Sedan över hundra år tillbaka har forskare ägnat sig åt samspelet mellan organismer och deras livsmiljö. Detta forskningsfält har kommit att kallas ekologi. Men ordet ekologi används också i andra sammanhang – från livsmedel och jordbruk till hälsa och livsåskådningar.

Utifrån en lång forskarkarriär och aktuella frågor om naturvård och miljöförstöring skildrar ekologen Ove Eriksson rötterna till vetenskapen ekologi och några av dess viktigaste teorier och frågeställningar, men visar också hur begrepp som ekosystem har spritts till resten av samhället. Där har de laddats med värderande innebörder som bland annat tillskriver naturen stabilitet, hälsa, enhetlighet och balans. Men vad säger egentligen vetenskapen ekologi om att tänka och agera ekologiskt? Är det alltid eftersträvansvärt att något beskrivs som “naturligt”?

Är det självklart att “orörd natur” alltid är något positivt? Och är människan verkligen avskild från naturen?

Sedan över hundra år tillbaka har forskare ägnat sig åt samspelet mellan organismer och deras livsmiljö. Detta forskningsfält har kommit att kallas ekologi. Men ordet ekologi används också i andra sammanhang – från livsmedel och jordbruk till hälsa och livsåskådningar.

Utifrån en lång forskarkarriär och aktuella frågor om naturvård och miljöförstöring skildrar ekologen Ove Eriksson rötterna till vetenskapen ekologi och några av dess viktigaste teorier och frågeställningar, men visar också hur begrepp som ekosystem har spritts till resten av samhället. Där har de laddats med värderande innebörder som bland annat tillskriver naturen stabilitet, hälsa, enhetlighet och balans. Men vad säger egentligen vetenskapen ekologi om att tänka och agera ekologiskt? Är det alltid eftersträvansvärt att något beskrivs som “naturligt”?

Är det självklart att “orörd natur” alltid är något positivt? Och är människan verkligen avskild från naturen?