HUS AV SLAGG många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten? Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta - men slaggen finns kvar och berättar om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras. Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.
Historikern Jan af Geijerstam och fotografen Peter Nyblom, möttes för första gången i maj 1979 på biblioteket i Fagersta. Jan var journalist på Vestmanlands Läns Tidning i Fagersta och Peter var gjutledare på Stålverk 2 vid Fagersta AB. Peter ställde ut sina fotografier från hyttan när Jan kom dit för att rapportera. Med åren kom de att samarbeta i en rad olika projekt, alltid med järnet, samhället och människan i fokus. Både i Fagersta, i en historik kring Metallindustriarbetareförbundets avdelning 132 och i ett projekt kring omvandlingen av den svenska stålindustrin och kopplingen till internationell stålindustri, Mitt i världen, mitt i tiden. Din väg är stål – Fagersta och fotografiet 1880–1980 lyfter fram bilder ur en fotografisk bildskatt. Arbetet har pågått under många år och vissheten om bildernas betydelse har vuxit under arbetets gång. Fotografier är en central del av kulturarvet. De bär vittnesbörd om det nyss förflutna, minnen av tid och människor, plats och förändring. Fagerstas fotosamlingar är som ett bankvalv fyllt av berättelser om dåtid och nutid. Fotografierna ger oss tid att betrakta och reflektera. De skapar perspektiv och sammanhang. Den här boken bidrar till att belysa det annars osedda, ofta bortglömda, dåligt utnyttjade och försummade. Förord av Niclas Östlind och Ulf Lindén.
HUS AV SLAGG många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten? Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta - men slaggen finns kvar och berättar om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras. Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.
Historikern Jan af Geijerstam och fotografen Peter Nyblom, möttes för första gången i maj 1979 på biblioteket i Fagersta. Jan var journalist på Vestmanlands Läns Tidning i Fagersta och Peter var gjutledare på Stålverk 2 vid Fagersta AB. Peter ställde ut sina fotografier från hyttan när Jan kom dit för att rapportera. Med åren kom de att samarbeta i en rad olika projekt, alltid med järnet, samhället och människan i fokus. Både i Fagersta, i en historik kring Metallindustriarbetareförbundets avdelning 132 och i ett projekt kring omvandlingen av den svenska stålindustrin och kopplingen till internationell stålindustri, Mitt i världen, mitt i tiden. Din väg är stål – Fagersta och fotografiet 1880–1980 lyfter fram bilder ur en fotografisk bildskatt. Arbetet har pågått under många år och vissheten om bildernas betydelse har vuxit under arbetets gång. Fotografier är en central del av kulturarvet. De bär vittnesbörd om det nyss förflutna, minnen av tid och människor, plats och förändring. Fagerstas fotosamlingar är som ett bankvalv fyllt av berättelser om dåtid och nutid. Fotografierna ger oss tid att betrakta och reflektera. De skapar perspektiv och sammanhang. Den här boken bidrar till att belysa det annars osedda, ofta bortglömda, dåligt utnyttjade och försummade. Förord av Niclas Östlind och Ulf Lindén.