Magnus Halldin – författare

Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn.

I 2026 års utgåva finns bidrag av bland andra Erik Bergqvist, Inger Edelfeldt, Jonas Ellerström, Cecilia Hansson, Gunnar Harding, Nils Håkanson, Marie Lundquist, Isabella Nilsson, Mikael Nydahl, Anders Herdevall Rydell, och Maja Thrane.

De Nios Stora pris 2025 delades mellan två poeter. Eva-Stina Byggmästar: "För ett rikt lyriskt författarskap med originell lekfullhet i botten, överlagrad med barrskogskänsla, intensiv kärleksupplevelse och zenartad stillsam vishet." Ingela Strandberg: "Med en vild, existentiell kraft rör sig Ingela Strandberg genom djurens och människornas liv på jorden. På ett sällsamt vis kastar hennes poesi ett ömsint och avslöjande ljus över oss alla."

En utvald konstnär utformar omslaget och ett flertal av inlagans illustrationer. I år är det Idun Baltzersen som fått uppdraget och som i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen.

Övriga medverkande: Niklas Rådström, Anna Ringberg, Simon Sorgenfrei, Petra Söderlund, Emma Karinsdotter, Eva-Stina Byggmästar, Magnus Halldin.

Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn.

I 2024 års utgåva finns bidrag av bland andra Jonas Ellerström, Marianne Eyre, Daniela Floman, Peter Fröberg Idling, Turhan Kayaoglu, Maria Küchen, Sara Mannheimer, Mickaela Persson, Sogand Sasanpour och Claes Wahlin.

Barbro Lindgren tilldelades 2023 De Nios Stora pris "för hennes otämjda och hisnande litterära gärning för alla åldrar”. Hon presenteras genom en längre intervju av Madeleine Gustafsson som avslutar kalendern.

En utvald konstnär utformar omslaget och ett flertal av inlagans illustrationer. I år är det Eva Mossing Larsen som fått uppdraget och som i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen.

Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn.

I 2025 års utgåva finns bidrag av bland andra Mats Almegård, Emet Brulin, Clara Diesen, Torbjörn Elensky, Jonas Ellerström, Sara Gordan, Kristina Hagström-Ståhl, Gunnar Harding, Gabriella Håkansson, Kristoffer Leandoer, Marie Lundquist, Elisabeth Mansén, Julia Ravanis, Burcu Sahin, Sanna Samuelsson, John Swedenmark, Johan Svedjedal, Jenny Tunedal, Anna Williams och Per Wästberg.

Göran Greider tilldelades 2024 De Nios Stora pris "för ett flödande författarskap mitt i samtiden med okuvlig tro på människans möjligheter”. Han presenteras genom en längre intervju av Yukiko Duke som avslutar kalendern.

En utvald konstnär utformar omslaget och ett flertal av inlagans illustrationer. I år är det Jens Fänge som fått uppdraget och som i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen.

Nio essäer om Sven Delblanc

I Sven Delblancs romaner förenas fantasifull fabulering med allegoriska och mytiska mönster. Hans prosa växlar mellan frisk realism, uppsluppen grotesk, humor och nattsvart förtvivlan. I hans texter finns både stark medkänsla och sinnrik idédiskussion.

I en värld präglad av kris och undergångskänsla diskuterar Delblanc ett viktigt problem. Finns det ett humanismens tredje alternativ till auktoritär ordning och egoistisk frihet? Delblancs bild av världen är mörk, men mörkret motsägs både av en absurd och trotsig motståndsvilja och en enastående språklig vitalitet.

I föreliggande bok belyser nio litteraturhistoriker och kritiker Delblancs mångfacetterade författarskap. Fem av texterna härrör från Delblancsällskapets symposion i samband med dess 20-årsjubileum 2019. De har kompletterats med fyra tidigare publicerade texter.

Kurt Johannesson skriver om modernism och retorik i romanerna Kastrater, Speranza och Jerusalems natt och Bo Gustavsson diskuterar pjäsen Senecas död, romanen Ifigenia och essän Homerisk hemkomst, alla med koppling till antiken.

Håkan Lindgren och Crister Enander tar upp Delblancs civilisations- och samhällskritik i Grottmannen och Änkan.

Bo Larsson belyser Delblancs dialog med Kierkegaard i Moria land, och Jenny Maria Nilsson tar samma roman som utgångspunkt för en personlig betraktelse av människans villkor.

Helene Blomqvist skriver om den mänskliga beröringen i Delblancs texter och Lars Ahlbom om hans livslånga intresse för Jesusgestalten.

Boken avslutas med en essä av Magnus Halldin om Slutord, den dagboks- och tankebok Delblanc skrev när han drabbats av den cancer som skulle ta hans liv 1992.

Sven Delblanc (1931-1992) Sven Delblanc debuterade med Eremitkräftan (1962), en spännande bildningsroman som slår an det i författarskapet genomgående frihetstemat. Hans riktigt stora genombrott kom med Prästkappan (1963), en färg-rik, både uppsluppen och förtvivlad pikareskroman som utspelar sig i Fredrik den Stores Preussen. Med de episka tetralogierna Hedebysviten (19701976) och Samuelsviten (19811985) erövrade Delblanc en stor publik. Den förstnämnda blev succé som tv-serien Hedebyborna. Samuels bok, som inledde den senare sviten, belönades med Nordiska rådets stora pris. De idéanalytiska historiska kortromanerna Kastrater (1975), Speranza (1980) och Jerusalems natt (1983) behandlar respektive konsten, politiken och religionen. I de självbiografiska böckerna Livets ax (1991) och Agnar (1993) skildrade Sven Delblanc smärtsamt självutlämnande sin uppväxt med en auktoritär far. Livets ax belönades med Augustpriset.