398 kr
Skickas
471 kr
Skickas
Förvaltningsrättens område påverkas av politiska beslut, vilket innebär att författningar ofta ändras. Förvaltningsmyndigheters beslut kan överklagas av enskilda till allmän förvaltningsdomstol. En fråga som kan uppkomma hos förvaltningsdomstolarna är vilken författning som ska tillämpas när författningen har ändrats under handläggningen i domstolen av ett pågående mål. Är det den äldre lydelsen som gällde vid beslutsmyndighetens prövningstillfälle, eller den nya lydelsen som gäller vid domstolens prövningstillfälle? Ofta saknas övergångsbestämmelser och därmed vägledning kring vilken författning som är tillämplig i dessa fall. I boken behandlas frågan om val av tillämplig författning utifrån tre övergripande aspekter: konstitutionella förutsättningar och begränsningar, övergångsreglering samt de allmänna förvaltningsrättsliga grundsatserna, så som de kommer till uttryck i rättspraxis.
Boken riktar sig till allmän förvaltningsdomstol och de som uppträder som parter vid dessa domstolar, dvs. förvaltningsmyndigheter, enskilda fysiska personer och juridiska personer samt ombud. Innehållet är även av betydelse och intresse i samband med författningsarbete på förvaltningsrättens område. Boken är ett bidrag till den förvaltningsprocessuella teoribildningen, varför den även vänder sig till forskare som är intresserade av detta område. Undersökningen behandlar också konstitutionell rätt och allmän rättslära, vilket gör att innehållet kan vara av intresse för forskare på dessa områden.
Boken är ett resultat av ett rättsvetenskapligt postdoktorprojekt finansierat av Ragnar Söderbergs stiftelse.
695 kr
Skickas
I avhandlingen har tre anknytningspunkter mellan förvaltningsprocessen och rättegångsbalken identifierats. En är att förvaltningsprocesslagen (1971:291) innehåller ett betydande antal hänvisningar till regler i RB. En annan anknytning är att det finns regler i förvaltningsprocesslagen, vilka har likartad utformning som regler i rättegångsbalken. Därutöver har Högsta förvaltningsdomstolen i vissa fall vid bedömningen av en oreglerad processuell situation i förvaltningsprocesslagen hänfört sig till en regel i rättegångsbalken. Rättegångsbalken har utarbetats uteslutande med tanke på processen i allmän domstol och bygger på andra processuella principer än förvaltningsprocessen.
Mot bakgrund av de karaktärsdrag som bär upp förvaltningsprocessen är det inte självklart att en regel i rättegångsbalken kan tjäna till ledning vid förvaltningsdomstolarnas handläggning. I detta ligger en svårighet att kunna avgöra i vilka processuella situationer regler i rättegångsbalken kan och får användas i förvaltningsprocessen, samt hur en regel i rättegångsbalken ska tillämpas med beaktande av de förvaltningsprocessuella karaktärsdragen.
I avhandlingen analyserar författaren vilken roll eller funktion rättegångsbalken har i förvaltningsprocessen och vilken betydelse förvaltningsprocessens karaktärsdrag därvid har. Frågor som behandlas är vilka centrala skillnader det finns mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen samt på vilket sätt rättegångsbalken används i förvaltningsprocessen i de tre nämnda typsituationerna.
Michaela Ribbing är verksam som adjunkt inom offentlig rätt vid Stockholms universitet.
