Nils Ringstedt - Böcker

Bromma från stenålder till våra dagar I Bromma finns en av Stockholms äldsta byggnader, den imponerande rundkyrkan som uppfördes under 1100-talet. Ändå representerar kyrkan endast början på Brommas senare historia. Koloniseringen av Bromma började långt tidigare, redan under yngre stenåldern. På spaning efter Brommas historia är skriven av Nils Ringstedt, fil. dr. i arkeologi och den ledande experten på Brommas historia. Hans nya bok är berättelsen om fem tusen års spår av mänskliga aktiviteter i Bromma. Boken bygger på omfattande fältstudier. Ringstedt behandlar bebyggelseutvecklingen, som den kan följas från förhistorisk tid. Om boplatser och gravfält med tusenåriga kontinuiteter. Om hur gårdar och byar avspeglas i dagens ortnamn. Om de äldsta skriftliga källorna och första namngivna Brommasläktena. Om medeltidens bebyggelse och stormaktstidens slott och säterier. Om torpen och befolkningsutvecklingen fram till våra dagar. På spaning efter Brommas historia är en populärvetenskaplig framställning på solid vetenskaplig grund.

Bromma var en gång ett jordbrukslandskap med slott, gårdar och torp. Nils Ringstedt, doktor i arkeologi och ansvarig för frågor om fornvård i Bromma Hembygdsförening, har ställt samman uppgifter om alla i Bromma idag kända torp och stugor, som varit krogar, brännerier, hem för mjölnare, smeder, skogvaktare och statare. De flesta är nu försvunna – men ett tiotal stugor finns kvar! Underlag för boken har varit en torpinventering av Bromma Hembygdsförening från början av 1990-talet, uppgifter i Bromma Hembygdsförenings årsböcker och uppgifter i husförhörsprotokollen för Bromma. Nils Ringstedt har också vid egna fältstudier påträffat lämningar av försvunna torp. Torpen och stugorna har lytt under Brommas gårdar och slott. Ulvsunda slott har haft flest underlydande torp, följt av Åkeshovs slott. Lägena för 80 av 103 torp och stugor är i stort kända. På 22 kartor över stadsdelar i Bromma är dessa torp och stugor markerade. Boken ger också en bakgrund till torpinstitutionen och torparnas liv. Här framträder således ett stycke Brommahistoria, som delvis går att uppleva genom egna besök i fält. (s)

Bromma har en lång förhistoria med många minnen från brons- och järnåldern. Det är bl a offerstenar, gravfält och husgrunder. Från senare tid finns kulturminnen i form av torp, gårdar och miljöer. Många av dessa kulturminnen från bronsålder, järnålder och nyare tid har försetts med informativa skyltar av Bromma Hembygdsförening och av Stockholms stad. Varje skylt visar en typisk och välbevarad lämning från en viss period. Tillsammans berättar de skyltade minnena om förhistoriska och historiska skeden! Nils Ringstedt, fil dr i arkeologi presenterar i denna bok 30 skyltade kulturminnen i Bromma. Här finns uppgifter om var de finns, vad som står på skyltarna och kortfattad kulturhistoria om platserna. Bengt Windelhed, fil dr i kulturgeografi, har tillsammans med författaren inventerat större delen av Bromma och medverkat med bl a kulturgeografiska synpunkter. Deras strövtåg i Bromma och upptäckt av tidigare okända fornlämningar har ökat kunskapen om Brommas förhistoria. Boken vänder sig både till Brommabor, som vill veta mer om sin hembygd och till personer, som vill informera sig om kulturminnen i en del av Stockholm. Att besöka de skyltade kulturminnena är att uppleva ett stycke Brommahistoria!

Med Byar, gårdar och säterier i Bromma fullbordar Nils Ringstedt en serie böcker om Bromma utifrån olika aspekter och tidsepoker. I Bromma före Historien får vi veta vad hände från den tid då Brommalandet steg upp ur havet efter istiden fram till och med vikingatiden. Så kommer Brommas skyltade Kulturminnen, där det berättas om de fornlämningar, som finns kvar i Bromma från den tiden och som fortfarande kan ses, och var de skyltar finns, som berättar om dem. Den tredje boken, Torpen i Bromma, handlar om de vanliga, enkla människornas boningar i Bromma. Så till slut kommer nu boken om de mer besuttnas, makthavarnas Bromma, var och hur de bodde. Men inte bara detta. Vi får också veta hur all bebyggelse växte fram allt sedan forntiden till nu. Hur och var byar uppkom och befolkades. Var stormännen byggde sina hus och hur de såg ut och ser ut än idag. Författaren till Byar, gårdar och säterier i Bromma, Nils Ringstedt, är fil.dr i arkeologi och är väl insatt i allt som rör Brommas kultur och historia. Alla fakta i boken är väl underbyggda på ett vetenskapligt sätt. En mer heltäckande och initierad bok i Brommakunskap torde inte kunna uppbringas. Den vetenskapliga tyngden i boken kan kanske låta avskräckande för en och annan, men eftersom den dessutom är illustrerad med ett stort antal förstklassiga bilder och en mängd detaljerade kartor som ett komplement till texten, är den aldrig tråkig eller tungläst. Kort sagt är denna bok oumbärlig för Brommabor, som vill veta mer om sin hembygd. Det är med stolthet Bromma Hembygdsförening fogar den som nr 5 i sin skriftserie om Bromma.

När Norra och Södra Ängby på 1930-talet skulle bebyggas som de sista villaområdena i Bromma, beslutade man att gatunamnen i Norra Ängby skulle ha anknytning till vikingatiden, genom händelser, platser och personer som kunde knytas till denna period i svensk historia. Det gällde även sentida personer, som genom sin forskning eller på annat sätt hade ägnat sig åt eller kommit i kontakt med vikingatiden. Nils Ringstedt, fil dr i arkeologi, har i denna bok tagit sig an ett omfattande kunskapsområde genom noggrant utforskande av olika källor, som avhandlar och belyser vikingatiden. Även den som är väl förtrogen med vår historia kommer att finna ny kunskap i denna bok. Och alla som bor i Norra Ängby får lära sig intressanta saker om bakgrunden till namnet på den gata hon eller han bor på. Boken ger ingående beskrivningar om bakgrunden till namnen på samtliga gator och platser i Norra Ängby. Den är rikt illustrerad med foton av alla nämnda gator och platser. Kort sagt är denna bok oumbärlig för Brommabor, som vill veta mer om sin hembygd. Det är med stolthet och glädje som Bromma Hembygdsförening har fått förmånen att foga den som nr 7 till sin skriftserie om Bromma.

När Södra och Norra Ängby skulle bebyggas på 1930-talet som de sista villaområdena i Bromma, beslöts att gatorna i Södra Ängby skulle namnges efter kända svenska konstnärer. Södra Ängby bebyggdes med villor i en stil, som i Sverige kommit att kallas funktionalism eller funkis. Hela området är unikt på grund av sin storlek med en bebyggelse med en homogen arkitektonisk karaktär. Det har därför klassats som ett riksintresse, som saknar motsvarighet inte bara i Sverige utan även internationellt. På senare tid har det publicerats flera böcker om Södra Ängby, som ingående presenterar områdets unika stadsplanering och arkitektur. Den här boken presenterar Södra Ängby från ett helt annat perspektiv, nämligen med utgångspunkt från de konstnärer som fått ge namn till gatorna i stadsdelen, med skildringar av konstnärernas liv och verk. Boken är rikt illustrerad med konstverk som har hämtats från miljöer och muséer i Stockholm, huvudsakligen Nationalmuseum men även Waldemarsudde.