Margit Silberstein – författare

En hjälteberättelse från andra världskrigets Polen.

Janusz Korczak var ett ljus i det svartaste mörker när miljontals människor utplånades från jordens yta. Han var en polsk judisk läkare, författare, pedagog, vars tankar ligger till grund för FN:s barnkonvention. Han lämnade karriären för att leva tillsammans med föräldralösa judiska barn i hemstaden Warszawa. Korczak var visionär och hans barnhem en egen liten självstyrande barnrepublik.

Hans liv var barnen, deras död var också hans.

Den femte augusti 1942 vandrade han tillsammans med nästan 200 barn på Warszawas dammiga gator på väg till de väntande tågen till gaskamrarna i Treblinka, där döden var en snabb affär. Korczak blev erbjuden att stanna för att rädda sitt eget liv, men han avböjde varje gång. Janusz Korczak svek aldrig barnen.

”Det är utan tvekan en hjältesaga som växer fram i Silbersteins mycket personliga bok. (...) Trots vår självbild av att vara förkämpar för barns rättigheter är Korczak relativt okänd i Sverige. Med Silbersteins starka bok rättas detta nu till med besked.” /Owe Nilsson, Göteborgs-Posten

Auschwitz, själva symbolen för nazisternas dödsmaskineri, befriades den 27 januari 1945. Men Förintelsen slutade inte där. Den gick i arv och sipprade in i blodomloppet hos Förintelsens barn. Det här är en bok om det tunga arvet, om känslan att finnas till istället för alla de som slutade sina liv i gaskamrarna. I barnen skulle en förlorad värld återuppstå. Vem kan leva upp till det?

Men det är också en berättelse om två människospillror, mina föräldrar, som möts igen efter kriget, i Norrköping. Om deras strävan att i skuggan av de döda, bygga ett nytt liv i det svenska folkhemmet. Den handlar också om min egen historia i två världar, den judiska och den andra stora världen. Till dem som tvivlar: Det går alldeles utmärkt att vara både jude och svensk!

I denna bok skildrar två av de mest erfarna politiska bedömarna i landet den kris som drabbade Socialdemokraterna efter valnederlaget 2010, det sämsta val partiet gjort sedan den allmänna rösträtten infördes 1921.

Sveriges Televisions politiska kommentator Margit Silberstein berättar om dramatiken kring Mona Sahlins avgång och valet av den tämligen okände Håkan Juholt. Vem drev på och vilka var emot? Spelet kring partiledarfrågan pågick i offentlighetens skoningslösa ljus och avslöjade en partiledning i kris. Silberstein står mitt i händelsernas centrum och ger med hjälp av ett stort antal intervjuer en initierad bild av händelseförloppet. Ett raffinerat maktspel avslöjas.

Tommy Möller, professor i statsvetenskap, sätter partiets kris i ett historiskt perspektiv och analyserar striderna mellan partiets olika fraktioner. Vad handlar egentligen maktspelet om? Möller försöker också förklara varför Håkan Juholt blev partiledare och varför han misslyckades i den rollen.

Berättelsen om Håkan Juholts tio månader som partiledare är en sällsam historia om ett av Sveriges starkaste maktcentrum. Hur hamnade Socialdemokraterna i detta kristillstånd och vilka bär ansvaret. Författarna Möller och Silberstein lägger ett politiskt högspänningspussel som inte släpper taget om vare sig Juholt eller läsaren.

Auschwitz, själva symbolen för nazisternas dödsmaskineri, befriades den 27 januari 1945. Men Förintelsen slutade inte där. Den gick i arv och sipprade in i blodomloppet hos Förintelsens barn. Det här är en bok om det tunga arvet, om känslan att finnas till istället för alla de som slutade sina liv i gaskamrarna. I barnen skulle en förlorad värld återuppstå. Vem kan leva upp till det?

Men det är också en berättelse om två människospillror, mina föräldrar, som möts igen efter kriget, i Norrköping. Om deras strävan att i skuggan av de döda, bygga ett nytt liv i det svenska folkhemmet. Den handlar också om min egen historia i två världar, den judiska och den andra stora världen. Till dem som tvivlar: Det går alldeles utmärkt att vara både jude och svensk!

Auschwitz, själva symbolen för nazisternas dödsmaskineri, befriades den 27 januari 1945. Men Förintelsen slutade inte där. Den gick i arv och sipprade in i blodomloppet hos Förintelsens barn. Det här är en bok om det tunga arvet, om känslan att finnas till istället för alla de som slutade sina liv i gaskamrarna. I barnen skulle en förlorad värld återuppstå. Vem kan leva upp till det?

Men det är också en berättelse om två människospillror, mina föräldrar, som möts igen efter kriget, i Norrköping. Om deras strävan att i skuggan av de döda, bygga ett nytt liv i det svenska folkhemmet. Den handlar också om min egen historia i två världar, den judiska och den andra stora världen. Till dem som tvivlar: Det går alldeles utmärkt att vara både jude och svensk!

En hjälteberättelse från andra världskrigets Polen.

Janusz Korczak var ett ljus i det svartaste mörker när miljontals människor utplånades från jordens yta. Han var en polsk judisk läkare, författare, pedagog, vars tankar ligger till grund för FN:s barnkonvention. Han lämnade karriären för att leva tillsammans med föräldralösa judiska barn i hemstaden Warszawa. Korczak var visionär och hans barnhem en egen liten självstyrande barnrepublik.

Hans liv var barnen, deras död var också hans.

Den femte augusti 1942 vandrade han tillsammans med nästan 200 barn på Warszawas dammiga gator på väg till de väntande tågen till gaskamrarna i Treblinka, där döden var en snabb affär. Korczak blev erbjuden att stanna för att rädda sitt eget liv, men han avböjde varje gång. Janusz Korczak svek aldrig barnen.

”Det är utan tvekan en hjältesaga som växer fram i Silbersteins mycket personliga bok. (...) Trots vår självbild av att vara förkämpar för barns rättigheter är Korczak relativt okänd i Sverige. Med Silbersteins starka bok rättas detta nu till med besked.” /Owe Nilsson, Göteborgs-Posten

En hjälteberättelse från andra världskrigets Polen.

Janusz Korczak var ett ljus i det svartaste mörker när miljontals människor utplånades från jordens yta. Han var en polsk judisk läkare, författare, pedagog, vars tankar ligger till grund för FN:s barnkonvention. Han lämnade karriären för att leva tillsammans med föräldralösa judiska barn i hemstaden Warszawa. Korczak var visionär och hans barnhem en egen liten självstyrande barnrepublik.

Hans liv var barnen, deras död var också hans.

Den femte augusti 1942 vandrade han tillsammans med nästan 200 barn på Warszawas dammiga gator på väg till de väntande tågen till gaskamrarna i Treblinka, där döden var en snabb affär. Korczak blev erbjuden att stanna för att rädda sitt eget liv, men han avböjde varje gång. Janusz Korczak svek aldrig barnen.

”Det är utan tvekan en hjältesaga som växer fram i Silbersteins mycket personliga bok. (...) Trots vår självbild av att vara förkämpar för barns rättigheter är Korczak relativt okänd i Sverige. Med Silbersteins starka bok rättas detta nu till med besked.” /Owe Nilsson, Göteborgs-Posten