Mona Almborg – författare

Det var så lite först. Bara några strimmor på pappret. Några få strimmor blod. Strimmor, som skulle leda oss in på en avstickare på livets väg. En avstickare som tog oss någon helt annan stans! Varje längtan efter ett barn är lika unik som varje människa är unik. Bara för att man redan har barn gör det inte att barnlängtan blir mindre, känns mindre i hjärtat eller tar mindre plats i tankarna. Den finns där på ett vackert självklart vis, precis som en förälskelse. Livet fullkomligen tvärnitade för oss strax efter klockan elva, söndagen den 27 juli 2008. Vi hade en så fin livsplan och hade följt den till punkt och pricka med giftermål, hus och barn. Nu skulle snart barn nummer två komma, helt enligt planen med två år mellan barnen så att vi snabbt klarade av småbarnsåren. Så när läkaren vid en kontroll av en ytterst sparsam blödning, på sin danska brytning, helt utan omsvep lämnade beskedet att, ”Här fanns det inget liv och det har det inte gjort på länge”, kom det som en chock och slog undan benen på mig. Där efter följde en lång väg tillbaka, ytterligare två missfall men också stor insikt om livet och insikten om att det ligger i mitt ansvar att jag mår bra. Det som först ser ut att vara en katastrof, kanske är början på vägen mot ett bättre liv. I väntan på är framför allt skriven till alla mammor. Till dig som vill bli mamma! Till dig som ska bli mamma! Till dig som är mamma!