"Om man letar efter en riktigt bra bok för semestern så är den här med sina dryga 500 sidor mitt absolut hetaste tips, för alla sorters läsare. Att avsluta och lägga ifrån sig den är som att skiljas från en gammal vän."– Frida Lindström, Värmlands Folkblad

”Lucia Berlin är en fröjd att läsa. Hon skriver kärvt om krisande människor, och gör det så bra att livet blir värt att leva /…/ Det är briljant - ibland så häpnadsväckande att jag måste nypa mig i armen för att bli påmind om att det inte är en dröm.” – Björn Kohlström, Jönköpings-Posten. ”Vissa har jämfört hennes intensitetssvängande prosakonst med jazz-improvisationer. Ibland skapar hon rentav magi, låter oss ana existensens mysterium, det som bara de största prosaisterna kan.”– Pia Bergström, Aftonbladet

”Gör Amerika mer levande än tusen reportage”– Jan-Olov Nyström, Norrbottens-kuriren

”Var höll Lucia Berlin hus i alla våra litteraturförteckningar över amerikanska 1900-talsförfattare? En suverän berättare, rafflande novellist med helt egen, fräck stil, en lättläst men absolut inte lättviktig skribent.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"Det är berättelser som gräver sig in mot livets mitt från olika håll, varje novell en ny ledtråd som läggs till de andra och bildar en sorts roman om ett liv.. Ett språkligt utforskande av livsvillkor, med vidöppen blick inför alla komplexa lager av svärta och ljus, hopp och misär. Modigt, berörande och fascinerande."– Jenny Aschenbrenner, SR Kulturnytt

”Ska man mäta henne mot andra författares stil så måste man nämna Joan Didion och Raymond Carver, Marguerite Duras. Stark cocktail.”– Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna

"Bland den amerikanska litteraturens många stora novellister intar Lucia Berlin en självklar plats. Hon förmår skapa en alldeles egen ton, ett tilltal i språket som träffar direkt – en den råa realismens magi."– Crister Enander, VLT

"Det ska sägas direkt: jag blir störtförälskad i Lucia Berlin. Hon är en Charles Bukowski i städrock; en briljant stilist som får whiskyn i pappmuggen att glittra."– Rasmus Landström, ETC

"Lucia Berlins noveller får en att häpna över livets tillfälligheter. Hon är på riktigt. Hennes berättelser sveper på låg höjd över städer och stämningar och sinnen."– New York Times

Originalets titel: A Manual for Cleaning Women Översättning Niclas Hval

Ett stycke strålande litteratur – och liv. Lyckliga är ni som har den här läsningen framför er.

”Magnetisk kraft som består”Sydsvenskan

”Novellerna av den länge bortglömda amerikanska författaren är lika vackra, livfulla och smärtsamma som de tidigare /.../ Det är autofiktion som upphöjer den (förvisso dramatiska) vardagen till stor konst.”Dagens Nyheter

”Långt innan ordet autofiktion blev allmängods skrev hon om sitt liv i form av dramatiska, färgstarka noveller. Nu kommer ytterligare ett tjugotal, präglade av samma humor, klarsynthet och totala brist på sentimentalitet.”Ingalill Mosander, Aftonbladet 

Lucia Berlin, den bortglömda och bländande novellisten, slog ner som en bomb över världen när Farrar, Straus & Giroux samlade ihop författarskapet i en volym 2015. Så även hos oss. En enig kritikerkår jublade över Handbok för städerskor, med omdömen som ”suverän” (DN), ”ett stycke strålande litteratur och liv” (Svenska Dagbladet), ”skriver kärvt om krisande människor, och gör det så bra att livet blir värt att leva” (Jönköpings-Posten).

Handbok för städerskor innehöll drygt hälften av de sjuttiosju noveller som Berlin gav ut under sitt liv. Den nya, efterlängtade volymen Kväll i paradiset är ett noggrant urval ur den andra hälften, gjort av författarens son Jeff Berlin. Tjugotvå aldrig tidigare översatta noveller skrivna med den vakna blick för livets absurditeter och det vackra mitt i det fula som så många läsare kommit att älska.

Volymen innehåller också Välkommen hem: en självbiografi. Mot slutet av sitt liv arbetade Lucia Berlin på en serie självbiografiska skisser som sträckte sig från 1936 och fram till 1966. Jeff Berlin har färdigställt materialet, som också innehåller brev och foton. Detta är historien om Lucia Berlins liv, så som hon själv ville berätta den.

