Olof Rudbeck – författare

De flesta historieintresserade har hört talas om Olof Rudbeck. Men få har haft möjlighet att läsa hans verk. Det klassiska originalverket är både svårt och dyrt att få tag på. Olofs verk har uppmärksammats av David King i hans bok "Drömmen om Atlantis : Olof Rudbecks jakt på en försvunnen värld". Denna bok är ett faksimiltryck av 1937 års upplaga, som är den som är mest läsbar. Det är förvånande att denna text hittills varit så svårtillgänglig. "På 1670-talet länkades naturforskaren Olof Rudbecks intresse och skaparkraft in på ett nytt område, fornforskningens. Han fördjupade sig i och anställde omfattande jämförelser mellan de gamla isländska och de klassiska författarna. Han trodde sig då finna för det första, att en mängd av de klassiska författarnas uppgifter i själva verket syftade på forntidens Sverige, för det andra, att dessa i stor utsträckning bestyrktes av den isländska litteraturen. Kärnpunkten i Rudbecks upptäckt var, att det Atlantis, som Platon beskriver, alls icke, som man dittills antagit, är något diktat land utan Sverige, från vilket nästan hela Europas och en god del av Asiens kultur utgått. Överväldigad av denna upptäckt grep han sig an med det verk, som skulle fylla större delen av de trettio senare åren av hans liv. Atlantica är ett verk av Olof Rudbeck den äldre som gavs ut från 1677, då tryckningen av första bandet påbörjades, till 1702, det fjärde bandet blev aldrig färdigtryckt). Första delen av Atlantican utkom 1679 och anger redan i titeln det helas huvudtanke: Atland eller Manheim, dädan Jafets avkomne – ut till hela världen, henne att styra, utgångne äro ... Efter första delen utkom med ungefär tio års mellanrum ytterligare två delar. En fjärde del, som var under tryckning, gick förlorad vid den stora branden i Uppsala 1702. Själv har Rudbeck genom det ofantliga rykte han vann som fornforskare delvis bringat de övriga sidorna av sin livsgärning i glömska. Han hyllades i sin egen samtid för de teorier som lades fram i Atlantica, men ur vetenskaplig synpunkt är verket idag främst intressant som ett tidstypiskt exempel på barocktidens universalistiska vetenskapsideal." (citat från Wikipedia)