Madelaine Levy – författare

Månlandningen 1969, den där strumpan som skulle förvandla dumburken till en färg-tv eller första barnets förlossning - vilka är dina starkaste minnen? Den frågan ställde Svenska Dagbladets kulturredaktion till sina läsare. Tusentals svar kom in, om allt från de stora världshändelserna till de mest intima stunderna.

I Jag minns finns de starkaste, bästa, mest talande och roligaste läsarminnena samlade. Här berättar svenskar i åldern 16 till 104 år i korta fragment om ögonblicken som format deras liv och situationerna som etsat sig fast i deras minnen. Minnena transporterar läsaren till 1930-talets vintrar då ardennerhästar gick framför plogen i Stockholm och till 1950-talets strikta klassrumsdisciplin. Vi påminns om 1960-talets "farliga" popstjärnor, 1970-talets bruna efterrätter, 1980-talets färgstarka frisyrer och 1990-talets sega modem. Tillsammans bildar minnena en brokig och rik bild av Sverige under de senaste hundra åren. 

Peter Englund, som samlade sina barndoms minnen i den populära boken Jag kommer ihåg, har tillsammans med Svenska Dagbladets litteraturredaktör Madelaine Levy svarat för urval och förord.

Den bästa skildring av min tid och mitt århundrade jag någonsin har läst. Tiden öppnar sig nästan genast efter det att jag slagit upp boken och mina egna minnen börjar sippra fram ... Det är så den här boken fungerar, den väcker liv i minnen som vi inte minns att vi har haft.

Majgull Axelsson, recension i Svenska Dagbladet

Det är ett mycket lovvärt initiativ med ett synnerligen lyckat resultat. Berättelserna, som har en mycket stor spännvidd, levandegör med sin mångfald hela tidsperioden med sina ögonblicksbilder av såväl enkla vardagshändelser som dramatiska världshändelser och ger många associationer till egna minnen och upplevelser. Denna lättlästa bok, som vänder sig till breda grupper av kulturintresserade, ger läslust och även om den inte kan läsas som en historiebok över tiden är den mycket stimulerande.

BTJ

Vad är design och vilken skillnad gör den i våra liv? Det traditionella perspektivet från det Globala Nord är att design formger saker för att göra dem mer attraktiva för en konsument, lättare att använda och tillverka, eller för att generera värde på en marknad. Men det handlar lika mycket om ett skapande förknippat med förändring som ett sätt att protestera mot orättvisor, liksom att kommentera rådande samhällsordning. Hur design förstås, praktiseras och konsumeras spelar roll för möjligheterna att utmana dominerande maktstrukturer, som över tid har bestämt vad design är, bör och kan vara. Designhistorier Nya perspektiv på en samling publiceras i samband med Röhsska Museets nya basutställning. Genom essäer, samtalstexter och bildessäer diskuteras en rad designkritiska frågor, som reflekterar över både designens och museets roll i samhället. Medverkar gör framstående curators, akademiker, designers och journalister som alla verkar eller har verkat i Sverige och Norden, såsom Anton Alvarez, Hanna Nova Beatrice, Michael S Bekele, Thomas Cubbin, Selam Fessahaye, Marcia Harvey Isaksson, Dan Hill, Onkar Kular, Madelaine Levy och Christina Zetterlund.