Människan formas genom sina möten med andra. Margareta Strömstedt har i sitt långa liv haft fler sådana spännande sammanträffanden än de flesta. Hon berättar om Astrid Lindgren, Aksel Sandemose och Tove Jansson, men ännu starkare blir skildringarna av dem som stod henne närmast: den idealiserade pappan, den älskade lillebrodern. Barn och deras villkor är en hjärtefråga för Margareta, och det är inte för inte som hennes bana som skribent började med att hon stegade upp till Olof Lagercrantz och påpekade att DN:s barnboksbevakning var undermålig. Hennes uppdrag som barnboksrecensent ledde vidare till bland annat egna barnböcker, dokumentärer och biografier.

Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte är ett möte med Margareta Strömstedt, fascinerande läsning både för dem som redan är bekanta med henne och för dem som aldrig träffat henne förut.

Församlingen under jorden är en berättelse om längtan efter livet och längtan efter döden. "En sång, en sång" - mitt i Småländska skogen.

Hösten 1950: Koreakriget och atombombshot i den stora världen, syföreningsauktion och bråk på trätoffelfabriken i den lilla. Predikantens gamla hus skall repareras och alla har flyttat ut - alla utom pojken, sexton år. Ensam med sin radio vill han pröva friheten. Han vill erövra musiken som han just har upptäckt, han vill finna sig själv, sitt eget liv - men oupphörligt dras han in i andras. Allas ögon ser honom, Guds öga ser honom, och drömmarna om närhet och kärlek förvirrar hans dagar och nätter.

Men under allt hörs sången som kan uppfattas bara av de osäkra, de ovärdiga och osaliga - sången som sjungs av församlingen under jorden.

Hennes far är frikyrkopredikant, en trygg bondson. Hennes mor är en kvinna med ”nerver”, som ligger i sängen hela veckan men någon gång stiger upp på söndagen om det är möte i missionshuset. De bor i ett stationssamhälle, kring dem finns skogen. Själv är hon tolv år, och hennes vardag tar färg av Gud, Döden, mammans ångestrop och det evigt ostädade huset – men också av hennes nyfikenhet, drömmar och fantasier. Hennes kropp börjar vakna, missionshusets trygghet rämnar …

Julstädningen och döden ger oförglömliga bilder ur en småländsk flickas barndom och låter oss möta en genuin svenska berättare, skarpsynt, sorgsen och rolig.

Julstädningen och döden och Föramlingen under jorden är de två första delarna av Margareta Strömstedts triologi av självbiografiska romaner som avslutades med Natten innan de hängde Ruth Ellis. I dessa två första delar får vi följa Margareta Strömstedt som barn och ung vuxen i en liten frikyrklig ort i Småland. Hennes far, frikyrkopastorn, är hemmets och bygdens trygghetsfigur medan modern allt som oftast ligger nervsjuk hemma och har svårt att hålla i hop familjen. Runt om kring den unga Margareta finns de personer som har präglat hennes uppväxt och utan att väja för de mörka inslagen beskriver hon sin uppväxt med värme och humor.

"De stora memoarerna ligger ständigt på salongsborden. De skarpa och skapande tankarna. De heroiska besluten. De omvälvande politiska skeendena. Allt det Intressanta, Viktiga, Betydelsefulla. Mina berättelser växer ur något annat. De växer ur de händelser och impulser – ibland tvivelaktiga impulser – jag i ögonblicket tagit på allvar, med konsekvenser jag inte kunnat förutse.

På vägen från missionshuset i Småland, över stenrösen och genom skogen ut i världen, har jag oupphörligt letat efter ett kvinnoliv med kärlek, närvaro och frihet och plötsligt, efter många år, upptäckt den människa som hela tiden funnits vid min sida.

Förvånade och skakade av livet och döden fick vi äntligen syn på varandra."

