Pelle Berglund – författare

Vid lunchtid fredagen den 22 april 1983 stod taxichaufför Johan Olsson framför Centralstationen i Stockholm och väntade på att få en körning då en man i 40-50 årsåldern kom fram till honom. - Kör du ärenden utan att en person följer med? - Ja, det kan jag väl göra, svarade Olsson. - Jag har letat efter Friggagatan 4 länge och nu när jag har hittat den, hinner jag inte själv åka dit. Vad kostar det att få ett brev levererat till polska konsulatet på den adressen? - Tja, trettio spänn är väl okej. - Du får femtio kronor. Detta är upptakten till en av de märkligaste spionaffärer i svensk historia. Författaren har gått igenom säkerhetspolisens omfattande utredning, läst tidningsartiklar och intervjuat många personer med insyn i fallet. Han har funnit att detaljer som talar till Ströbergs fördel aldrig presenterades för domstolen. Bertil Ströberg dömdes mot sitt nekande och isolerades på Kumlaanstalten som landets hårdast bevakade fånge. Spionfallet Ströberg är en välskriven och fängslande berättelse om en man som resten av sitt liv kämpade för sin heder och för upprättelse.

Den 15 september 2005 mottog den rumänska kvinnan Irina Manescu medaljen Righteous Among the Nations i Berlin av den israeliska staten för sin farfars insatser under andra världskriget. Han tilldelades priset postumt för att ha medverkat till att 51 000 judar undgått koncentrationsläger. Mellan 1931 och 1945 arbetade han som rumänsk generalkonsul i Berlin och diplomat i Bukarest. Han lyckades gång efter gång snuva nazisterna. Han fixade fram papper, legitimationer och skyddspass, och var under flera år liksom spindeln i kontaktnätet. Den hittills okände halvsvenske mannens insatser är, utan att ta udden av Raoul Wallenbergs bedrifter, någonting som slår det mesta. På israeliska och amerikanska webbsidor jämförs han med Oscar Schindler och Folke Bernadotte. Hans morfar var Brännvinskungen L.O. Smith och hans pappa var turkisk prins. Han växte upp på Blasieholmen, gick i Beskowska skolan och bodde under några år på Strandvägen i Stockholm. Tänk en riktig hjälte och ingen tycks känna till honom och hans bedrifter. I januari 1950 avled han i Bukarest, fem dagar innan den rumänska hemliga polisen Securitate knackade på för att föra bort honom. Inte en notis om hans bedrifter i svenska tidningar. Hans namn var Constantin Karadja.