Mats Rydén – författare

Denna essäsamling inleds med en utflykt i hembygdens växtvärld. Därefter följer några personporträtt: P.D.A. Atterbom i hembygdens Åsbodal, Bruno Liljefors och växterna och Th. O.B.N. Krok och Sigfrid Almquist med sin legendariska flora. Vidare porträtteras några förlinneanska pionjärer inom botaniken i Sverige och England: Johannes Franckenius, William Turner och John Gerard, den sistnämnde samtida med William Shakespeare, som också ägnas en essä. Två av de inledande essäerna diskuterar växternas namn i svenska och engelska perspektiv. I bokens andra avdelning presenteras omkring 60 svenska växter ur botaniska, kulturhistoriska (etnobotaniska) och stundom skönlitterära aspekter. De folkliga växtnamnen ägnas stor uppmärksamhet. De speglar en rik biologisk och kulturell mångfald och avslöjar mångskiftande samband mellan växt och människa. De ger ofta drastiska prov på människors associationsförmåga och språkliga fantasi. Boken, som är illustrerad med bilder från främst J.W. Palmstruchs Svensk Botanik (1802–43), avslutas med en engelsk sammanfattning, en omfattande litteraturlista samt register över växtnamn och personer nämnda i texten. Mats Rydén har varit professor i engelska i Umeå och Uppsala. Hans botaniska intressen går tillbaka till barndomens Åsbo i Östergötland.

Sommaren 1804 gjorde den fjortonårige, brådmogne Linköpingsgymnasisten Per Daniel Atterbom upp en förteckning över sitt bokinnehav, "Katalog uppå Mitt Bibliotek". Manuskriptet finns på Uppsala universitetsbibliotek. Det ges nu ut för första gången, med inledning och kommentarer. Förteckningen, som upptar 96 titlar och täcker vitt skilda ämnesområden, är av betydande bokhistoriskt intresse. Den ger bl.a. inblickar i lärobokssituationen vid ett svenskt gymnasium omkring 1800 liksom i tidens folkläsning. Mats Rydén, som är bördig från samma socken, Åsbo i Östergötland, som Atterbom, har varit professor i engelska vid Umeå och Uppsala universitet.

Innehåll: Sigurd Fries, Florornas svenska växtnamn - en spegel av vårt kulturklimat? Phebe Fjellström, Angelica archangelica. Kunskapssystem och symbolspråk kring fjällkvannen. Ingegerd Fries, Litterära växtnamn: symbol, ordlek eller naturbild? Jan Nilsson, Fífa och fífill. Om några nordiska benämningar på Eriophorum, 'tuvull', 'ängsull'. Bengt Odenstedt, Växtnamn i svenska idiom. Gunnar Persson, Fränskivling eller poison pie. Kognitiva aspekter på namngivning av svamp i olika språk. Edgar Platen, Om blommor, människor, kärlek och andra metaforer. Heines klassifikationskritik i "Die Harzreise". Mats Rydén, Växtnamnet förgätmigej i europeiskt perspektiv. Margareta Svahn, Folklig botanik - en gång till. Karin Viklund, Mat och magi. Om forntida människors förhållande till växterna.