Hon har barn, många barn, ett hem som alltid behöver lagas, en make vars otrohet gör världen skevare för varje dag – och en röst som ingen riktigt lyssnar till. I korta, skarpa scener följer Pumpaskalet en kvinna på 1960-talets brittiska bakgator av respektabilitet: läkarrum och varuhus, barnkammare och samtalsterapi. Graviditet blir både skydd och fångenskap; omsorg blir kontroll; kärlek blir tystnad. Penelope Mortimer skriver med en isklar blick och torr, mörk humor om det som utspelas mellan rollerna: skam, begär, vrede – och den dova längtan efter ett eget liv. Romanen, som 1962 lästes som skandal och sanning på samma gång, framstår idag som en klassiker i den tidiga feministiska prosan: lika samtida i ämne som form.

I översättning av Lisbeth Renner.

Författarpresentation PENELOPE MORTIMER [1918–1999] var brittisk romanförfattare och journalist. Med The Pumpkin Eater (1962) – senare filmatiserad med manus av Harold Pinter – blev hon en av efterkrigstidens skarpaste skildrare av äktenskapets psykologi och den kvinnliga erfarenhetens dubbelhet. Hennes prosa är exakt, svart humoristisk och obarmhärtigt klar.

Hon har barn, många barn, ett hem som alltid behöver lagas, en make vars otrohet gör världen skevare för varje dag – och en röst som ingen riktigt lyssnar till. I korta, skarpa scener följer Pumpaskalet en kvinna på 1960-talets brittiska bakgator av respektabilitet: läkarrum och varuhus, barnkammare och samtalsterapi. Graviditet blir både skydd och fångenskap; omsorg blir kontroll; kärlek blir tystnad. Penelope Mortimer skriver med en isklar blick och torr, mörk humor om det som utspelas mellan rollerna: skam, begär, vrede – och den dova längtan efter ett eget liv. Romanen, som 1962 lästes som skandal och sanning på samma gång, framstår idag som en klassiker i den tidiga feministiska prosan: lika samtida i ämne som form.

I översättning av Lisbeth Renner.

Författarpresentation PENELOPE MORTIMER [1918–1999] var brittisk romanförfattare och journalist. Med The Pumpkin Eater (1962) – senare filmatiserad med manus av Harold Pinter – blev hon en av efterkrigstidens skarpaste skildrare av äktenskapets psykologi och den kvinnliga erfarenhetens dubbelhet. Hennes prosa är exakt, svart humoristisk och obarmhärtigt klar.