Marja-Liisa Keinänen – författare

I denna introduktion till religionshistoriens teori och metod beskrivs ämnets innehåll, karaktär och gränser: Vad är religionshistoria, vilka frågor ställer en religionshistoriker och hur skiljer ämnet sig från andra närliggande ämnen? I den första delen introduceras olika sätt att studera och synliggöra religion. Här presenteras jämförande, historiska, etnografiska, sociologiska, kognitionsvetenskapliga, genusvetenskapliga, postkoloniala, politiska och didaktiska perspektiv på religion. I bokens andra del behandlas centrala religionshistoriska begrepp och hur de kan användas i vetenskapliga sammanhang. Här ges pedagogiska beskrivningar av magi, gudar, myt, rit, symbol, asketism och sekularisering. Boken är avsedd för studenter på grundnivå i religionshistoria, men är även användbar i andra ämnen där studiet av religion utgör en viktig del. Den kan läsas av studenter och andra intresserade utan närmare förkunskaper, men också utgöra ett referensverk för de studenter som kommit längre i sina studier.

The fields of gender and religious studies have often been criticized for neglecting to engage with one another, and this volume responds to this dearth of interaction by placing the fields in an intimate dialogue. Taking a multi-disciplinary approach and drawing on feminist scholarship, the book undertakes theoretical and empirical explorations of relational and co-constitutive encounters of gender and religion. Through varied perspectives, the chapters address three interrelated themes: religion as practice, the relationship between religious practice and religion as prescribed by formal religious institutions, and the feminization of religion in Europe.

The fields of gender and religious studies have often been criticized for neglecting to engage with one another, and this volume responds to this dearth of interaction by placing the fields in an intimate dialogue. Taking a multi-disciplinary approach and drawing on feminist scholarship, the book undertakes theoretical and empirical explorations of relational and co-constitutive encounters of gender and religion. Through varied perspectives, the chapters address three interrelated themes: religion as practice, the relationship between religious practice and religion as prescribed by formal religious institutions, and the feminization of religion in Europe.