This book takes issue with the tendency in twentieth-century Hawthorne-criticism to blur the distinction between symbolism and allegory. Rejecting the long-standing notion that Hawthorne is a symbolist in allegorical disguise, Ullén argues that allegory is the key to understanding how religion, sexuality, aesthetics and politics are interwoven in Hawthorne’s writings.The study presents a model for allegorical interpretation of general applicability, which is brought to bear on each of Hawthorne’s mature romances, and on the oft-neglected Wonder Books written for children. An unparalleled analysis of the formal intricacies of Hawthorne’s writings, this book is an eloquent plea for the necessity of grounding ideological analysis in aesthetical considerations.
Andreas Jacobsson diskuterar filmvåld utifrån ett världsfilmsperspektiv och visar att såväl genre som kulturell förförståelse är av stor vikt för hur fiktionsvåld avkodas. Johan Wijkmark resonerar med utgångspunkt i två populära TV-serier, Dexter och 24, om hur narrativa strategier bidrar till att göra fiktionsvåld av den grövre sorten lättsmält. Sofia Wijkmark tar fasta på hur John Ajvide Linqvist förvandlar det videovåld som väckte ramaskri i den svenska debatten för tre decennier sedan till konst i romanen Lilla Stjärna. Erik van Ooijen fokuserar den förnedring som iscensätts i extrem pornografi, bortom gränsen för det uthärdliga. Magnus Ullén frågar sig vad som egentligen ligger bakom den seglivade myten om snuff-filmer där människor dödas på riktigt enkom i underhållningssyfte. Ett inledande kapitel diskuterar teoretiska perspektiv på fiktionsvåld i relation till censur, medier, och sociala föreställningar om hur fiktionstexter används.
I Bara för dig studerar litteraturvetaren Magnus Ullén sambandet mellan pornografin och det samhälle den vuxit fram i. Han utgår från att vad som betraktas som pornografi beror på hur människor väljer att läsa en bild eller en text. Bokens första del handlar om pornografi i traditionell bemärkelse: böcker, bilder, filmer som vill få oss kåta. Hur bär de sig åt? Vad har de för historia? Och vad är det som händer när vi gör vad porren vill få oss att göra onanera? Andra delen handlar om det pornografiska: om den långa raden fenomen som låter oss ägna oss åt en socialt sanktionerad form av onani: varuhusrummet som vill förföra oss till köp; reklamen som alltid har ett erbjudande just för dig; dokusåporna som låter oss frossa i deltagarnas personligheter hela den värld som precis som porrfilmen är till hälften dokumentär och till hälften eskapistisk fantasi, och som precis som porren fascinerar genom ett löfte: "Konsumera mig jag finns här bara för dig!"
This book takes issue with the tendency in twentieth-century Hawthorne-criticism to blur the distinction between symbolism and allegory. Rejecting the long-standing notion that Hawthorne is a symbolist in allegorical disguise, Ullén argues that allegory is the key to understanding how religion, sexuality, aesthetics and politics are interwoven in Hawthorne’s writings.The study presents a model for allegorical interpretation of general applicability, which is brought to bear on each of Hawthorne’s mature romances, and on the oft-neglected Wonder Books written for children. An unparalleled analysis of the formal intricacies of Hawthorne’s writings, this book is an eloquent plea for the necessity of grounding ideological analysis in aesthetical considerations.
Andreas Jacobsson diskuterar filmvåld utifrån ett världsfilmsperspektiv och visar att såväl genre som kulturell förförståelse är av stor vikt för hur fiktionsvåld avkodas. Johan Wijkmark resonerar med utgångspunkt i två populära TV-serier, Dexter och 24, om hur narrativa strategier bidrar till att göra fiktionsvåld av den grövre sorten lättsmält. Sofia Wijkmark tar fasta på hur John Ajvide Linqvist förvandlar det videovåld som väckte ramaskri i den svenska debatten för tre decennier sedan till konst i romanen Lilla Stjärna. Erik van Ooijen fokuserar den förnedring som iscensätts i extrem pornografi, bortom gränsen för det uthärdliga. Magnus Ullén frågar sig vad som egentligen ligger bakom den seglivade myten om snuff-filmer där människor dödas på riktigt enkom i underhållningssyfte. Ett inledande kapitel diskuterar teoretiska perspektiv på fiktionsvåld i relation till censur, medier, och sociala föreställningar om hur fiktionstexter används.
I Bara för dig studerar litteraturvetaren Magnus Ullén sambandet mellan pornografin och det samhälle den vuxit fram i. Han utgår från att vad som betraktas som pornografi beror på hur människor väljer att läsa en bild eller en text. Bokens första del handlar om pornografi i traditionell bemärkelse: böcker, bilder, filmer som vill få oss kåta. Hur bär de sig åt? Vad har de för historia? Och vad är det som händer när vi gör vad porren vill få oss att göra onanera? Andra delen handlar om det pornografiska: om den långa raden fenomen som låter oss ägna oss åt en socialt sanktionerad form av onani: varuhusrummet som vill förföra oss till köp; reklamen som alltid har ett erbjudande just för dig; dokusåporna som låter oss frossa i deltagarnas personligheter hela den värld som precis som porrfilmen är till hälften dokumentär och till hälften eskapistisk fantasi, och som precis som porren fascinerar genom ett löfte: "Konsumera mig jag finns här bara för dig!"