Per Wirtén – författare

Den välkända författaren och politiska debattören Per Wirtén ser tillbaka på den politiska utvecklingen under de senaste 30 åren och resonerar om framtiden. Den liberala epoken har nu ersatts av en hårt konservativ och nationalistisk. Frihetens fiender har medvind.

Vart tog idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet vägen? Finns det hopp om demokratin? Kan vi tro på framtiden? När övergick hoppets princip till rädslans politik?

Med avstamp i centrala 1900-talstänkare som Hanna Arendt, Jürgen Habermas, Elin Wägner och Albert Camus iakttar han samtiden och tar med sig läsaren till Palestina, USA och Stockholms södra förorter. Vad är egentligen en människa och ett samhälle? Han funderar över sitt radikala arv och påminner sig sin demokratiska skolning i missionsförbundet, 1970-talets Palestinagrupper och inger oss hopp om möjlighet och framtid.

"... har alla förutsättningar att bli en klassiker", Borås Tidning

"... en energisk, rik och stimulerande bok", DN

"Jag har aldrig lämnat förorten. Förorten är den enda plats där jag känt mig hemma. Men jag har fått lära mig att min hembygd inte räknas. Jag kommer från en plats som inte finns.

Under tonåren läste jag berättelser om torp i skogsbryn, statarlängor på godsen, stenhus i staden och patriciervillor omgivna av körsbärsträd. Men aldrig om radhusen, allmänningarna eller förortstorgen dit mamma och jag åkte med buss 703 för att köpa nya jeans på Kvickly eller möjligen EPA.

Mina gator, min barndoms hemligheter, räknas fortfarande som ett ytterområde och en periferi. Vårt radhus var inte stad, inte landsbygd, bara ett sätt att bo på. Den som kommer från förorten är Ingen. Jag var en ensam pojke i ett tomt hus genomkorsad av andras röster och hemliga ljud. Jag blev människan utan identitet. Sannolikt är det en befrielse.

Hela mitt vuxna liv har jag undrat vad en förort egentligen är och varför det ser ut som det gör där jag kommer från. Det här är mitt sätt att försöka hitta svaren."

På sin vandring från Heron city till Årsta skildrar Per Wirtén förorternas historia och hur de har kommit att förändra staden för alltid. En idérik, trotsig och ofta överraskande bild av den föraktade förorten, där så många av oss trots allt ju bor. Med hjälp av de många kordinaterna i boken kan läsaren själv också följa med på författarens promenad.

"Wirtén har funnit sitt ämne och skrivandet förlossas med ett bang", Expressen

"... en spännande historia", Aftonbladet

"Kvalificerade fakta som vaskats fram från arkiv och bibliotek blir till levande kunskap genom författarens unika erfarenheter, minnen och sinnliga upplevelser. /.../ Där jag kommer från har alla förutsättningar att bli en klassiker, en nödvändig bok för den som vill anlita ett initierat och klarsynt perspektiv på en viktig del av svensk nutidshistoria." Borås Tidning

"det är mycket man får lära sig under resans gång, om förorternas historia, om deras politik och ekonomi, och om de ideologier och myter som de alltid har tvingats bära på", Kulturnytt, SR

"... en skön och elegant prosa, fylld av viljekraft och återhållet patos", Borås Tidning

Det är höst, och Per Wirtén åker tåg genom Europa. Han ser en kontinent, hårt prövad av finans- och flyktingkriser, som rör sig bort från den politiska samarbetstanken. Av det en gång så stolta och ambitiösa fredsprojektet återstår nu en valutaunion i avsaknad av gemensam politisk moral och ideologi. Är vi framme snart? är en aktuell och utmanande historielektion av Sveriges mest spännande politiska författare.

Herbert Tingsten levde under det farliga 1900-talet. Under sin första resa i Europa såg han de lemlästade från första världskriget. Han tvingades ta ställning till fascism, nazism, kommunism, kolonialism och apartheid.

Kubakrisen, när världen stod på gränsen till totalt kärnvapenkrig, beskrev han som de lyckligaste dagarna i sitt liv.

Under sina år på Dagens Nyheter blev han samhällsdebattens demonregissör. Motståndarna skulle besegras, lögnerna avslöjas och friheten försvaras. Men när det åskade blev han så rädd att han kröp in under trädgårdsmöblerna och grät.

