Olle Skogman – författare

Årets Flygbok ”Ett år i Luften” kom ut första gången 1949 på Allhems Förlag i Malmö. Förlaget ägdes av skeppsredaren Einar Hansen*). Vid tidpunkten hade förlaget ca 1 300 anställda och gav ut många vackra böcker bland annat ”Ett år i luften Flygets ÅRSBOK”. Hansen älskade vackra böcker och för sin utgivning blev han promoverad vid Lunds Universitet. Dock var den stora inkomstkällan runt 1950 två veckotidningar av mycket folklig karaktär; Allas och Hemmets Veckotidning. Det osignerade skyddsomslaget till första utgåvan 1949 visar en röd Gloster Meteor. Sannolikt har omslaget komponerats av tecknaren von Post som var anställd hos Saab i Linköping. Inlagan är rikligt försedd med illustrationer i så kallat djuptryck. D.v.s. färgen fördelas olika tjockt över bildytan. (Tunn färg bildar ett ljust parti, tjock färg ett mörkt). Bilderna påminner om ”riktiga” fotografier. Just de vackra mäktiga bilderna i djuptryck kom att vara böckernas signum under Allhems utgivning fram till 1970. Här litet om böckernas innehåll Premiärboken 1949 hade ett litet företal som utlovade att ”experter skulle belysa olika sidor av verksamheten inom flyget, såväl den kommersiella, militära som sportmässiga, och lämna saklig orientering i olika flygfrågor”. Den skulle både vända sig till lekmän och sådana som valt flyget som yrke. Till sist uttalades en from förhoppning att boken skulle ”bli så välvilligt mottagen av tillräckligt många läsare att den kan få återkomma årligen”. Ungefär så säger vi också efter 64 år! Vi hoppas att ni kära läsare skall köpa boken så att den kan få återkomma långt in på 2000-talet... Utrymmet tillåter inte mer ingående redovisning om vad böckerna innehållit under åren. Nedanstående är bara ett litet axplock ur de olika årgångarna. Du som läser det här och vill veta mer kanske kan hitta böckerna i något antikvariat. De senaste årgångarna 2010 - 2014 går att beställa på postorder hos förlaget ”Flygboken.se”. Ett år i luften. Flygets årsbok 1949 1949 startar boken som sig bör med ”Dom där flygpionjärerna” av Yngve Norrvi. Efter att ha granskat hela raden utbrister han ”Fan skall vara flygpionjär!” Bill Bergman skriver om ”Krigserfarenheter” och spekulerar i en ”kraftmätning” mellan USA och Sovjetunionen. Yngve Norrvi skriver också om ”Privat- och sportflyget under det senaste året” då Per Axel Persson blev världsmästare i segelflygning i Schweiz. Artikeln illustreras bl.a. med bilder av schweiziske mästerfotografen Teddy Heimgartner. Charles Birch-Jensen skriver om ”Flygfilm och filmflyg”. Vi får också veta att Saab Safir serieproduceras, Saab Scandia är typutprovad och att Saab-29 ”Tunnan” gjort sina första flygningar. Till Etiopen förbandsflyger 16 Saab-byggda B-17. En stor del av boken handlar om Kungliga Svenska Aero Klubben, KSAK och information till flygare; kontrollzoner, kartor över landflygplatser, ljussignaler, signaltabeller och liknande. Ett år i luften. Flygets årsbok 1950 Skeppsredaren själv, Einar Hansen, citerar Kipling i förordet; ”vid öppningsversen på första sidan till de ändlösa möjligheternas kapitel”. Ett år i luften. Flygets årsbok 1969-70 Denna ”dubbla” årsbok har ett mycket omfattande innehåll. Vietnamkriget och det kalla kriget pågår som bäst och stridsflyget är ett angeläget ärende. Chefen för Förenta Staternas flygvapen, general John D. Ryan och hans stab levererar en mycket utförlig artikel ”US Air Force” som innehåller ”allt”; historia, organisation, flygbaser, flygplan, robotar, vapen etc. Vår svenske generalmajor Wilhelm Wagner späder på med ”Luftförsvarets möjligheter i ett modernt krig”. Ännu mera krig: översten Sven Lampell berättar om ”Svenskt stridsflyg i Kongo”. Om ”Acro Deltas”, uppvisningsgruppen med fyra J 35, skriver majoren Claes Jernow. Artikeln är illustrerad med Hans Bladhs ”pangbilder”. Årsboken har också fler ”mästarbilder” av Saabs flygplan tagna av Ingemar Thuresson. Och som om detta inte var nog visar bildsamlaren, flyginstruktören mm Johannes Thinesen ett läckert urval av sina 4 000 bilder. Vidare innehåller årsboken artiklar som ”Saab BT9 – det svenska bombsiktet”, ”Landsväg som flygfält – bomber i skogen”, ”Trångt i luften – ett flygsäkerhetsproblem” och ingående beskrivningar