Maria Margareta Österholm – författare

Av någon anledning duger sällan den kropp vi har. Att vi lever i en tid av extrem utseendefixering undgår ingen. Media rapporterar ständigt om svältande kändisar, om nya rön i bantningsträsket och om nya sätt att med hjälp av träning, kirurgi eller andra medel skapa den där kroppen som är målet och som av någon anledning helt enkelt aldrig är den vi redan har. Den här antologin vill vara en möjlighet för oss som genom våra kroppar och/eller ätstörningar betraktats som objekt, patienter eller offer att ta plats som subjekt, vara de som ställer diagnos och levererar analys. Ätstört är det samtal vi själva saknat. Här talar vi inte bara om vår vardag som feta och ätstörda, utan som feminister, som människor med politiska blickar på det mest privata. Medverkande: Maria Ahlsdotter, Maria Andersson Vogel, Samira Ariadad, Amanda Carlsson, Ulrika Dahl, Rikard Friberg von Sydow, Tova Gerge, Christina Gratorp, Mina Gäredal, Hanna Hannes Hård, Anna Johansson, Anna Jörgensdotter, Maria Lönn, Mika Nielsen, Karin Kaj Olsson, Susanna Petersdotter, Adrian Repka, Lena Sohl, Lotti Törnros, Maria Margareta Österholm

"Ansiktet är sin egen karta, ögonens håla och näsvingen som flyger över den mittersta breddgraden. Jag har tvättat ängsullen och knådar fram en kuperad terräng. En hastigt åtdragen knut blir skrattgrop. Med kniven far jag över mitt finger, hennes läppar får färg." Medan badvädret rullar in ägnar sig Josefin åt en innerlig ­mission – att sy en egen syster. Petronella och dockflocken iakttar henne från fönstret mitt­emot. Ibland förvandlas Petronella till fågel men det var längesedan nu. Snart sänder Skörrapporten sin första åskvarning för säsongen. Hon kommer passa precis, tänker Josefin. Allrakäraste otyg är Maria Margareta Österholms tredje bok och en mörk saga att gå vilse i.

Fauna och Iselin träffas under floristutbildningen. De finner varandra omedelbart och blir uppslukade av blomsterspråket – att uttrycka känslor med hjälp av växter – och fantiserar om att öppna butiken Blomsterspråket. Men Iselin blir sjuk och dör. Fauna måste fortsätta att leva i livet efteråt, hela tiden vara i växtligheten och hela tiden sakna växtligheten. Utanför Faunas hus samlas mylingarna. De säger: ”Till tjärnen med dig, kliv ur det trånga och sänk ditt huvud. Du behöver en översvämning, en flämtning. Du behöver sova och gråta och välta dig in i världen igen.” Blomsterspråket är en roman om sorg, om jättenäckrosor och att krypa in i de ensliga tankegångarna. Den handlar om flersamhet, hud som brister för att ge plats åt andetagen och om frön som kanske kan gro. Romanen innehåller fjorton färgillustrationer av Linda Spåman som även gjort omslagsbilden. Illustrationerna är inspirerade av hennes orakelkortlek Outgrow Yourself.