Maria Campbell – författare

Conducting research as a beginning teacher-researcher can be daunting. Becoming a Teacher-Researcher: A Guide to Your Research Journey supports you through navigating that journey. This book provides key insights from 18 experienced teacher-researchers on every step of the research journey from developing a research question and conceptual framework through to data gathering tools, analysis, and considering ethics.Topics covered include:· How do you develop precision and clarity in the search for answers to research questions?· Why do I need a conceptual framework anyway?· How can you address the power imbalance between researcher and participants?· How do you choose an appropriate data-gathering tool?· What research tools might be appropriate to use with young school age children?· How do you address ethical issues when engaged in online research?Each critiques what is required at that point of the journey, and offers peer-support guidance from the author team who share their most significant learning, the influences that shaped their decision making and the associated impact of their choices on other steps of the journey.

Conducting research as a beginning teacher-researcher can be daunting. Becoming a Teacher-Researcher: A Guide to Your Research Journey supports you through navigating that journey. This book provides key insights from 18 experienced teacher-researchers on every step of the research journey from developing a research question and conceptual framework through to data gathering tools, analysis, and considering ethics.Topics covered include:· How do you develop precision and clarity in the search for answers to research questions?· Why do I need a conceptual framework anyway?· How can you address the power imbalance between researcher and participants?· How do you choose an appropriate data-gathering tool?· What research tools might be appropriate to use with young school age children?· How do you address ethical issues when engaged in online research?Each critiques what is required at that point of the journey, and offers peer-support guidance from the author team who share their most significant learning, the influences that shaped their decision making and the associated impact of their choices on other steps of the journey.

In Keetsahnak / Our Murdered and Missing Indigenous Sisters, the tension between personal, political, and public action is brought home starkly as the contributors look at the roots of violence and how it diminishes life for all. Together, they create a model for anti-violence work from an Indigenous perspective. They acknowledge the destruction wrought by colonial violence, and also look at controversial topics such as lateral violence, challenges in working with “tradition,” and problematic notions involved in “helping.” Through stories of resilience, resistance, and activism, the editors give voice to powerful personal testimony and allow for the creation of knowledge. It’s in all of our best interests to take on gender violence as a core resurgence project, a core decolonization project, a core of Indigenous nation building, and as the backbone of any Indigenous mobilization. —Leanne Betasamosake SimpsonContributors: Kim Anderson, Stella August, Tracy Bear, Christi Belcourt, Robyn Bourgeois, Rita Bouvier, Maria Campbell, Maya Ode’amik Chacaby, Downtown Eastside Power of Women Group, Susan Gingell, Michelle Good, Laura Harjo, Sarah Hunt, Robert Alexander Innes, Beverly Jacobs, Tanya Kappo, Tara Kappo, Lyla Kinoshameg, Helen Knott, Sandra Lamouche, Jo-Anne Lawless, Debra Leo, Kelsey T. Leonard, Ann-Marie Livingston, Brenda Macdougall, Sylvia Maracle, Jenell Navarro, Darlene R. Okemaysim-Sicotte, Pahan Pte San Win, Ramona Reece, Kimberly Robertson, Leanne Betasamosake Simpson, Beatrice Starr, Madeleine Kétéskwew Dion Stout, Waaseyaa’sin Christine Sy, Alex Wilson

I alla tider har människor tvingats fly från det outhärdliga mot något annat, kanske bättre. Så är det i dag och så var det för den unga kvinna som med sina barn en vinterdag år 1529 gav sig iväg mot det okända. I drömmen har hon fått veta att någon väntar där långt borta. När döden hinner ifatt henne finns drömmen kvar som en bild och en vision hos hennes tioåriga son Johannes. På hans axlar vilar löftet till henne att ta hand om sin lillasyster Malin. Tillsammans fortsätter barnen vandringen genom ett Sverige med fogdar och överhet, människor som stänger sin dörr för det främmande och där det vimlar av rovdjur i skogarna och hunger och köld är ständiga föreslagare Johannes lyckas liksom många av dagens gatubarn överleva i en grym verklighet genom sin påhittighet och intelligens. Min namne Johannes är en berättelse om längtan och hopp. Där speglas också de motsättningar och den vånda som säkert fanns hos människor som i ett slag tvingas lämna en Gudstro för en annan. De frågar sig hur det är möjligt att Madonnan och helgonen plötsligt inte längre är värda någonting.

Han är gammal nu greve Per Brahe, Herre till Wisingsborgs Grevskap och grundare av staden Brahe-Grenna. Han har tre år kvar att leva, orken tryter och där finns ingen kvar av hans egna, att lämna över det gagneliga värvet till. Den ståtlige bondsonen Olof Fornander har några år tidigare kommit tillbaka från prästseminariet i Åbo och tillträtt sitt gäll i Brahe-Grenna. Han är en lisa för den gamle som tog hand om honom som späd och lät honom studera. Men Olof vill gå sina egna vägar och hans leksyster från barnaåren Marike Voss, numera krögerska på Tavernan Två Liljor, är hans förtrogna. Hon hoppas på något mer från hans sida men ingenting blir som hon tänkt sig. Berättelsen fick sin utgångspunkt i en grav över en Olof Fornander på Gränna kyrkogård och en skylt med texten Två Liljor över en port till ett hus vid Bergsgatan i Gränna. Somligt är sant och somligt fantasi. En del av de människor som flimrar förbi i historien har funnits, andra inte. En del av dem har tilldelats mindre smickrande karaktärer som t ex Julius Kemmener, ej att förväxla med den verklige Julius Kemmerer som säkert inte var så grym, liksom inte heller Johan Werner. Men några ondsinta figurer kan behövas för balansen i en berättelse. Maria Campbell är journalist och har tidigare givit ut en dokumentär roman om kyrkomålaren Johan Risberg i Västergötland.