”Tonen känns igen från den förra samlingen: den poetiska skärpan, humorn och melankolin. Hur de sjaskiga miljöerna som skildras - fulla av missbruk, våld och nöd - inte på något sätt romantiseras men ändå blir liksom inifrån upplysta.”Sydsvenskan

”Återigen är hennes berättarförmåga oerhört drabbande.”Bäst just nu, Nöjesguiden

”Det är bland annat denna sammansmältning av djup förtvivlan och underliggande mörk humor, av socialrealism och dekadens, som gör Lucia Berlin så speciell. Det är som om hon mitt i all misär har ett ständigt höjt ögonbryn, som om det alltid finns en förförisk jazzslinga någonstans i bakgrunden.”Expressen

”Berlins berättelser fångar ett amerikanskt 1900-tal strax bredvid den äppelkäcka optimismen, platserna där spriten flödar, där allt är i ständig rörelse - mer av nödvändighet än av framtidstro. De flesta av dem är underbart krassa, vissa absurda och roliga. Ljuvliga för att de också är så sorgliga. Berättar om allt buller och bång som människorna ägnar sig åt att för överrösta smärtan, men så skär den ändå rakt igenom.”Svenska Dagbladet

One of The New York Times Book Review''s Ten Best Books of 2015One of Jezebel''s Favorite Books of 2016A Manual for Cleaning Women compiles the best work of the legendary short-story writer Lucia Berlin. With the grit of Raymond Carver, the humor of Grace Paley, and a blend of wit and melancholy all her own, Berlin crafts miracles from the everyday, uncovering moments of grace in the Laundromats and halfway houses of the American Southwest, in the homes of the Bay Area upper class, among switchboard operators and struggling mothers, hitchhikers and bad Christians. Readers will revel in this remarkable collection from a master of the form and wonder how they''d ever overlooked her in the first place. "Perhaps, with the present collection, Lucia Berlin will begin to gain the attention she deserves." -Lydia Davis

Lucia Berlins liv var minst sagt brokigt. Hon föddes i Alaska och flyttade som liten till Texas. När fadern kom hem från kriget bosatte sig familjen i Chile, där hon lärde sig flytande spanska och var lillvärdinna på faderns societetsbjudningar medan modern stängde in sig med en flaska. Senare i livet bodde hon i New York, Mexiko och Kalifornien där hon arbetade som lärarinna, kamrer, växeltelefonist, städerska och läkarsekreterare medan hon uppfostrade fyra söner, drack och till slut blev nykter. Alltmedan hon skrev. Sjuttiosex noveller under ett helt liv.

Noveller som förmedlade bilder från hennes liv utan att alltid vara det. Om erfarenheter av delirium, morfar tandläkaren som i en drastisk berättelse drar ut sina egna tänder, hemligheten med att framstå som en väldigt noggrann städerska. Noveller så exakta i sin stil, så väl avvägda i sin lakoniska blick på världen och sina oförskräckta humoristiska vändningar, att hon nu, drygt tio år efter sin död, kommit att framstå som en av de stora litterära sensationerna de senaste åren.

USA har upptäckt Lucia Berlin. Nu är det vår tur.

Lucia Berlin (1936–2004) gav ut åtta novellsamlingar under sin livstid, av vilka tre till största delen var återutgivningar. Hon arbetade de sista åren av sitt liv på Coloradouniversitetet där hon var gästande författare och var en mycket uppskattad lärare i skapande skrivande. ”Handbok för städerskor” består av ett urval om drygt hälften av hennes samlade noveller.

”Det var längesedan jag läste något så här – svinbra /…/ Läs denna fantastiska bok. Sätt igång direkt, den varar hela sommaren.”– Oline Stig, Sydsvenskan

"Jag har tårar i ögonen redan efter den första novellen /.../ Det är vardagligt, okonstlat och mycket vackert. ”Handbok för städerskor” är helt enkelt ett stycke strålande litteratur – och liv. Lyckliga är ni som har den här läsningen framför er."– Kristina Sandberg, Svenska Dagbladet"Om man letar efter en riktigt bra bok för semestern så är den här med sina dryga 500 sidor mitt absolut hetaste tips, för alla sorters läsare. Att avsluta och lägga ifrån sig den är som att skiljas från en gammal vän."– Frida Lindström, Värmlands Folkblad

”Lucia Berlin är en fröjd att läsa. Hon skriver kärvt om krisande människor, och gör det så bra att livet blir värt att leva /…/ Det är briljant - ibland så häpnadsväckande att jag måste nypa mig i armen för att bli påmind om att det inte är en dröm.” – Björn Kohlström, Jönköpings-Posten. ”Vissa har jämfört hennes intensitetssvängande prosakonst med jazz-improvisationer. Ibland skapar hon rentav magi, låter oss ana existensens mysterium, det som bara de största prosaisterna kan.”– Pia Bergström, Aftonbladet