Så presenterar Margareta Strömstedt sina memoarberättelser, som på samma gång handlar om henne själv och några andra kvinnoöden. Sårigheten, smärtan och det oändligt komplicerade i levandet vibrerar i texterna så oroande som om allt hände just nu. Margareta Strömstedt har samma ömhet i blicken vare sig hon berättar om sig själv eller andra kvinnor, och skapar på så sätt förbindelser och samhörighet mellan sig själv och dem, och oss som läser.

Titelns Ruth Ellis avrättades i London 1955, dömd för att ha skjutit den man som misshandlat henne och dödat det barn hon väntade. Den unga förälskade Margareta Strömstedt befinner sig på ett hotell i Bournemouth den dallrande heta julikvällen innan Ellis ska hängas. Med hennes tragedi i tankarna hamnar hon mitt i en annan kvinnas olycka, den övergivna bittra pensionatsvärdinnan, och gråter med henne: "Jag grät med henne och längtade efter min egen älskade, han som inte var lik de andra männen. Jag grät för att jag nu var så ung och ändå kände att det som var kärnan i mig själv, kvinnan längst därinne, var uråldrig och fårad och redan märkt av tiden. Älska mig, älska mig, ropade det inom mig."

Klassisk Astrid Lindgren-biografi. Lär känna människan bakom böckerna. Margareta Strömstedt följde nära vännen Astrid Lindgren under många år, förde ständiga samtal med henne, hade tillträde också till hennes dolda rum. Hon berättar en berättelse ingen annan kunde ha berättat. Det har blivit en enastående levande skildring av en av våra stora.Margareta Strömstedt har arbetat som lärare, journalist, tv-producent och författare. Hon växte precis som Astrid Lindgren upp i Småland.

Klassisk Astrid Lindgren-biografi. Lär känna människan bakom böckerna. Margareta Strömstedt följde nära vännen Astrid Lindgren under många år, förde ständiga samtal med henne, hade tillträde också till hennes dolda rum. Hon berättar en berättelse ingen annan kunde ha berättat. Det har blivit en enastående levande skildring av en av våra stora.Margareta Strömstedt har arbetat som lärare, journalist, tv-producent och författare. Hon växte precis som Astrid Lindgren upp i Småland.

Människan formas genom sina möten med andra. Margareta Strömstedt har i sitt långa liv haft fler sådana spännande sammanträffanden än de flesta. Hon berättar om Astrid Lindgren, Aksel Sandemose och Tove Jansson, men ännu starkare blir skildringarna av dem som stod henne närmast: den idealiserade pappan, den älskade lillebrodern. Barn och deras villkor är en hjärtefråga för Margareta, och det är inte för inte som hennes bana som skribent började med att hon stegade upp till Olof Lagercrantz och påpekade att DN:s barnboksbevakning var undermålig. Hennes uppdrag som barnboksrecensent ledde vidare till bland annat egna barnböcker, dokumentärer och biografier.

Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte är ett möte med Margareta Strömstedt, fascinerande läsning både för dem som redan är bekanta med henne och för dem som aldrig träffat henne förut.

Församlingen under jorden är en berättelse om längtan efter livet och längtan efter döden. "En sång, en sång" - mitt i Småländska skogen.

Hösten 1950: Koreakriget och atombombshot i den stora världen, syföreningsauktion och bråk på trätoffelfabriken i den lilla. Predikantens gamla hus skall repareras och alla har flyttat ut - alla utom pojken, sexton år. Ensam med sin radio vill han pröva friheten. Han vill erövra musiken som han just har upptäckt, han vill finna sig själv, sitt eget liv - men oupphörligt dras han in i andras. Allas ögon ser honom, Guds öga ser honom, och drömmarna om närhet och kärlek förvirrar hans dagar och nätter.

Men under allt hörs sången som kan uppfattas bara av de osäkra, de ovärdiga och osaliga - sången som sjungs av församlingen under jorden.

