Miriam Toews – författare

Kvinnor som pratar är en skakande berättelse baserad på verkliga händelser bland mennoniter (en strikt hållen gren av kristendomen vars mest kända del är amish) i Bolivia. I den isolerade mennonitkolonin drogas och våldtas under flera år byns kvinnor om nätterna.

Många av kvinnorna tror att de blivit överfallna av demoner och deras vittnesmål avfärdas som kvinnlig hysteri. Nu samlas kvinnorna till rådslag om de ska stanna och förlåta eller ge sig av ut i en för dem okänd omvärld, de som inte tillåtits lära sig läsa och enbart pratar plattyska i ett spansktalande land.

Kvinnor som pratar är kanadensiska Miriam Toews explosiva roman vars rappa dialog trollbinder läsaren och om vilken Margaret Atwood skrivit:

Missa den inte! Denna fantastiska, sorgliga, chockerande, men gripande roman, baserad på verkliga händelser, kunde vara tagen direkt från Tjänarinnans berättelse. 

"En litterär liten pärla." - SvD

"Glöder med ett trollbindande sken." - Kulturnytt

"En stor läsupplevelse där både hjärta och hjärna tas i anspråk." - DN

"Explosion av smärta, skönhet, kärlek och intelligens." - Aftonbladet

"Intressant, vasst och roligt." - Sydsvenskan

"Varför skriver jag? Det är frågan som en litteraturfestival ber Miriam Toews att svara på. Gång på gång misslyckas hon med att formulera ett svar, och för varje nytt försök avtäcker hon nya lager av sorg, skuld och tomhet kopplade till sin systers självmord. Hon inser att det var systern som en gång bad henne att skriva och att det är med henne hon sedan dess befinner sig i ständig korrespondens.

Med lika delar sorg som humor skildrar Miriam Toews i En vapenvila som inte är fred ett skrivande som sedan decennier möts med dödens tystnad från systern men som håller hennes familj vid liv.

Miriam toews är född 1964 i Steinbach i Kanada och bosatt i Toronto. Hon debuterade 1996 och finns på svenska utgiven med Kvinnor som pratar, Ensamma strider och Mina futtiga små sorger.Toews räknas idag till en av Kanadas främsta författare med en ojämförbar förmåga att väga samman det komiska med det tragiska, ett förhållningssätt till livet hon också försöker svara på i En vapenvila som inte är fred.

Kvinnor som pratar är en skakande berättelse baserad på verkliga händelser bland mennoniter (en strikt hållen gren av kristendomen vars mest kända del är amish) i Bolivia. I den isolerade mennonitkolonin drogas och våldtas under flera år byns kvinnor om nätterna.

Många av kvinnorna tror att de blivit överfallna av demoner och deras vittnesmål avfärdas som kvinnlig hysteri. Nu samlas kvinnorna till rådslag om de ska stanna och förlåta eller ge sig av ut i en för dem okänd omvärld, de som inte tillåtits lära sig läsa och enbart pratar plattyska i ett spansktalande land.

Kvinnor som pratar är kanadensiska Miriam Toews explosiva roman vars rappa dialog trollbinder läsaren och om vilken Margaret Atwood skrivit:

Missa den inte! Denna fantastiska, sorgliga, chockerande, men gripande roman, baserad på verkliga händelser, kunde vara tagen direkt från Tjänarinnans berättelse.

"En litterär liten pärla." - SvD

"Glöder med ett trollbindande sken." - Kulturnytt

"En stor läsupplevelse där både hjärta och hjärna tas i anspråk." - DN

"Explosion av smärta, skönhet, kärlek och intelligens." - Aftonbladet

"Intressant, vasst och roligt." - Sydsvenskan

Swiw är en nioårig flicka som bor i Toronto med sin envisa mormor och gravida mamma. När Swiw stängs av från skolan ger mormor henne i uppdrag att skriva ett brev till sin frånvarande pappa. Ett brev som blir till en makalös berättelse om de tre generationernas liv tillsammans, om viljan att få leva ett gott liv och striderna och priset det kräver. Om att stå emot män som byggherrar, präster och regissörer som försöker styra deras liv.

Mormor gillar när historier är snabba och krångliga och roliga, samma sak med livet, och tillsammans med Swiw rusar hon nu fram genom slutet av sitt liv och skriver ner sina råd till Swiws ofödda småsyskon: Du är så liten och du måste lära dig att kämpa.

Ensamma strider är ett lika fängslande som hysteriskt kärleksbrev till alla mammor och mormödrar. En hyllning till kvinnlig motståndskraft och alla kvinnor som fortfarande kämpar smärtsamt och ändlöst för att få leva på sina egna villkor.

Två systrar som båda försökt bryta sig loss från det mennonitsamhälle de växt upp i, som älskarvarandra men samtidigt är varandras motsatser. Den ena, Elf, framgångsrikkonsertpianist som gång på gång försöker avsluta sitt liv. Den andra, Yoli,strulig, fattig och frånskild och vill bara hålla sin syster vid liv.

Inför en stundande världsturné gör Elf ytterligare ett självmordsförsök, vilket får Yoli att resa hem för att vara vidhennes sida på sjukhuset. Hem till minnen av det förgångna och att ställasinför Elfs önskan att Yoli ska följa med till en klinik i Schweiz för attavsluta hennes liv.

Med Miriam Toews fantastiska förmåga att balansera mellan vemod och humor ställs frågan var gränsen för ovillkorlig syskonkärlek kan gå.

From the award-winning author of A Complicated Kindness comes a heart-wrenching yet wryly funny story about setting out on the road to self-discovery, and finding the strength to survive in the face of immeasurable loss. Nineteen-year-old Irma Voth lives in a Mennonite community in northern Mexico, surrounded by desert and both physically and culturally isolated from the surrounding towns and cities. It’s been six years since her family up and left Canada to escape the prying eyes of the government and preserve their religious freedom, but Irma still misses the minor freedoms she had in their small town. She even misses the cold. This new life has not been an easy one, and Irma finds herself deserted by her husband of one year, who has left to pursue a life of drug-running, instead of working her family’s farm. The most devastating blow for Irma is that he didn’t take her with him, take her away, so now she’s left to live under her father’s domineering rule alone. Things change for Irma when a film crew moves into the empty house next door. They’ve come to make a movie about the Mennonite community, and have made a deal with Irma’s father to stay on their land. The director enlists Irma to work for them as a translator, as she can speak not only Spanish and English but Plattdeutsch, or Low German, the language of her people. At first bemused by the ragged and absurd crewmembers, Irma comes to embrace the passion and creative freedom of their world – but in doing so brings on the wrath of her father, who is determined to keep her from it at all costs. When Irma’s thirteen-year-old sister Aggie begins to come by and spend time with the crew, their father is sent over the edge with rage, and Irma is forced to make a hard decision to save not only herself, but her younger sister, and to break the dark chain of violence holding her family. The girls flee to the city, not knowing where they’ll find food or shelter, let alone build a life, but knowing for the first time that they are free to make that choice. And even as they begin to understand the truth of the tragedy that has their family in its grip, Irma and Aggie use their love as a source of strength to help each other move on from their past lives and work toward a future that can truly become anything they want it to be.