”Gör Amerika mer levande än tusen reportage”– Jan-Olov Nyström, Norrbottens-kuriren

”Var höll Lucia Berlin hus i alla våra litteraturförteckningar över amerikanska 1900-talsförfattare? En suverän berättare, rafflande novellist med helt egen, fräck stil, en lättläst men absolut inte lättviktig skribent.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"Det är berättelser som gräver sig in mot livets mitt från olika håll, varje novell en ny ledtråd som läggs till de andra och bildar en sorts roman om ett liv.. Ett språkligt utforskande av livsvillkor, med vidöppen blick inför alla komplexa lager av svärta och ljus, hopp och misär. Modigt, berörande och fascinerande."– Jenny Aschenbrenner, SR Kulturnytt

”Ska man mäta henne mot andra författares stil så måste man nämna Joan Didion och Raymond Carver, Marguerite Duras. Stark cocktail.”– Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna

"Bland den amerikanska litteraturens många stora novellister intar Lucia Berlin en självklar plats. Hon förmår skapa en alldeles egen ton, ett tilltal i språket som träffar direkt – en den råa realismens magi."– Crister Enander, VLT

"Det ska sägas direkt: jag blir störtförälskad i Lucia Berlin. Hon är en Charles Bukowski i städrock; en briljant stilist som får whiskyn i pappmuggen att glittra."– Rasmus Landström, ETC

"Lucia Berlins noveller får en att häpna över livets tillfälligheter. Hon är på riktigt. Hennes berättelser sveper på låg höjd över städer och stämningar och sinnen."– New York Times

Originalets titel: A Manual for Cleaning Women Översättning Niclas Hval

Ett stycke strålande litteratur – och liv. Lyckliga är ni som har den här läsningen framför er.

”Magnetisk kraft som består”Sydsvenskan

”Novellerna av den länge bortglömda amerikanska författaren är lika vackra, livfulla och smärtsamma som de tidigare /.../ Det är autofiktion som upphöjer den (förvisso dramatiska) vardagen till stor konst.”Dagens Nyheter

”Långt innan ordet autofiktion blev allmängods skrev hon om sitt liv i form av dramatiska, färgstarka noveller. Nu kommer ytterligare ett tjugotal, präglade av samma humor, klarsynthet och totala brist på sentimentalitet.”Ingalill Mosander, Aftonbladet 

Lucia Berlin, den bortglömda och bländande novellisten, slog ner som en bomb över världen när Farrar, Straus & Giroux samlade ihop författarskapet i en volym 2015. Så även hos oss. En enig kritikerkår jublade över Handbok för städerskor, med omdömen som ”suverän” (DN), ”ett stycke strålande litteratur och liv” (Svenska Dagbladet), ”skriver kärvt om krisande människor, och gör det så bra att livet blir värt att leva” (Jönköpings-Posten).

Handbok för städerskor innehöll drygt hälften av de sjuttiosju noveller som Berlin gav ut under sitt liv. Den nya, efterlängtade volymen Kväll i paradiset är ett noggrant urval ur den andra hälften, gjort av författarens son Jeff Berlin. Tjugotvå aldrig tidigare översatta noveller skrivna med den vakna blick för livets absurditeter och det vackra mitt i det fula som så många läsare kommit att älska.

Volymen innehåller också Välkommen hem: en självbiografi. Mot slutet av sitt liv arbetade Lucia Berlin på en serie självbiografiska skisser som sträckte sig från 1936 och fram till 1966. Jeff Berlin har färdigställt materialet, som också innehåller brev och foton. Detta är historien om Lucia Berlins liv, så som hon själv ville berätta den.

”Tonen känns igen från den förra samlingen: den poetiska skärpan, humorn och melankolin. Hur de sjaskiga miljöerna som skildras - fulla av missbruk, våld och nöd - inte på något sätt romantiseras men ändå blir liksom inifrån upplysta.”Sydsvenskan

”Återigen är hennes berättarförmåga oerhört drabbande.”Bäst just nu, Nöjesguiden

”Det är bland annat denna sammansmältning av djup förtvivlan och underliggande mörk humor, av socialrealism och dekadens, som gör Lucia Berlin så speciell. Det är som om hon mitt i all misär har ett ständigt höjt ögonbryn, som om det alltid finns en förförisk jazzslinga någonstans i bakgrunden.”Expressen