Hennes far är frikyrkopredikant, en trygg bondson. Hennes mor är en kvinna med ”nerver”, som ligger i sängen hela veckan men någon gång stiger upp på söndagen om det är möte i missionshuset. De bor i ett stationssamhälle, kring dem finns skogen. Själv är hon tolv år, och hennes vardag tar färg av Gud, Döden, mammans ångestrop och det evigt ostädade huset – men också av hennes nyfikenhet, drömmar och fantasier. Hennes kropp börjar vakna, missionshusets trygghet rämnar …

Julstädningen och döden ger oförglömliga bilder ur en småländsk flickas barndom och låter oss möta en genuin svenska berättare, skarpsynt, sorgsen och rolig.

Julstädningen och döden och Föramlingen under jorden är de två första delarna av Margareta Strömstedts triologi av självbiografiska romaner som avslutades med Natten innan de hängde Ruth Ellis. I dessa två första delar får vi följa Margareta Strömstedt som barn och ung vuxen i en liten frikyrklig ort i Småland. Hennes far, frikyrkopastorn, är hemmets och bygdens trygghetsfigur medan modern allt som oftast ligger nervsjuk hemma och har svårt att hålla i hop familjen. Runt om kring den unga Margareta finns de personer som har präglat hennes uppväxt och utan att väja för de mörka inslagen beskriver hon sin uppväxt med värme och humor.

"De stora memoarerna ligger ständigt på salongsborden. De skarpa och skapande tankarna. De heroiska besluten. De omvälvande politiska skeendena. Allt det Intressanta, Viktiga, Betydelsefulla. Mina berättelser växer ur något annat. De växer ur de händelser och impulser – ibland tvivelaktiga impulser – jag i ögonblicket tagit på allvar, med konsekvenser jag inte kunnat förutse.

På vägen från missionshuset i Småland, över stenrösen och genom skogen ut i världen, har jag oupphörligt letat efter ett kvinnoliv med kärlek, närvaro och frihet och plötsligt, efter många år, upptäckt den människa som hela tiden funnits vid min sida.

Förvånade och skakade av livet och döden fick vi äntligen syn på varandra."

Så presenterar Margareta Strömstedt sina memoarberättelser, som på samma gång handlar om henne själv och några andra kvinnoöden. Sårigheten, smärtan och det oändligt komplicerade i levandet vibrerar i texterna så oroande som om allt hände just nu. Margareta Strömstedt har samma ömhet i blicken vare sig hon berättar om sig själv eller andra kvinnor, och skapar på så sätt förbindelser och samhörighet mellan sig själv och dem, och oss som läser.

Titelns Ruth Ellis avrättades i London 1955, dömd för att ha skjutit den man som misshandlat henne och dödat det barn hon väntade. Den unga förälskade Margareta Strömstedt befinner sig på ett hotell i Bournemouth den dallrande heta julikvällen innan Ellis ska hängas. Med hennes tragedi i tankarna hamnar hon mitt i en annan kvinnas olycka, den övergivna bittra pensionatsvärdinnan, och gråter med henne: "Jag grät med henne och längtade efter min egen älskade, han som inte var lik de andra männen. Jag grät för att jag nu var så ung och ändå kände att det som var kärnan i mig själv, kvinnan längst därinne, var uråldrig och fårad och redan märkt av tiden. Älska mig, älska mig, ropade det inom mig."

Klassisk Astrid Lindgren-biografi. Lär känna människan bakom böckerna. Margareta Strömstedt följde nära vännen Astrid Lindgren under många år, förde ständiga samtal med henne, hade tillträde också till hennes dolda rum. Hon berättar en berättelse ingen annan kunde ha berättat. Det har blivit en enastående levande skildring av en av våra stora.Margareta Strömstedt har arbetat som lärare, journalist, tv-producent och författare. Hon växte precis som Astrid Lindgren upp i Småland.

Klassisk Astrid Lindgren-biografi. Lär känna människan bakom böckerna. Margareta Strömstedt följde nära vännen Astrid Lindgren under många år, förde ständiga samtal med henne, hade tillträde också till hennes dolda rum. Hon berättar en berättelse ingen annan kunde ha berättat. Det har blivit en enastående levande skildring av en av våra stora.Margareta Strömstedt har arbetat som lärare, journalist, tv-producent och författare. Hon växte precis som Astrid Lindgren upp i Småland.