Renskötselrätten – rätten för vissa samer att använda marker för renskötsel, jakt och fiske – väcker frågor. Om renskötselrätten är knuten till urfolket samerna, varför får då inte alla samer utöva renskötselrätt eller vara medlemmar i samebyar? Vad innebär det att renskötselrätt är en sorts egendom, och varför ska innehållet i moderna markanvändningsrättigheter tolkas utifrån vad som gällde på 1600- och 1700-talen? Hur kan vissa samebymedlemmar ha renskötselrätt i områden där deras förfäder inte har bott? Genom Girjasdomen avgjorde Högsta domstolen frågan om vem som har rätt att sälja eller ge bort jakt och fiske på statlig mark i Girjas samebys område. Domen innebär att oavsett vem som äger marken har Girjas sameby bättre rätt än staten till jakten och fisket där. Domen besvarade en del frågor om renskötselrätt, men väckte också nya. Efter domen tillsattes Renmarkskommittén, som under nästan fyra år utredde innehållet i samers markanvändningsrättigheter. Strax innan slutbetänkandet var färdigt lades utredningen ner. Den här boken bygger på flera av de rättshistoriska utredningar som gjordes av juristerna i Renmarkskommittén, bland annat undersökningar av vilka samebyar som sannolikt har motsvarande förutsättningar som Girjas sameby att vinna mot staten i domstol. I boken ges också svar på många av de frågor som människor har om renskötselrätt. Författare: Maja Martinsson, född 1989, är jurist. Efter sin juristexamen notariemeriterade hon sig vid Attunda tingsrätt och utbildade sig sedan till domare vid Hovrätten för Västra Sverige. Hon har därefter arbetat som rättssakkunnig vid Näringsdepartementet och som utredningssekreterare i två statliga utredningar – Renmarkskommittén och 2025 års förverkandeutredning. Från mars 2026 arbetar hon som rådman vid Göteborgs tingsrätt.

Renskötselrätten – rätten för vissa samer att använda marker för renskötsel, jakt och fiske – väcker frågor. Om renskötselrätten är knuten till urfolket samerna, varför får då inte alla samer utöva renskötselrätt eller vara medlemmar i samebyar? Vad innebär det att renskötselrätt är en sorts egendom, och varför ska innehållet i moderna markanvändningsrättigheter tolkas utifrån vad som gällde på 1600- och 1700-talen? Hur kan vissa samebymedlemmar ha renskötselrätt i områden där deras förfäder inte har bott? Genom Girjasdomen avgjorde Högsta domstolen frågan om vem som har rätt att sälja eller ge bort jakt och fiske på statlig mark i Girjas samebys område. Domen innebär att oavsett vem som äger marken har Girjas sameby bättre rätt än staten till jakten och fisket där. Domen besvarade en del frågor om renskötselrätt, men väckte också nya. Efter domen tillsattes Renmarkskommittén, som under nästan fyra år utredde innehållet i samers markanvändningsrättigheter. Strax innan slutbetänkandet var färdigt lades utredningen ner. Den här boken bygger på flera av de rättshistoriska utredningar som gjordes av juristerna i Renmarkskommittén, bland annat undersökningar av vilka samebyar som sannolikt har motsvarande förutsättningar som Girjas sameby att vinna mot staten i domstol. I boken ges också svar på många av de frågor som människor har om renskötselrätt. Författare: Maja Martinsson, född 1989, är jurist. Efter sin juristexamen notariemeriterade hon sig vid Attunda tingsrätt och utbildade sig sedan till domare vid Hovrätten för Västra Sverige. Hon har därefter arbetat som rättssakkunnig vid Näringsdepartementet och som utredningssekreterare i två statliga utredningar – Renmarkskommittén och 2025 års förverkandeutredning. Från mars 2026 arbetar hon som rådman vid Göteborgs tingsrätt.