”Berlins berättelser fångar ett amerikanskt 1900-tal strax bredvid den äppelkäcka optimismen, platserna där spriten flödar, där allt är i ständig rörelse - mer av nödvändighet än av framtidstro. De flesta av dem är underbart krassa, vissa absurda och roliga. Ljuvliga för att de också är så sorgliga. Berättar om allt buller och bång som människorna ägnar sig åt att för överrösta smärtan, men så skär den ändå rakt igenom.”Svenska Dagbladet

Lucia Berlin oli siivooja, vastaanottoapulainen, kirjallisuudenopettaja, äiti – ja sisukas nainen. Hänen värikäs elämänsä Meksikossa, New Yorkissa ja Chilessä synnytti kirjailijan, joka jätti jälkeensä vain 77 novellia. Ilta paratiisissa on novellikokoelmista viimeinen. Tapaamme jälleen Berliniä itseään muistuttavan kertojan, mutta myös boheemeja jazzista puhuvia miehiä ja turhautuneita vaimoja.

Berliniltä on aiemmin julkaistu suomeksi novellikokoelmat Siivoojan käsikirja (2017) ja Tanssia ruusuilla (2018).

Lucia Berlin (1936–2004) oli yhdysvaltalainen kirjailija, kirjallisuuden opettaja, äiti, alkoholisti, yksinhuoltaja ja sisukas nainen. Berlin ammensi kertomuksiinsa omasta lapsuudestaan Yhdysvaltojen kaivoskaupungeissa, yltäkylläisistä teinivuosistaan Chilen Santiagossa, kolmesta epäonnistuneesta avioliitostaan, elämänmittaisesta kamppailustaan alkoholismin kanssa sekä Kaliforniassa, New Mexicossa ja Meksikossa viettämistään vuosista ja niistä monista työpaikoista, joilla hän elätti itsensä ja neljä poikaansa. Berlin kuoli Kaliforniassa, Marina del Reyssä 2004.

“Lucia Berlin oli siivooja ja alkoholisti, joka kirjoitti kuin enkeli. “ – HS

“Novellit ovat järjettömän hienoja.” – Anna

“Elämäniloa ja kaunista yksityiskohtien kuvailua, vaikka päähenkilöillä ei mene hyvin.” – HS Metro

”Päällimmäisenä on elämänriemu.” – Suomen Kuvalehti

“Suorastaan nerokkaan tarkkoja havaintoja elämästä.” – Gloria

“Kuin tapaisi vanhan ystävän.” – Kirjamies

“Nyt tätä herkkua saadaan lisää.” – Ilta-Sanomat

Lucia Berlin oli siivooja, vastaanottoapulainen, kirjallisuudenopettaja, äiti – ja sisukas nainen. Hänen värikäs elämänsä Meksikossa, New Yorkissa ja Chilessä synnytti kirjailijan, joka jätti jälkeensä vain 77 novellia. Ilta paratiisissa on novellikokoelmista viimeinen. Tapaamme jälleen Berliniä itseään muistuttavan kertojan, mutta myös boheemeja jazzista puhuvia miehiä ja turhautuneita vaimoja.

Berliniltä on aiemmin julkaistu suomeksi novellikokoelmat Siivoojan käsikirja (2017) ja Tanssia ruusuilla (2018).

Lucia Berlin (1936–2004) oli yhdysvaltalainen kirjailija, kirjallisuuden opettaja, äiti, alkoholisti, yksinhuoltaja ja sisukas nainen. Berlin ammensi kertomuksiinsa omasta lapsuudestaan Yhdysvaltojen kaivoskaupungeissa, yltäkylläisistä teinivuosistaan Chilen Santiagossa, kolmesta epäonnistuneesta avioliitostaan, elämänmittaisesta kamppailustaan alkoholismin kanssa sekä Kaliforniassa, New Mexicossa ja Meksikossa viettämistään vuosista ja niistä monista työpaikoista, joilla hän elätti itsensä ja neljä poikaansa. Berlin kuoli Kaliforniassa, Marina del Reyssä 2004.

“Lucia Berlin oli siivooja ja alkoholisti, joka kirjoitti kuin enkeli. “ – HS

“Novellit ovat järjettömän hienoja.” – Anna

“Elämäniloa ja kaunista yksityiskohtien kuvailua, vaikka päähenkilöillä ei mene hyvin.” – HS Metro

”Päällimmäisenä on elämänriemu.” – Suomen Kuvalehti

“Suorastaan nerokkaan tarkkoja havaintoja elämästä.” – Gloria

“Kuin tapaisi vanhan ystävän.” – Kirjamies

“Nyt tätä herkkua saadaan lisää.” – Ilta-Sanomat