Herbert Tingsten blev så dominant och hans konflikter med gamla vänner – Gunnar Myrdal, Tor Bonnier och Olof Lagercrantz – så vassa och spektakulära att eftervärlden antingen begravde honom i tystnad eller förfalskade honom som helgon. Vem var han egentligen?

Att vandra i hans fotspår, tätt bakom hans runda kropp, iaktta hans koketta sätt och koleriska utbrott har varit att upptäcka en av 1900-talets mest fascinerande gestalter. Han passar inte in i några enkla mallar. Han var en kulturradikal i dagligt krig med både sin omvärld och sig själv. ”Det är för jävligt att dö, men jävligare att leva”, blev hans egen slutsats.

Det här är berättelsen om hans liv.

Herbert Tingsten, 1896–1973, var statsvetare, författare, professor i statskunskap och en av förra seklets mest betydande svenska intellektuella. Här tecknas för första gången ett skarpt och levande porträtt av den stridbare Herbert Tingsten.

Under fyra år på 1920-talet reste Elin Wägner i Europa. Hon drogs in i en av dåtidens mest infekterade konflikter, den mellan Frankrike och Tyskland i Rhenlandet och Ruhrområdet. Europas framtid stod på spel. I Mannheim träffade hon en tysk nationalist, som blev hennes kanske enda lyckliga kärlekshistoria. Hon var pacifist. Han blev under tiden indragen i våldsamma attentat. En del kallade honom bandit och terrorist.

Under sina resor tog Elin Wägner språnget från att vara en av Sveriges mest kända författare och journalister, till att också bli en betydelsefull intellektuell. Hon undersökte internationalismens, fredspolitikens och feminismens innebörder — och hon tog ställning för ett Europas förenta stater. Hon befann sig mitt i det bortglömda 1920-talets politiska strömvirvlar.

I februari 1921 var Elin Wägner en medelålders kvinna som tog tåget till äventyren, politiken och kärleken. Hon fann alltsammans. Men sedan gick det mesta förlorat.

Vi svenskar är de motvilliga européerna. Med hjälp av politiska debattböcker, filmer och romaner undersöker Per Wirtén vårt lands besvärliga förhållande till Europasamarbetet. Sedan andra världskriget har Sverige varit landet som alltid vet bäst. Hur gör man när man vill bli erkända som riktiga européer, men slippa vara med på riktigt? Det kanske slutar med att Sverige lämnar EU. Coronapandemin ställde frågan i blixtbelysning.

Vi svenskar är de motvilliga européerna. Med hjälp av politiska debattböcker, filmer och romaner undersöker Per Wirtén vårt lands besvärliga förhållande till Europasamarbetet. Sedan andra världskriget har Sverige varit landet som alltid vet bäst. Hur gör man när man vill bli erkända som riktiga européer, men slippa vara med på riktigt? Det kanske slutar med att Sverige lämnar EU. Coronapandemin ställde frågan i blixtbelysning.

Den välkända författaren och politiska debattören Per Wirtén ser tillbaka på den politiska utvecklingen under de senaste 30 åren och resonerar om framtiden. Den liberala epoken har nu ersatts av en hårt konservativ och nationalistisk. Frihetens fiender har medvind.

Vart tog idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet vägen? Finns det hopp om demokratin? Kan vi tro på framtiden? När övergick hoppets princip till rädslans politik?

Med avstamp i centrala 1900-talstänkare som Hanna Arendt, Jürgen Habermas, Elin Wägner och Albert Camus iakttar han samtiden och tar med sig läsaren till Palestina, USA och Stockholms södra förorter. Vad är egentligen en människa och ett samhälle? Han funderar över sitt radikala arv och påminner sig sin demokratiska skolning i missionsförbundet, 1970-talets Palestinagrupper och inger oss hopp om möjlighet och framtid.

