Noah van Dorpel – författare

Min berättelse handlar om att få vara den jag är, man, och att få bli det jag önskar mest: förälder.  

Noah är på semester med sin pojkvän när han får beskedet. Han plussar på stickan. Han är gravid! Lyckan är total, och samtidigt kommer oron. För ingenting med den här graviditeten är som vanligt.

I 20-årsåldern landar Noah i att han är en man, även om vägen till insikten varit snårig. Alla andra har sett honom som flicka, det biologiska könet han föddes som. I vuxen ålder, är det andra tankar som snurrar. För hur vet man säkert vem man är, när längtan efter att få bli förälder är så överväldigande? Nu måste han ställa sig frågan: Går det att bära sitt eget barn och att fortsätta vara man?

Vi följer Noahs berättelse om identitet och tillblivande: från barndomstiden till dess att han finner sig själv, och från det positiva graviditetstestet till att hans son föds. Två resor sammanvävda till en, med en gemensam nämnare: Ingen kan bestämma över vem du är, förutom du själv. 

BTJ ger recensionen "Mycket bra"

"[...] Pappa sjöhäst är en unik självbiografi som dessutom berättas med stor sårbarhet. Biografin är uppbyggd så att läsaren får följa den unga Noahs resa genom en barndom präglad av mobbning, utanförskap och psykisk ohälsa parallellt med berättelsen om den något äldre Noah som uppnår sitt livs dröm att bli pappa. [...] Pappa sjöhäst är en berättelse som bara ett fåtal kommer att känna igen sig i, men som långt många fler borde läsa. Genom sitt ärliga berättande skapar Noah van Dorpel ökad förståelse för de utmaningar det innebär att leva som transperson i dagens samhälle, men också ökad förståelse om vilken lycka det innebär att få bli bekräftad som den man är."

Lektör Camilla Bergvall, BTJ-häfte 15, 2025

Har fått litteraturstöd från Kulturrådet!

Det ska börja en ny person på förskolan och Max är pirrig. Han hoppas att det är någon som älskar att cykla fort – som han gör! Alla andra gillar att gunga och rita. Max känner sig annorlunda. Pappa Joel berättar om att han också känt sig annorlunda som liten, men att allt förändrades när skavsåret inuti läkte.

Max har två pappor. Pappa Joel bar Max i magen, precis som sjöhästpappor gör. Det är annorlunda! Och speciellt. Måste man vara lika för att vara kompisar? Och kan man vara lika på fler än ett sätt?

Max pappa är en sjöhäst är en bok om att få vara den man är och om att lära sig förstå varandra även om man är olika. Det är också en bok om identitet och om att ha en förälder som är transperson. 

BTJ ger omdömet "Mycket bra"

[ ] Den enkla texten tar upp hur ett barn blir till, hur det känns att vara annorlunda och att man kan hitta något gemensamt med en annan person, fast kanske inte på det sätt man trodde från början. En opretentiös bok om att familjer kan se olika ut: vissa barn har föräldrar av samma kön, och vissa pappor kan ha bebisar i magen. En mycket bra barnbok om att vara sig själv och att vara stolt över det, skriven och illustrerad med mycket kärlek.

Emma Moritz, BTJ-häftet nr 14, 2026.

Min berättelse handlar om att få vara den jag är, man, och att få bli det jag önskar mest: förälder.  

Noah är på semester med sin pojkvän när han får beskedet. Han plussar på stickan. Han är gravid! Lyckan är total, och samtidigt kommer oron. För ingenting med den här graviditeten är som vanligt.

I 20-årsåldern landar Noah i att han är en man, även om vägen till insikten varit snårig. Alla andra har sett honom som flicka, det biologiska könet han föddes som. I vuxen ålder, är det andra tankar som snurrar. För hur vet man säkert vem man är, när längtan efter att få bli förälder är så överväldigande? Nu måste han ställa sig frågan: Går det att bära sitt eget barn och att fortsätta vara man?

Vi följer Noahs berättelse om identitet och tillblivande: från barndomstiden till dess att han finner sig själv, och från det positiva graviditetstestet till att hans son föds. Två resor sammanvävda till en, med en gemensam nämnare: Ingen kan bestämma över vem du är, förutom du själv. 

Min berättelse handlar om att få vara den jag är, man, och att få bli det jag önskar mest: förälder.  

Noah är på semester med sin pojkvän när han får beskedet. Han plussar på stickan. Han är gravid! Lyckan är total, och samtidigt kommer oron. För ingenting med den här graviditeten är som vanligt.

I 20-årsåldern landar Noah i att han är en man, även om vägen till insikten varit snårig. Alla andra har sett honom som flicka, det biologiska könet han föddes som. I vuxen ålder, är det andra tankar som snurrar. För hur vet man säkert vem man är, när längtan efter att få bli förälder är så överväldigande? Nu måste han ställa sig frågan: Går det att bära sitt eget barn och att fortsätta vara man?

Vi följer Noahs berättelse om identitet och tillblivande: från barndomstiden till dess att han finner sig själv, och från det positiva graviditetstestet till att hans son föds. Två resor sammanvävda till en, med en gemensam nämnare: Ingen kan bestämma över vem du är, förutom du själv.