av Saab 105 (Sk 60), Sk 61 ”Beagle” och MFI-15 från Malmö Flygindustri. För bokmalen finns Bill Bergmans ”De äldsta svenska flygböckerna”. I slutet av årsboken finns långa och utförliga artiklar av Sten Mårtensson om trafikflyget. Vid tidpunkten, 1969, hade Concorde just börjat sina provflygningar och SST-flygningar diskuterades intensivt. Bill Bergmans krönika är omfattande och presenterar bl.a. flygplan 37 ”Viggen” som gör sin första flygning, X-15 som nu kan flyga Mach 8, dvs ca 8 000 km/h, Gemini 8 som landat, samt sovjetiska och amerikanska stridsflygplan som nosar på varandra. I luften. Flygets årsbok 1980 Nu är Pej Kristoffersson huvudredaktör. Pej har ett brett flygkunnande, kapten i SAS, flygofficer, drakflygare, sjöflygare, ballongseglare och en längre erfarenhet som redaktör av ”Flygposten”. Jan Carlzon skriver förordet och önskar ”välkommen ombord”. Pej redovisar märkliga samstämmigheten mellan Jules Vernes tankar i text och bild och uppskjutningen av Apollo 11 etthundrafyra år senare. Åke Pettersson segelflyger nästan 80 mil i Nimbus. Och om bröderna Wright skriver Kjell Åberg fylligt. Fredrik Dahl och Rolf Björkman reder ut hängflygandets mysterier. Curt Sandberg utmanar läsaren med rubriken ”Bygg flygplanet själv!” och generalen Nils Söderberg fyller upp med ”En bit historia om sportflyg”. I luften. Flygets årsbok 1981 Stort utrymme får Saabs olika projekt. Även de som inte blivit av. Sven-Olof Hökborg redovisar planerna i ”. Från A 20 till JAS”. Jan Ohlsson berättar ”60 år med Douglas” Allt från den blygsamma starten bakom frisersalongen till företagets medverkan i USAs rymdprogram. Krister Backryd tar oss med på ”Två dagar med F-16” Planet som är still going strong. Kul är att läsa om ”Strävan att flyga. Amatörbygge på båda sidor om lagen” av Curt Sandberg. Lennart Berns berättar om de ofullständigt utbildade besättningarna i de åtta B 18 som 1946 hamnade i snötjocka och tvingades ”nödlanda där ni kan”. ”Historien om en B 18” handlar om tragedin och om hur ett av planen bärgades. Åke Almgren frågar ”Måste fallskärmen vara rund?”För den historiskt intresserade finns ett par godbitar; ”KZ & Veteranfly Klubben”. Och Stig Yngves intervju med A.J.: ”Anders Johan Andersson och en flygepok”. I luften. Flygets årsbok 1982 ”Flygutställningen 1981. Parissalongen på Le Bourget”. Saab presenterade bilder av nya SF 340 och JAS. Viggen uppvisningsflög men ”intresset är inte längre vad det varit” skriver Pej Kristoffersson. Yngve Norrvi om segelflyg: ”Så här flyger man utan motor”. ”Ellehammer – förste flygande Skandinaven” presenteras utförligt av Johannes Thinesen, själv dansk till börden. Mycket underhållande är Pejs artikel ”Cykelflygarna” som redovisar försöken fram till Paul MacCreadys lyckade konstruktioner. Jan Ohlsson berättar historien om Transair: ”Transair i våra hjärtan” Och Eric Dyring presenterar rymdfärjan Columbia i text och bild, varav några i färg. I luften. Flygets årsbok 1983 Johannes Thinesen skriver om ”Flygande polarpionjärer” och Bo Sehlberg tar oss med till en oljerigg. Rubrik ”Helikopter på Nordsjön”. Vi får militärens syn på Falklandskriget: ”Luftkriget vid Falkland – några preliminära operativa och taktiska reflektioner” av överstelöjtnanten Jan-Olov Gezelius. Bo Widfeldt skriver om ”Tante Ju”. Annan flyghistoria är ”På vinden hos Saab” Pej Kristoffersson har dammat av ett antal mer eller mindre fantastiska Saabprojekt. Mer historia är ”Plywoodankan” Howard Hughes enorma transportplan i trä. Björn Lundgren berättar. Ännu mer historia är Rudolf Abelins artikel om Forskning och utveckling: ”Veteraner som pionjärer” och Jan Ohlssons ”25 år med Linjeflyg”. Ambitiöst upplagd är Jan-Eric Olssons grundliga redovisning av ”Segelflyg med motor”. Slutligen finns en framtidsbetonad artikel: Lars Christoffersons oroväckande ”Rymdkrig”. I den här årgången återskapas ” en krönika” från första årgången 1949. Nu omdöpt till ”Kalendern”. /TF fortsättning följer… *) Hansen ägde bl.a. vackra kryssningsfartyget Stella Polaris och en stor 29,6 meter skonare (Cinderella senare Gratia) som han skänkte till Kryssarklubbens seglarskola. Hansen var mycket generös och gjorde under åren stora donationer bl.a. till Malmö stad. webcounter