Vad är det som fascinerar oss så med den ensamme mannen på en öde ö? Vad är det som i århundraden lockat tusentals män att ge sig ut på äventyr i jakt på det äkta och oförstörda?Anders Svedlund blev 1971 känd för ett ögonblick efter att ha rott från Australien till Madagaskar över Indiska oceanen. Han var föräldralös sedan tio års ålder och hade ett havererat äktenskap bakom sig. Hans roddbåt "Roslagen" blev hans öde ö.Per Wirtén tecknar här ett personligt porträtt av en ensam man på pilgrimsresa mot sitt ursprungliga jag. Wirtén har skrivit en rad böcker om sociala och politiska frågor och var en av grundarna till tidskriften Arena.

Vad är det som får oss att ta ställning i Mellanösternkonflikten? Är våra ställningstaganden baserade på sakkunskaper, noggranna politiska överväganden grundade på fakta? Nej, inte enbart, svarar Per Wirtén. Bakom vår bild av Mellanöstern ligger andra bilder som vi medvetet eller omedvetet bär med oss. I själva verket är Mellanöstern, dess historia och dess krig en serie berättelser som människorna där vävt ihop om sig själva och som vi vävt ihop om dem.Wirtén läser kritiskt författare som Verner von Heidenstam, Herbert Tingsten och Amos Oz och jämför deras texter med egna iakttagelser och upplevelser. Han tar oss med till avlägsna syriska provinsstäder och Beiruts ruiner, till möten med palestinska akademiker och Hamasledare. Så bygger Per Wirtén i sin tur en färgrik och kontroversiell berättelse om Mellanösterns konflikter och aktörer.

Vad är det som fascinerar oss så med den ensamme mannen på en öde ö? Vad är det som i århundraden lockat tusentals män att ge sig ut på äventyr i jakt på det äkta och oförstörda?Anders Svedlund blev 1971 känd för ett ögonblick efter att ha rott från Australien till Madagaskar över Indiska oceanen. Han var föräldralös sedan tio års ålder och hade ett havererat äktenskap bakom sig. Hans roddbåt "Roslagen" blev hans öde ö.Per Wirtén tecknar här ett personligt porträtt av en ensam man på pilgrimsresa mot sitt ursprungliga jag. Wirtén har skrivit en rad böcker om sociala och politiska frågor och var en av grundarna till tidskriften Arena.

Vad är det som får oss att ta ställning i Mellanösternkonflikten? Är våra ställningstaganden baserade på sakkunskaper, noggranna politiska överväganden grundade på fakta? Nej, inte enbart, svarar Per Wirtén. Bakom vår bild av Mellanöstern ligger andra bilder som vi medvetet eller omedvetet bär med oss. I själva verket är Mellanöstern, dess historia och dess krig en serie berättelser som människorna där vävt ihop om sig själva och som vi vävt ihop om dem.Wirtén läser kritiskt författare som Verner von Heidenstam, Herbert Tingsten och Amos Oz och jämför deras texter med egna iakttagelser och upplevelser. Han tar oss med till avlägsna syriska provinsstäder och Beiruts ruiner, till möten med palestinska akademiker och Hamasledare. Så bygger Per Wirtén i sin tur en färgrik och kontroversiell berättelse om Mellanösterns konflikter och aktörer.

I en spännande och provokativ debattbok om flyktingpolitik och rasistiska mord, om islam och hip-hop, ställer journalisten Per Wirtén frågor om segregation och assimilering i dagens Europa.Europa av i dag är en mångkulturell paradox, å ena sidan finns en extrem rasism, å andra sidan en kreativ och spännande samexistens mellan olika folk. Genom en "sund" flyktingpolitik bygger politikerna allt högre murar mot människor som uppfattas som hot mot den europeiska identiteten. Exemplen från Österrike och Danmark avskräcker, men det finns likheter här i Sverige som det talas tystare om. Samtidigt skapas en alternativ bild av Europa som invandrarkontinent, vilket märks i litteraturen, filmen och framför allt inom musiken. I debattboken Europas ansikte ställer journalisten Per Wirtén de relevanta frågorna och ifrågasätter många så kallade sanningar om segregation, integration och assimilering. Han berättar om flyktingsmugglare, rasistiska mord, europeisk islam och den kosmopolitiska populärkultur som skapas i storstädernas förorter. Miljöerna är Latin Kings hemtrakter i Botkyrka och småstadsnazismens Klippan såväl som Berlin, Paris och London.