Mats Rolén – författare

The internationalization of the world has put issues of governance to the fore. During the 1990's, international cooperation on environmental issues has increased, especially after UNCED in Rio de Janeiro 1992. In this book, a number of people with experience of environmental affairs contribute their views on the lessons learned from environmental governance so far, the current situation, and the prospects for the future of this mode of solving common international issues. Their professional backgrounds range from academia and diplomacy to activism. Among the contributors to the book, experts on governance, international negotiations and local experiences can be found; this collected volume therefore offers perspectives from science, business, and non-governmental organizations.

During the last years international cooperation on environmental issues has increased, especially after UNCED in Rio de Janeiro in 1992. The efforts made by the United Nations or groups of states to solve more or less global problems through negotiation has brought up a number of questions of interest for the research community. How are inter­ national agreements achieved? Which roles do governments, ministries, diplomats, researchers, experts and NGO's play? Is the negotiation­ process of today effective or would we get better results through regional, national or local actions? How should we understand the interplay between the different societal levels where environmental 'governance' is created? And what constitutes a successful implementation of a conven­ tion or bilateral agreement in practical policy? The Swedish Council for Planning and Coordination of Research (FRN) has since the early 1980's initiatated and funded environmental research, and in particular for research problems with a focus on the interplay between humans~society-natural resources. In order to get a picture of on-going research with relevance to an understanding of inter­ national environmental governance, and to stimulate the research com­ munity towards addressing new issues, the FRN arranged an inter­ national workshop for August 17-19, 1994 at Krusenberg Manor, near Uppsala. The workshop could also be seen in the context of FRN's long term interest in the issues of 'the Human Dimensions of Global Environ­ mental Change', including the activities of the Human Dimensions Programme (now IHDP) at the international level.

Jämtlands storslagna fjällnatur har länge lockat turister. Många sevärdheter väntar också Jämtland runt.

Vem har det yttersta ansvaret för att samhället fungerar? Ett vanligt svar är staten och länge har politiker och teoretiker diskuterat vilken roll statsmakten ska ha. Vad är allmänt och offentligt, vad är enskilt och privat? Den moderna välfärdsstatens rötter kan spåras tillbaka till tiden runt sekelskiftet 1900. Statens uppgifter utökades och vidgades då till nya samhällssektorer. Men gränsen för statliga ingripanden blev föremål för tolkning och intensiv debatt, i och utanför riksdagen. I denna antologi undersöker författarna hur synen på staten och dess mandat förändrades i industrialismens genombrottstid. Genom fallstudier behandlas bland annat statens roll i formandet av skogspolitiken, regleringen av dagspressen, vattendragens allmännytta, alkoholförsäljningen och rätten att bedriva gårdfarihandel.

Här kan du lyssna på boken om Stavre - en by i Jämtland, som ger dig Stavres historia. Men det finns ett ”Stavre” (eller motsvarande) i många landskap runt om i Sverige. Är du intresserad av historia går boken att lyssna på med stor behållning, vart än i Sverige du har dina rötter. Många resenärer passerar Stavre på Mittbanan eller E 14. Men vad vet de om byn? Stavre har liksom det svenska samhället i övrigt förändrats i grunden från1880 till idag. Byn har 2021 drygt 140 invånare, märkligt nog ungefär lika många som 1880. Under de 140 åren däremellan har det skett stora och av¬görande händelser. Visste du att Stavre hade drygt 400 invånare 1920? Byn har en lång äldre historia. Den fanns med säkerhet 1410. Jämtland hörde till Norge och Danmark¬ Norge fram till 1645. I bokens tolv kapitel berättas bland annat om orostider under 1500- ¬och 1600-¬talet, hur och när byn fick nya hemman, nya bostadshus och till slut många villor. Böndernas och skogsbolagens Stavre skildras ingående. Herrgårdens och ångsågens historia, Stavre skola, folkrörelserna och föreningslivet behandlas i fördjupande kapitel. Kända och okända kvinnor och män presenteras i ord och bild. Även jordbruk, fäbodar, handelsfärder, nödår, emigration, befolknings¬utveckling, handelsbodar, hantverkare, skogsarbete, flottning, ångbåtar och jordgubbsodling finns förstås med. 1. Inledning och förord 2. Från medeltid till 2000-tal 3. Böndernas Stavre 4. Stavres indelta soldater 5. Skogsbolagens Stavre 6. Kommunikationer och transporter 7. Telegraf, telefon och elektricitet 8. Handelsfärder, handelsbodar¬-och hantverk 9. Skolan 10. Folkrörelser och föreningsliv 11. Sundingården blir kulturhistoriskt museum 12. Stavres moderna bebyggelse 13. Stavre i går, i dag och i framtiden

Vid mitten av 1800-talet etablerades på kort tid en rad sågverk längs södra Norrlands kust. Träpatroner och bolag köpte timmer och hemman längs älvdalarna vilket förändrade arbetslivet i inlandets bondebygder men även erbjöd möjligheter för driftiga lokala entreprenörer. En av dessa var Erik Olof Sundin i Stavre (1849–1930) som kombinerade hästhandel med avverkning och flottning åt sundsvallsbolagen. Han köpte och sålde en mängd fastigheter i samverkan och konkurrens med Sundsvallsdistriktets mer bekanta sågverksägare. Sundin var förutseende nog att stiga på industrialismens tåg och var delägare i flera sågverk. Affärerna förde honom ända till norra Ryssland. Här berättar historikern Mats Rolén den spännande historien om en bondpojke som trots kortvarig skolutbildning blev en förmögen grosshandlare och bankdirektör. Den gård i Stavre han lät bygga 1890 förvaltas av den sundinska stiftelsen Stafgård och vittnar om en spännande period i bygdens och Sveriges historia.

Ångaren Alma byggdes år 1873 för Skönviks AB för att bogsera virke på Revsundssjön. År 2023 blir hon 150 år. I denna jubileumsbok berättar vi tre hennes historia. Göran Jonsson är ingenjör/innovatör och har deltagit i arbetet och verksamheten med Alma sedan 1990 och i många år varit sekreterare i Ångbåtsföreningen Alma af Stafre. Han är sedan 2018 dess ordförande. Sven-Runo Bergqvist är statsvetare, fil. lic och före detta chef för SOS Alarm. Han har sedan starten stött Almas verksamhet på flera olika sätt, bland annat genom att ordna konferenser och andra aktiviteter med gäster. Mats Rolén är docent i historia och har skrivit flera böcker om Jämtlands historia. Han medverkar på Alma som musiker, guide, och har en blogg om Stavres historia.